Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröbergska stiftelsen i Kalmar - Fröbes, Joseph - Fröderberg, Hugo - Fröderström, Harald - Fröderyd (Fröryd) - Frödin, 1. John - Frödin, 2. Otto - Frödin, 3. Gustaf - Frödin, Sten - Fröding, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖBES
cialstyrelsens anvisningar mottar 25 manliga
elever i skolåldern från hela Sverige. Sedan Staten
övertagit den slutna barna- och ungdomsvården,
har F. icke längre några ekonomiska förpliktelser
i fråga om barn från de i stiftelseurkunden
angivna kommunerna. F.n. pågå förhandlingar ang.
Statens övertagande av skolhemmet
Gudmunds-gården, varigenom F. helt skulle frikopplas från
ansvaret för vanartade barn och i stället få större
möjligheter att hjälpa vanvårdade och värnlösa
pojkar och flickor från Kalmar med omnejd. F.
utdelar årl. anslag till Kalmar förs:s barnhem.
— 31/i2 1947 uppgingo F:s tillgångar till 1,653,916
kr. E.Bng.
Fröbes, J o s e p h, tysk psykolog (1866—1947),
prof, i filosofi vid Ignatiuskollegiet i Valkenburg,
Holland, från 1899. F. utg. bl.a. den mycket
använda ”Lehrbuch der experimentellen Psychologie”,
1—2 (1917—20), samt försökte i ”Psychologia
speculativa in usum scholarum”, 1—2 (1927),
framställa en lärobok, som sammansmälter psykologiskt
vetande med katolsk tro.
Fröderberg, Hugo Filip Paulus, läkare (f. 16/e
1897), med. lic. i Stockholm 1927, efter
tjänstgöring vid olika Statens sinnessjukhus 1935
överläkare vid Vipeholms sjukhus i Lund. F. har
förf, arbeten i psykiatri och även gjort sig
uppskattad som föreläsare.
Fröderström, Harald August, läkare,
botanist (1876—1944), med. lic. i Stockholm 1907,
med. dr i Uppsala 1913, marinläkare av i:a
graden 1916—31, praktiserande nerv- och
sinnessjukläkare i Stockholm 1913—37, i Hälsingborg från
1937. F. utgav bl.a. ”Undren i Lourdes” (1910)
och vann som S^Jum-kännare internationell
ryktbarhet (”The genus Sedum L.”, 1—4, 1930—36).
Fröderyd, till 1927 F r ö r y d, socken i Västra
hd i Småland, Jönköpings län, och församling i
Fröderyds, Ramkvilla och Bäckaby pastorat i
Västra hds kontrakt av Växjö stift, s.v. om
Vetlanda; 81,os km2, därav 76,-0 land; 841 inv.
(1948; 11 inv. pr km2). F. är en höglänt
skogstrakt (intill c:a 320 m ö.h.), kuperad särsk. i n.
och s. samt med spridd odlingsbygd. Åkern
utgör 13% av landarealen, skogsmarken 65%.
Fredriksbergs kopparfält, som upptäcktes i mitten
av 1700-talet och bearbetats i flera gruvor vid
skilda tillfällen, äges f.n. av Bolidens gruv-ab.
(driften inställd). Kyrkan av sten byggdes 1854
och efterträdde då en romansk kyrka, från
vilken en dopfunt bevarats. Efter en eldsvåda 1943
återställdes kyrkan 1947; predikstolen är
skulpterad av Axel Wallenberg. — Namnet innehåller
möjl. gen. av ett mansnamn ’FrÖe; senare leden
är röd, ryd, röjning (se M. Lundgren, ”Svenska
personnamn från medeltiden”, 1892—1934, sid. 58
f., och E. Wigforss i ”Namn och bygd”, 1918,
sid. 120 f.). Äldsta påträffade skrivning är
Frea-ryd, 1309. P.;Er.
Frödin. 1) John Otto Henrik F., geograf (f.
16/< 1879), fil. dr och doc. i geografi vid Lunds
univ. 1914, prof, i geografi vid Uppsala univ.
1929—44. F:s omfattande vetenskapliga
produktion behandlar såväl geomorfologiska som
växtgeografiska och kulturgeografiska problem. Hans
kulturgeografiska forskningar gälla framför allt
fäbodväsendet, främst i Sverige men även i andra
delar av Europa och
i Turkiet. Bland F:s
arbeten märkas: i
geo-morfologi ”Geografiska studier i St.
Lule älvs källområde”
(1914); i växtgeografi
”Studier över
skogs-gränserna i n. delen
av Lule lappmark”
(1916), ӆber das
Ver-hältnis zwischen
Vegetation und
Erdflies-sen in den alpinen
Regionen des schwe-
dischen Lappland” (1918), ”Recherches sur la
vé-gétation du Haut Atlas” (1923), ”Contribution ä
la connaissance de la végétation des Pyrénées
centrales espagnoles” (1926; samtliga i ”Lunds
univ:s årsskr.”, avd. 2) samt ”Quelques traits de
la végétation et de 1’habitat pastoral de la Turquie
du nord” (i ”Geogr. annaler”, 1932); i
kulturgeografi ”Siljansområdets fäbodsbygd” (1925),
”Byg-destudier i n. Jämtland” (1927), ”Om
fäbodsbe-byggelsens utbredning och olika typer” (i ”Svensk
geogr. årsb.”, 1929), ”Den nord- och mellansvenska
byns organisationsformer och upplösning” (i
”Bidrag til bondesamfundets historie”, 2, 1933),
”Zen-traleuropas Alpwirtschaft”, 1—2 (1940—41), ”Les
formes de la vie pastorale en Turquie” (i ”Geogr.
annaler”, 1945) och ”Turkiska Armenien och
Kurdistan” (i ”Upsala vetenskapssocietets årsb.”,
1948). F. är initiativtagare till den sedan 1936
från Uppsala univ:s geogr. inst., med understöd
från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse utgivna
skriftserien ”Geographica”, av vilken nr 15
innehåller ”Geografiska studier tillägnade J. F. den
16 april 1944”. J-C.
2) Otto Vilhelm Andreas F., den föreg:s
bror, förhistoriker och medeltidsarkeolog (f. 26/2
1881), fil. dr i Uppsala 1919, (i:e) antikvarie vid
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad. 1911—46.
F. bedriver sedan 1909 omfattande utgrävningar i
Alvastra, vilkas resultat han publicerat i
”Alvast-rabygden under medeltiden” (1919, gradualavh.)
samt ett antal uppsatser. Han var jämte prof.
A. W. Persson ledare av de svenska
utgrävningarna i Asine.
3) Nils Gustaf Otto F., den föreg:s bror,
geolog (f. 6/i 1883), 1913 fil. dr, 1914 doc. i
geologi vid Uppsala univ. F:s arbeten, som delvis
även äro av petrografisk och morfologisk art,
behandla mest glacialgeologien och fjällkedjans
tektonik inom n. Dalarne, Härjedalen, Jämtland
och s. Västerbottens län.
Frödin, Sten Erland, karaktärstolkare (1881—
1938). F. skaffade sig vissa populärmedicinska
kunskaper genom att 1904—07 åhöra
föreläsningsserier i Stockholm, deltog i en utbildningskurs i
frenologi 1905-—06 och ambulerade som frenolog
från 1907, under de sista åren med vikten lagd
vid yrkesrådgivning. F. synes ha haft en ganska
god människokännedom, på vilken han byggde
sina karaktärstolkningar mer än på frenologien.
Fröding, släkt, stammande från korpralen Johan
F. (i759—1835) i Nedre Ulleruds sn, Värmland.
— 759 —
— 760 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
