Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröding, 1. Gustaf - Fröding, 2. Jonas - Fröding, släkt - Fröding, Hugo - Frödinge - Frödingfonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖDING
Kamerabild av H. B. Goodwin efter negativ av J. Morén.
naturliga versifikation, vilken bildat epok i svensk
poesi.
F:s ”Samlade skrifter” äro utg. av R. G:son
Berg (16 bd, 1917—22). Ej medtagna häri äro
”Ku-sinbref från G. F. 1880—1898” (1916). — Litt.: F.
Svensson, ”G. F:s diktning” (1916); R. G:son Berg,
”G. F.” (2 uppl. 1918), ”F.-studier” (1920); O.
Holmberg, ”F:s mystik” (1921); N. v. Hofsten,
”Ärft-lighetsproblemet i F:s diktning” (s.å.); J.
Landquist, ”G. F.” (2 uppl. 1927); A. Munthe, ”F:s
sociala diktning” (1929); G. Brandell, ”G. F.”
(1933); N. Svanberg, ”Verner von Heidenstam och
G. F.” (1934); M. Hellberg, ”F.-minnen” (7 uppl.
1936); H. G. Wallgren, ”G. F. och hans tankeliv”
(1936); H. Olsson, ”Från Wallin till F.” (1939); S.
Sjöholm, ”övermänniskotanken i G. F:s diktning”
(1940); Ida Bäckmann, ”Gralsökaren” (s.å.). A.Wn.
2) Johannes (Jonas) Vilhelm F., skulptör
(f. 7/7 1905). F., som är född i Värmland, bedrev
konststudier vid Konsthögsk. i Stockholm samt
i Paris och Dresden, varpå han bosatte sig i
Malmö 1930. Hans första mera kända skulptur
är bronsflickan ”Flora”, uppställd 1936 i
Kungsgatans plantering i Malmö. Redan detta verk
har ett drag av lantlig sundhet och naturlighet,
som blev utmärkande för en rad av F:s senare
kvinnofigurer, än lustigt buttiga och tungfotade
som badflickan ”öckerö” (1944), än behagfulla
som ”Spegeln” i statyformat (1946), än stående
i enkel viloställning som ”Boel” (bronsstatyett
1947, även utförd i större format under namnet
”Sommarmodell” med fylligare formrundning,
mera detaljprecision och tyngre, mera statiskt
beräknad hållning). F:s form är gärna mjukt
rundad, ibland något degaktig, men den kan
även få ungdomlig, naturalistisk spänst, ss. i
rörelsegruppen ”Bollspelande pojkar” (rest i brons
på Lunds katedralskolas gård 1940), el.
monumental kärvhet, ss. i det patetiska huvudet av
en stupad soldat (1941). Flera av F:s mindre
skulpturer utmärkas av en viss genrehumor, bl.a.
ett par barngrupper och några stiliserade
scener ur helgonhistorien och folksagan. Helt
drastisk i sin krigssatir är järnstatyetten av Karl
XII, svingande pampen (1941). Bland F:s
offentligt placerade arbeten märkas, utom ”Flora”,
minnesbysterna över ballongföraren S. A. Andrée
i Gränna, författarinnan Victoria Benedictsson i
Hörby och botanisten C. A. Agardh i Botaniska
trädgården i Lund samt monumentet med en
reliefprydd granitpelare på Ruds kyrkogård vid
Karlstad. — Litt.: H. Hedemann-Gade, ”Skånsk
konstrevy 1939—44” (1945). H.Ge.
Fröding, släkt, stammande från grosshandlaren
i Göteborg Anders Petersson F. (1753—1809), som
antog namnet efter fädernegården Frölunda i
Odens-åkers sn, Västergötland.
Gustaf Hugo F., militär, historiker (1842—
1930), underlöjtnant 1860, militärattaché i Berlin
1885—89, major vid Göta art.-reg. 1886, överste
löjtnant i armén 1892, avsked 1893; fil. hedersdr i
Göteborg 1923. F. utgav bl.a.
”Ingman-Mander-felt” (1901), ”Det forna Göteborg” (1903),
”Berättelser ur Göteborgs historia” (5 bd, 1908—24), m.fl.
värdefulla bidrag till Göteborgs historia.
Frödinge, socken i Sevede hd i Småland,
Kalmar län, och pastorat i Tunaläns och Sevede
kontrakt av Linköpings stift, ö. om Vimmerby;
137,49 km2, därav 124,99 land; 1,577 inv. (1948; 13
inv. pr km2). Terrängen är i allm. starkt bruten,
marken mager och stenbunden. Många mossar
och småsjöar finnas; på ö. gränsen ligger sjön
Yxern (92 m ö.h.). Åkern utgör 15% av
landarealen, skogsmarken 62 %. En torvfabrik finnes
i Grinderum i s. Kyrkan av trä torde ha byggts
1739 och har åttkantig grundplan; klockstapel. —
Namnet torde vara en form av inbyggarnamnet
’frödingar, bildat till endera av
personnamnsstam-marna Frødh- el. Frodh- och först använt i gen.
plur., därefter omtytt till dat. sing. av ett
bebyggelsenamn (se E. Hellquist, ”Om de svenska
ortnamnen på -inge, -unge och -unga”, 1904, sid 29 f.,
C. I. Ståhle, ”Studier över de svenska ortnamnen
på -inge”, 1946, sid. 145, 150 f., och I. Lundahl
i ”Namn och bygd”, s.å., sid. 53). Namnet
skrevs 1370 j ffrødunga sokn, 1381 j frøthunge
(sokn). P.;Er.
Frödingfonden stiftades 1903 genom en
insamling för Gustaf Fröding, utgör f.n. 33,100 kr och
förvaltas av Uppsala univ:s studentkå«r. En del
av räntan av F. tilldelas som Frödings s t
i-p e n d i u m för 5 år med 2 års
prolongeringsmöj-lighet en svensk diktare, som utses genom
omröstning bland medl. av Uppsala, Lunds, Stockholms
och Göteborgs högsk:s studentkårer, Medicinska
föreningen och Tekniska högsk. i Stockholm. In-
— 763 —
— 764 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
