- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 10. Fonologi - Förmak /
701-702

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktmögel - Frukt- och fröspridning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRUKT- OCH FRÖSPRIDNING

Olika slag av frukt- och fröspridning.

Aktiv f.: 1 Hura crepitans, torr springfrukt. 3 Impatiens Noli-tangere, kapsel med spiralformigt hoprullade
valvler. 7 Cyclanthera explodens, exploderande frukt med utslungade frön. 8 Geranium palustre, kapslar med
urfjäderlikt sammanrullade delfrukter. — Zookor f.: 4 Cynoglossum. creticum, kapselfrukt med krokborst.
5 Harpagophytum procumbens, frukt med fotanglar (”elefantkardborrar”). 12 Medicago agrestis, hakfrukt.
13 Arctium Lappa, fruktställning med hakborst i holkfjällens spets. 9 Viola odorata, frö med eleosom
(myrmekokor spridning). — Anemokor f.: 2 Dipterocarpus retusus, nöt med två vinglikt utväxta
foder-flikar. 6 Dioscorea dodecaneura, vingfrukt. 10 Ulmus glabra, vingfrukter. 11 Aeschynanthes grandiflora,
hårlikt utdraget frö. 14 Senecio vulgaris, fruktställning och frukter med fallskärm (pensel).

plommonfrukter, som ant. ruttna el. utbildas till
mumier. Bekämpningsmetoderna mot grå monilia
äro desamma som mot gul monilia. Adn.

Frukt- och fröspridning, bot. Produktionen av
frukter och frön hos en växt är ofta ofantligt stor.
Det vore meningslöst med en sådan väldig
produktion, om ej samtidigt inrättningar funnes för
spridning till ett större el. mindre avstånd från
moderväxten. I vissa fall sker f. på aktiv väg
av växten själv, i de flesta fall dock passivt
genom yttre krafter. Den aktiva (autokora) f.
sker genom sprut- el. slungmekanismer av något
slag. Hos Cyclanthe’ra finns en svällvävnad, vars
saftspänning hos den mogna frukten kan uppnå
15 atm. Då frukten explosionsartat öppnar sig,
böjer sig den övre fruktväggen med det framtill
fastsittande fröfästet blixtsnabbt utåt och bakåt,
och fröna slungas flera meter bort (fig. 7). I
kapselväggen hos springkornet (Impafiens Noli-tan’geré)
kan saftspänningen nå ända till 25 atm.; den
mogna kapseln öppnar sig vid någon stöt el.
beröring med 5 valvler, vilka ögonblickligt rulla
ihop sig spiralformigt men förbli fästa i fruktens
topp, varigenom en kraftig slungning av fröna
kommer till stånd (fig. 3). Verkliga
skjutanordningar kunna också förekomma: hos arter av släktet
Arceuthob’ium falla de saftiga frukterna vid
mognaden av, varvid ett hål bildas, och genom detta
skjutes fröet ut (ofta 10-tals m) på gr. av trycket

från svällande slemceller. Besoarroten (DorstPnia
ContrajePva) har stenfrukterna liksom insänkta i
nypor i det köttiga fruktfästet. När spänningen
i svällvävnaden nått en viss gräns, skjutes stenen
ut ur fruktköttet och kan slungas långt bort.
Vanligare än genom saftspänningar sker slungningen
genom uttorkningsmekanismer. Vackra ex. på
sådan spridning erbjuda Gera’nium-arterna, där
spänningar vid torkning uppstå i delfrukternas
spröt; dessa lossna vid basen och rullas hastigt
urfjäderlikt samman, varvid delfrukterna lossna och
slungas utåt (fig. 8). Hos sanddoseträdet (Hura
crep’itans) uppstår så stark spänning i den mogna
frukten, att denna springer sönder med en knall, och
fröna våldsamt slungas ut (fig. 1). En
mellanställning mellan aktiv och passiv spridning förekommer,
då spända g i 11 e r el. ogillrade
kastapparater äro utbildade. Växter med den
förra anordningen kallas snäppare, sådana med
den senare sprättståndare (ballister). Ett
klassiskt ex. på snäppare är den nordamerikanska
Polyg’onum virginia’num. Dess nötter ha en led på
skaftet, och genom denna går vid mognaden ett
avlösningsskikt, som blott lämnar kärlsträngarna
orörda, samtidigt som tryckspänningar uppstå i
märgen. Beröres det långa, snedställda sprötet
i nötens topp, brytas kärlsträngarna i leden, och
frukten kastas bort. Ett liknande spridningssätt
ha groddknopparna hos lopplummer (Lycopod’ium

— 701 —

— 702 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 25 14:33:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-10/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free