Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fräsmaskiner - Fräsning - Fräspulver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄSNING
Fig. 1. Större portalfräsmaskin med 4 samtidiga fräsoperationer; vikt 33 ton. Fig. 2. Modern universalfräsmaskin.
Fig. 3. Fräsmaskin för trä.
Fig. i visar en kombinerad horisontal- och
ver-tikal-f. av portaltyp med vridbara fräsdockor,
avsedd för seriefabrikation av maskinstativ och
andra grövre delar av gjutgods. Bordet rör sig
enbart horisontellt, varvid bearbetning av
arbets-stycket sker på en gång med två fräsar uppifrån
och med en fräs från vardera sidan. — Fig. 2
återger en universal-f. av avancerad typ, försedd
med en i alla vinklar ställbar frässpindel och
utrustad med automatisk längsmatning av bordet.
Bordet är dessutom förställbart i
spindelriktningen samt vertikalt. — Universal-f. användas
endast i begränsad utsträckning i
produktions-verkstäder men komma å andra sidan till sin
fulla rätt på
verktygsavdelningarna,
där endast
svarven kan mäta sig
med dem i teknisk
betydelse. Skall en
universal-f. användas
för fräsning av t.ex.
raka kugghjul med
tillhjälp av
skivfrä-sar, fordras att
densamma kompletteras
med en på bordet
monterad
delnings-apparat*; skall
fräs-ningen utföras med
snäckfräs, fordras, att delningsapparaten är växlad
till f:s egen mekanism. Samma förhållande gäller,
om spiralformade spår skola skäras. — F. för
träbearbetning äro, som fig. 3 antyder, av betydligt
anspråkslösare konstruktion. A.Lg.
Fräsning. 1) Lantbr., se Jordfräs.
2) Tekn. F. är en av de vanligaste metoderna för
skärande bearbetning av metaller och trä och sker
i fräsmaskiner* med tillhjälp av sågtandförsedda,
roterande verktyg, fräsar. Dessa utföras i
regel av härdat kol- el. snabbstål, varvid
fräs-tänderna slipas med stor noggrannhet. Vanl.
tillverkas fräsarna så, att skären bli såväl e
f-ter skurna (släppande) som underskurna
(d.v.s. med en skärvinkel, understigande 900).
Stora fräsar, spec. för plan-f., tillverkas i regel
med utbytbara skär, vilka numera i stor
utsträckning förses med hårdmetall-eggar. Ett fräshuvud
av denna typ visas i fig. I. Materialavverkningen
från en dyl. fräs kan vid den förberedande s.k.
skrubbfräsningen göras mycket stor, varför
plan-fräsning i den moderna verkstadstekniken nästan
helt slagit ut den mera långsamma hyvlingen av
plana ytor. — De operationer, som i övrigt
kunna utföras medelst f., äro av mångfaldigt slag;
några av dem framgå av följ, förteckning på en
del mera vanliga frästyper: planfräsar (fig. 2),
sidfräsar, ändfräsar (fig. 3, 5, 6), T-spårsfräsar,
spårfräsar, slitsfräsar, kilspårsfräsar (fig. 5),
vin-kelfräsar (fig. 6), profilfräsar (fig. 4) gängfräsar,
kuggfräsar (fig. 7, 8), sågtandfräsar. — Med
sy s kon f r äs ar förstår man två på samma
dorn med lämpligt mellanrum uppsatta sid- el.
vinkelfräsar för samtidig bearbetning av två
motstående ytor, t.ex. vid f. av 4-kanter med två
sidoytor i taget. En h o b b (eng. hob~) är en
kuggfräs av snäcktyp. — Fräsar för
träbearbetning skilja sig till formen från
metallbearbet-ningsfräsar genom den mycket kraftigare
underskärningen (fig. 9). Dessutom köras de med
mycket stor hastighet, under det att
bearbetning av metaller medelst f. fordrar en
jämförelsevis låg skärhastighet, från 8—12 m/min
vid skrubb-f. av segt stålgjutgods, upp till 50 m/min
vid slät-f. av mässing. De angivna siffrorna gälla
fräsar av snabbstål. Vid användande av
hård-metallskär kommer man upp till c:a 5 ggr så stora
hastigheter. A.Lg.
Fräspulver, pulvis magne’siae tarta’ricus, en
blandning av 17 d. magnesia, 17 d. vinsyra, 65,7 d.
socker och 0,3 d. pepparmyntolja. Vid f:s
upplösning i vatten utdriver vinsyran magnesians kolsyra
under bildning av magnesiumtartrat, varvid
kolsyran bortgår under fräsning. Laxerande f.,
pulvis efferve’scens compos’itus, är en blandning av
2 d. natriumbikarbonat, 8 d. kaliumnatriumtartrat
(seignettesalt) och 1,5 d. vinsyra, kallas även
seid-litzpulver efter en by i Böhmen, bekant för sina
— 751 —
— 752 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
