Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröbel, 2. Julius - Fröbelinstitut - Fröberg, 1. Carl Johan - Fröberg, 2. Johan - Fröberg, 3. Mauritz - Fröberg, Einar - Fröberg, Manne - Fröberg, John - Fröbergska stiftelsen i Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖBERGSKA STIFTELSEN
1840—1848” (1935), ”Das Literarische Comptoir in
Zürich und Wintherthur” (i ”Schweizer Beiträge
zur allgemeinen Geschichte”, 1, 1943). E.H.W.
Fröbelinstitut, se Kindergarten.
Fröberg. 1) C a r 1 Johan F., musikteoretiker och
pedagog (1812—84). F. verkade 1846—68 som
uppskattad konsertgivare och nitisk, konstnärligt och
etiskt högt syftande musiklärare i Uppsala och
Stockholm och utgav bl.a. en utmärkt lärobok,
”Grundlagarna för pianospelets teknik” (1861). 1868
startade han Nya teater-elevskolan och utbildade
ett av landets bästa teatersällskap, med vilket han
reste i Sverige och Finland och mönstergillt
uppförde sångspel och operetter. Under en vilopaus
i Uppsala 1876—79 nedlade F. resultaten av en
livslång musikteoretisk spekulation i det märkliga
arbetet ”Försök till grundläggning af en verkligt
rationel harmoni- och tonsättningslära”, 1, (1878),
där han med utgångspunkt från Boströms
rationella idealism och under påverkan från men också
kritik av M. Hauptmann ger en originell
framställning av tonsystemet och lagarna för dess
användning. — Litt.: S. Walin i ”Sv. tidskr. för
musikforskning” (1934). S.W.
2) Johan F., den föreg:s son, skådespelare,
regissör (1847—1909)- F. började sin teaterbana
vid faderns sällskap, först 1868—69 på
Ladu-gårdslandsteatern i Stockholm och senare, 1869
—76, i landsorten. 1878—80 var han engagerad
hos Thérèse Elfforss, 1880—96 vid Fröbergska
operettsällskapet, 1896—1901 vid Eldoradoteatern
i Kristiania och 1901—03 hos Emil Linden. Från
sistn. år till sin död fungerade F. som 1 :e
regissör vid Albert Ranfts olika operettscener i
Stockholm och i landsorten. Som skådespelare
framträdde F. 1 ett betydande antal roller, både
lyriska och dramatiska, ss. Leontes i ”En
vintersaga”, konung Claudius i ”Hamlet”, Filéas Fogg
i ”Jorden runt på 80 dagar”, Montedafiore i
”Frihetsbröderna”, Dom Januario i ”Sjökadetten”
och general Brumm i ”Storhertiginnan av
Gerol-stein”. A.L.
3) Mauritz Ludvig F., den föreg:s bror,
skådespelare, teaterdirektör (1851—1907). I likhet
med F.2) började han sin teaterbana på
Ladu-gårdslandsteatern vid faderns sällskap, med
vilket han 1869—76 fortsatte i landsorten. 1876—80
var han anställd hos Thérèse Elfforss och 1880
—84 vid faderns rekonstruerade sällskap. Vid
dennes död sistn. år övertog F. ledningen av
detsamma, vars repertoar nu blev övervägande
lyrisk. Alla operetter, som framförts på
Stock-holms-scenerna, upptogos av F., som småningom
även vågade sig på lättare operor, ss. ”Konung
för en dag” och ”Per Svinaherde”. Bland
talpjäserna märktes i sht F. Reuters ”Livet på
landet”, där han som onkel Bräsig hade en av
sina bästa roller. Hösten 1896 kallades F. till
chef för Eldoradoteatern i Kristiania men
överlät följ, år sitt sällskap till nyssnämnda scens
ägare, F. Mossin, och återvände till Sverige. Han
startade nu ett operaföretag, vilket dock på gr.
av ekonomiska svårigheter upplöstes i Malmö i
sept. 1897. Ruinerad drog sig F. tillbaka till
privatlivet; endast hösten 1901 försökte han
återupptaga sin verksamhet som teaterdirektör i
landsorten, men utan framgång, och sällskapet
upplöstes i Luleå i nov. s.å. — F. inkarnerade
på ett utomordentligt sätt en rad frodiga och
godlynta operettfigurer, ss. Ollendorff i
”Tiggarstudenten”, Lambertuccio i ”Boccaccio”, Nasoni
i ”Gasparone” och Don Pomponio i ”Donna
Jua-nita”. A.L.
Fröberg, Einar Ferdinand, regissör,
skådespelare och teaterförfattare (1875—1934), var 1896
—97 elev vid Dramatiska teatern, 1897—98 anställd
vid Svenska teatern i Helsingfors, 1899—1900 hos
Hjalmar Selander, 1900—06 och 1908—10 hos
Albert Ranft, 1906—07 vid Dramatiska teatern, 1907
—08 hos Hugo Rönnblad, ledde 1910—14 eget
sällskap samt var 1914—21 vid Intima teatern, även
som regissör. F. verkade senare som regissör,
bl.a. 1926—27 vid Komediteatern och från 1927 vid
Skådebanan. F. var en habil regissör med god
smak. I detaljarbetet visade han sig ha sinne även
för fina psykologiska nyanser. Hans egna
framställningar präglades av älskvärd finess men
saknade personligt temperament. Bland hans roller
märktes Jack Tanner i ”Mannen och hans
överman”, Prinzivalle i ”Monna Vanna”, Karl
Henrik i ”Gamla Heidelberg”, östlie i ”Paul Lange och
Tora Parsberg”, Lars Wiwalt i ”En lyckoriddare”
och Bengt Lagman i ”Bröllopet på Ulfåsa”. F.
gjorde även som dramaturg en uppmärksammad insats
inom svenskt teaterliv med bl.a. skådespelen
”Disciplin” (1910) och ”Magdalena Rudenschöld” (1913)
samt lustspelen ”Individernas förbund” (1919) och
”Gökungen” (1921). Han utförde också en rad
bearbetningar för scenen, bl.a. av Selma Lagerlöfs
”Kejsaren av Portugallien”. A.L.
Fröberg, Per Emanuel (M a n n e), präst (f. uh
1878), prästvigd för missionstjänst 1903,
Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionär i Ostindien
1904—12, 1916—24, 1927—28, lärare vid
Johanne-lunds missionsinst. 1928—36, kyrkoherde i Lovö
1935, slottspredikant vid Drottningholms slott 1936,
e.o. hovpredikant 1937, tf. kontraktsprost i
Svartsjö kontrakt 1941, ord. 1943, emeritus 1948. F. har
bl.a. utg. ”An introduction to the books of the Old
and New Testament in the Hindi language” (1930).
Fröberg, John, affärs- och industriman (1886
—1942), övertog 1908 den av fadern 1879
grundade postorderfirman och stämpelfabriken John
Fröberg i Finspång, som under F:s ledning
utvecklades till ett av landets mest kända
postorderföretag. Efter i:a världskriget nedlades
emellertid postorderrörelsen, under det att
stämpelfabriken betydligt utvidgades, sedan firman
1926 ombildats till a b. John Fröberg.
Utom stämpelfabriken driver bolaget numera
pap-persförädlingsindustri och tryckeri. Aktiekapital
125,000 kr, arbetarantal 80, tillverkningsvärde 1,0
mkr. Vh.
Fröbergska stiftelsen i Kalmar, en av dir.
M. G. Fröberg genom testamente 30/8 1841
grundad stiftelse, vilken har till huvudsakligt
ändamål att bedriva skyddshemsverksamhet samt söka
bereda vård, uppfostran och yrkesutbildning åt
vanvårdad och värnlös ungdom från Kalmar
stad och 6 närliggande kommuner. 1875—1939
drev F. skyddshemmet Norrgård i Kalmar, med
plats för o. 60 elever. Sedan detta utmönstrats
som otidsenligt, upprättades 1942 det nuv.
skolhemmet Gudmundsgården, som enl.
So
— 757 —
- 758 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
