Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frygisk tonart - Frykberg, 1. Jard Emil - Frykberg, 2. Sten - Frykensjöarna, Övre, Mellan- och Nedre Fryken - Frykerud - Frykholm, 1. Johan Ludvig - Frykholm, 2. Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRYKHOLM
Utsikt över övre Fryken.
Frygisk tonart, i) hos grekerna, se Grekisk
musik; 2) som medeltida kyrkoton efgahcde (se
Kyrkotoner). — I vår tids musik, som behärskas
av de harmoniska tonarterna dur och moll, har
det frygiska slutfallet med sitt karakteristiska
fallande halvtonsteg (f—e) endast harmonisk
betydelse (som halvslut).
Frykberg. 1) Jard Emil F., affärsman,
donator, försvarsvän (1862—1923), var initiativtagare till
bildandet av Sveriges
kolonialvaruengrossistför-ening 1910, verkst. dir. i Barnängens tekniska
fabrikers ab. 1921, i ab. Svenska varor 1922. F.
skötte 1912 ekonomien m.m. för Svenska
pansar-båtsföreningen och var 1914 jämte lantbrukaren
U. Nyberg initiativtagare till och
huvudorganisatör av bondetåget. 1917 donerade han 150,000 kr till
Diakonistyrelsen (”J. E. Frykbergs stiftelse”).
2) Sten Orvar F., den föreg:s brorson, dirigent,
pianist (f. 19/2 1910). F. har studerat för K. Bäck
(piano) och K. Håkanson (teori) samt vid
Musik-högsk. i Berlin (dirigering och teori) och
konserva-toriet i Sondershausen (dirigering för Cohrbach,
1933), debuterade som solist med Göteborgs
orkesterförening 1928, var 1930—34 kapellmästare vid
Stora teatern i Göteborg, 1934—39 vid Gävleborgs
läns orkesterförening, 1939—45 vid Nordvästra
Skånes orkesterförening i Hälsingborg och sedan 1945
vid Radiotjänst. I radio framträder han också
ofta som en förträfflig kammarmusikpianist. S.E.S.
Frykensjöarna, övre, Mellan- och Nedre
Fryken, tre långsträckta dalsjöar i Värmland
med en sammanlagd längd av c:a 73 km och en
yta av 102 km2, 62 m ö.h. övre F. (42 km2), som
är 93 m djup och vars djupaste partier alltså
ligga 31 m u.h., skiljes från Mellan-Fryken
genom ett c:a 4,5 km brett näs vid Sunne;
Mellan-Fryken skiljes från Nedre F. genom ett smalt näs
vid Nilsby. Till övre F. rinna Ljusnan ocn Röjdån,
till Mellan-Fryken Rottnaälven. F. avrinna genom
Norsälven till Vänern. Under sommarmån.
ång
båtstrafik från Fryksta vid Nedre F:s sydända till
Torsby vid övre F:s nordända, 5 tim; till Sunne
2 V2 tim. Området kring F. kallas Fryksdalen. —
Ang. namnet se Fryksdals härad. J-C.
Frykerud, socken i Kils hd i Värmland och
församling i St. Kils och Frykeruds pastorat i
Kils kontrakt av Karlstads stift, v. om Nedre
Fryken och s. Mellanfryken; 147,07 km2, därav
136,82 land; 2,222 inv. (1948; 16 inv. pr km2).
Odlade slättbygder omväxla med skogiga
bergstrakter, som i n.v. nå 239 m ö.h.; flera mindre
sjöar finnas (c:a 80—100 m ö.h.). Åkern utgör
37% av landarealen, skogsmarken 52 °/o. Inom
F. ligga egendomen Högvalta, Fagerås tegelbruk
samt sågverk och snickerifabriker. På
Glänne-klätten och Göpåsberget finnas lämningar av
byg-deborgar. Kyrkan av sten uppfördes 1796. —
Namnet innehåller namnet på sjön Fryken (se
Fryksdals härad) och rud, röjning. Under
medeltiden kallades socknen Friku häradh, där härad
har betydelsen av mindre område. Se
”Ortnamnen i Värmlands län”, 2, 1923, sid. 53. P.;Er.
Frykholm. 1) Johan Ludvig F., sjömilitär,
ingenjör (1837—1904), sekundlöjtnant vid Flottan
1857, elev vid Motala verkstad 1863, avlade 1867
konstruktionsofficersexamen, tjänstgjorde från
1868 vid mariningenjörstaten, kapten vid Flottan
1875, förordnades s.å. som ord. ingenjör vid
mariningenjörstaten, direktör 1882; avsked 1888. På
F:s initiativ och enl. hans plan byggdes torrdockan
på Galärvarvet i Stockholm. Av F. författad
lärobok i ångmaskinlära har i flera årtionden använts
i Sjökrigsskolan och navigationsskolorna. T.Hrn.
2) Nils Theodor F., den föreg:s kusins son,
veterinär (f. 21/io 1875), veterinärexamen 1900,
länsveterinär i Norrbottens n. distrikt 1909, senare i
Älvsborgs län, medicinalråd och byråchef i
Medicinalstyrelsen 1928—40. F. har särsk. ägnat sig åt
veterinärbiografisk forskning och utg. bl.a. ”Svensk
biografisk veterinärmatrikel” (1909, 2 uppl. 1927).
— 725 —
— 726 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
