Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröding, 2. Jonas - Frödingfonden - Fröfjun, fröhår, fröull - Fröfäste, fröämnesfäste - Fröhlich, Johannes Frederik - Fröhlich, Gustav - Fröhus - Fröhylle - Fröhår - Fröhölje - Fröistulfoss, Fröystulfoss - Fröj - Fröja - Fröjel - Fröjered
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖJERED
Jonas Fröding: ”öckerö.” Konststen, 1944.
nehavare av stipendiet ha varit Ola Hansson
1911—25, V. Ekelund 1926—33, J. Hemmer 1934
—40, Hj. Söderberg 1941, N. Ferlin 1942—46, H.
Martinson sedan 1947. W.N.
Fröfjun, fröhår, fröull, oftast encelliga,
hårliknande utväxter från fröskalet, vilka ant.
bekläda hela ytan, ss. hos bomullsfrö, el. endast utgå
från någon del av densamma, ss. från frösträngen
hos pil och poppel, från basen av fröämneskärnan
(chalaz’a) hos duntravsläktet, från fröämnesmunnen
(mikropylen) hos Asclepiada’ceae och Apocyna’ceae.
F. bidrager till fröspridningen.
Fröfäste, fröämnesfäste, placen’ta, den del
av frukten (fruktämnet), på vilken fröna
(fröämnena) sitta fästade. Man skiljer på kantställt
(marginalt) f., då fröna (fröämnena) sitta utmed
fruktbladets el. fruktbladens sammanvuxna kanter,
väggställt (laminalt) f., då de sitta på
fruktbladets inre yta, a x i 11 f., då de sitta i vinklarna
mellan de invikna och sammanvuxna fruktbladen,
m i 11 s t ä 111 (centralt) f., då de sitta på ett i
fruktens (fruktämnets) mitt uppskjutande,
fristående fäste.
Fröhlich [-lik], Johannes Frederik, dansk
tonsättare (1806—60), son till en tysk musiker, i
violinspel elev av Claus Schall, 1827 körrepetitör
vid Det kongelige Teater i Köpenhamn, 1836 vid
Schalls död i:e konsertmästare och tillfällig
kapellmästare. Utom en symfoni och en del
kammarmusik skrev F. musik till baletter av Bournonville,
i vilka han visar sig som förelöpare till Hartmann.
Fröhlich
lixl, Gustav, tysk filmskådespelare
(f. 1902), ägnade sig först åt journalistik men
övergick snart till teatern. Han upptäcktes för
filmen av Fritz Lang och fick den ledande rollen
i ”Metropolis” (1925). F. har sedan dess med
stor framgång spelat både karaktärs- och [-charmörroller och även ägnat sig åt filmregi. Bland
hans bästa filmer märkas ”Operabranden”, ”Två
människor”, ”Till polisens förfogande”,
”Wiener-valsen”, ”Kärlekskommando”, ”Ungerskt blod”,
”Flyktingen från Chicago”, ”Barcarole” och
”Stra-divarius”. Bäst har han i allm. lyckats i
karaktärsroller. Han har även ofta uppträtt på scenen
i Berlin. G.m. den ungerska operettsångerskan
och filmskådespelerskan Gitta Alpar. B.Hgn.
Fröhus, bot., se Frukt.
Fröhylle, carun’cula, utväxter vid frösträngens
fästpunkt hos frön av ricinväxten och andra arter
av fam. törelväxter. Jfr Frö.
Fröhår, se Fröfjun.
Fröhölje, se Frömantel.
Fröistulfoss [froi’-], Fröystulfoss,
kraftverk nära Rjukan* i Norge.
Fröj, nord, myt., se Frej.
Fröja, nord, myt., se Freja.
Fröjel, socken i Hejde ting i Gotlands s. hd
och församling i Klinte och Fröjels pastorat i
Medelkontraktet av Visby stift, på västkusten s.
om Klintehamn; 43,22 km2, allt land; 459 inv.
(1948; 11 inv. pr km2). Längs kusten och på ett
märgelstråk i det inre finns odlad bygd; f.ö.
dominera jämna skogsmarker, som utgöra 60%
av arealen, medan åkern utgör 22 %. Socknen
är särdeles rik på fornlämningar, i sht finnas
järnåldersgravfält och kämpagravar, två runstenar
och en bildsten. Vid Vallhagar* har utgrävts en
av de största järnåldersbyar man känner i
Norden. Kyrkan härstammar till större delen från
äldre medeltiden, och långhuset visar ännu
romansk stil; koret är i unggotik och prytt med
samtida valvmålningar, tornet restes vid början
av 1200-talet. Av den forna rika
byggnadsskulp-turen är en del bevarad. Dopfunten är från
1100- och 1300-talen, triumfkrucifixet, ett vackert
unggotiskt arbete, är från 1200-talets senare del,
altaruppsatsen av sandsten prydes av skulpturer
från 1634, predikstolen från tiden kring 1600 har
märklig, ursprunglig målning. Flera
medeltids-inventarier förvaras nu i Gotlands fornsal i Visby.
Kyrkan restaurerades 1935—38.
Kyrkogårdsmuren har i v. en medeltida stiglucka. N. om
kyrkan står ruinen av en kastal el. av ett befäst
boningshus, trol. från mitten av 1200-talet. —
Bild se sp. 767. — Namnet är bildat till namnet på
gudinnan Fröja och ’al, tempel (se H. Gustavson,
”Gotlands ortnamn”, i ”Ortnamnssällskapets i
Uppsala årsskr.”, 1938, sid. 31, med litt.). Det
skrevs på 1300-talet Fröale. P.;Er.
Fröjered, socken i Vartofta hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Fröjereds,
Korsberga och Fridene pastorat i Kåkinds
kontrakt av Skara stift, n. och n.ö. om Tidaholm;
62,46 km2, därav 62,16 land; 861 inv. (1948; 14
inv. pr km2). Socknen, som genomflytes av
Tidan med dess tillflöden Yan och Lillån, är till
största delen skogrik slätt men når i ö. upp på
Hökensås. Åkern utgör 38% av landarealen,
— 765 —
— 766 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
