Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Främre Asien - Främre Indien - Främre Indiens floraområde - Främre Orienten - Fränckel, Eduard - Frändefors - Frändeforsån - Frändskap - Fränesläktet - Fränka - Fränkische Alb, Fränkischer Jura - Fränkische Schweiz - Fränninge, Frenninge - Fränskivlingar - Fränsta - Fräs - Fräs (halskrås) - Fräsch - Fräschuck - Fräsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄSMASKINER
så Kaukasus, Mindre Asien, Armenien, Syrien,
Palestina, Arabien, Irak (Mesopotamien), Persien,
Afghanistan och Beluchistan.
Främre Indien, se Indien.
Främre Indiens floraområde, se Växtgeografi.
Främre Orienten, se Orienten.
Fränekel, E d u a r d, industriman, politiker och
kommunalman av judisk härkomst (1836—1912).
Efter en mångsidig utbildning utomlands anställdes
F. 1855 vid Statens järnvägar, där han var
maskiningenjör 1861—63 och maskindirektör 1863—73.
Sistn. år övergick han till privat industriell
verksamhet, genom vilken han samlade en stor
förmögenhet. F. var 1889—1911 led. av F.k.
(konservativ, protektionist), därunder bl.a. led. av
Statsutskottet 1894—1909.
Frändefors, socken i Sundals hd i Dalsland,
Älvsborgs län, och församling i Frändefors, Brålanda
och Sundals-Ryrs pastorat i S. Dals kontrakt av
Karlstads stift, mellan Vänern och
bohuslänsgrän-sen närmast n. och n.v. om Vänersborg; 219,-6
km2, därav 205,43 land; 3,251 inv. (1948; 16 inv.
pr km2). F. ligger på Dalboslätten och är mest
odlat i n., medan s. delen även har småbergiga
skogstrakter med mossar; här ligger sjön
Häste-fjorden, genom sänkning numera delad i två. Åkern
utgör 32 °/o av landarealen, skogsmarken 25 °/o. I
Forsane nära kyrkbyn finns en statlig yrkesskola,
och nära Vänersborg ligger Dalbobergens
vård-och konvalescenthem (landstingets). Torvfabrik.
Bland fornlämningarna märkas stenåldersboplatser,
hällkistor och kummel. Sedan den gamla
tegelkyrkan, trol. från slutet av 1200-talet, raserats på
1790-talet, uppfördes den nuvarande (färdig 1800)
av gråsten med lanterninförsett torn, långhus och
tresidigt korparti. Dopfunten av täljsten är från
1200-talet, altartavlan är målad av P. Krafft d.y.
— Namnet har ansetts vara bildat till gen. av
frände, snarast använt som mansnamn. En person
med detta namn skulle då ha stått i något
förhållande till forsen i Frändeforsån, ägt den,
drunknat där e.d. Kanske kan dock förra leden vara
ett gammalt forsnamn med bet. den rytande el.
den stänkande; ovisst. Se Hj. Lindroth i
”Festskrift till Jöran Sahlgren”, 1944, sid. 301 ff., med
litt.-fört. Namnet skrevs 1380 Frændæfors. P.;Er.
Frändeforsån, se Dalbergsån.
Frändskap, kem., se Affinitet.
Fränesläktet, bot., se Rorippa.
Fränka (kortform för fränd-kona}, kvinnlig
släkting.
Frän’kische Alb, Frän’kischer Jura [-ifa alp’,
-ifar jo’ra], se Frankiska Jura.
Frän’kische Schweiz [-ifa fväi’ts], en del av
Frankiska Jura*.
Fränninge, Frenninge, socken i Färs hd i
Malmöhus län och församling i Fränninge och
Vollsjö pastorat i Färs kontrakt av Lunds stift,
s.ö. om Hörby; 57,66 km2, därav 57,42 land; 1,878
inv. (1948; 33 inv. pr km2). F. är till större
del odlad, vågig slätt; i n. höjer sig terrängen
uppåt den mera skogrika Linderödsåsen. Åkern
utgör 61 °/o av landarealen, skogsmarken 27 °/o.
Egendomar: Vallarum och Hårderup. En
obetydlig del av stationssamhället Vollsjö torg ligger
inom F. (huvuddelen i Vollsjö*). En staty av Nils
Månsson i Skumparp, utförd av A. Olson, restes
Vanlig fränskivling, Hebeloma crustuliniforme.
Foto A. Fors.
1937. Kyrkan torde stamma från slutet av
1100-talet; tornet är från senare medeltiden.
Korsar-marna tillkommo 1868, då även korpartiet
omdanades. En genomgripande restaurering 1941
återställde byggnaden i ett tilltalande skick; då tillkom
bl.a. altartriptyken av P. Siegård. Dopfunten (med
drivet mässingsfat från 1500-talet) är av samma
ålder som kyrkan, triumfkrucifixet från o. 1500,
den vackra renässanspredikstolen från 1622. —
Namnet kan vara en avledning till fvnord. frdnn,
glänsande, kanske nyttjat som mansbinamn.
Ortnamnet skrevs 1291 de Fränninge. Se C. I.
Ståhle, ”Studier över de svenska ortnamnen på
-inge”, 1946, sid. 374, och jfr G. Linde i ”Namn
och bygd”, 1946, sid. 109. P.;Er.
Fränskivlingar, Hebelo’ma, svampsläkte av fam.
skivlingar med c:a 40 arter, av vilka ett 20-tal
(bl.a. vanlig f., H. crustulinifo’rme} finnas i
Sverige, medelstora arter med blekbrun hatt, vars kant
hos unga exemplar är inrullad. De avrundade
lamellerna äro rostbruna av sporpulvret. Foten är
upptill vitpudrad. Lukten är frän, påminnande om
rättika. Ingen art har betydelse som matsvamp.
Fränsta, samhälle i Torps* sn i Medelpad. —
Namnet är väl bildat till mansnamnet Frænde, nsv.
Frenne, eg. identiskt med frände, släkting; senare
leden är plur. stadha av stadh, ställe, gård (jfr M.
Lundgren, ”Svenska personnamn från medeltiden”,
1892—1934, sid. 57, och ”Ortnamnen i Göteborgs
och Bohus län”, 2, 1929, sid. 61).
Fräs. 1) Lantbr., se Jordfräs. — 2) Tekn., se
Fräsning.
Fräs (fra. fraise), halskrås (se Krås).
Fräsch (från fra. fraiche, i sin tur från germ.
språk = frisk}, ungdomligt frisk; ny, obegagnad.
— F r ä s c h ö’r (fra. fraicheur}, ungdomlig friskhet.
Fräschuck, tekn., se Chuck.
Fräsmaskiner. 1) Lantbr., se Jordfräs.
2) Tekn. F. utföras som horisontal- och
vertikalfräsmaskiner, kännetecknade av
vågrät, resp, lodrät frässpindel, vidare som u n
i-versalfräsmaskin, försedd ant. med i olika
riktningar ställbar spindel el. med stjälpbart
arbetsbord, samt som specialfräsmaskin,
t.ex. kugghjulsfräsmaskin, snäck- och
skruvfräsmaskin, sågfräsmaskin och
kopieringsfräsmaskin. Jfr Fräsning. —
— 749 —
— 750 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
