Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furfurol, furol, furfural, furfurylaldehyd - Furfuryl - Furfuryl-aldehyd, -alkohol - Furiant - Furie - Furingstad - Furini, Francesco - Furioso - Furir - Furirskola - Furkapasset - Furlana - Furlong - Furmanov, Dmitrij Andrejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FURFURYL
ror gjorts användbara som drivmedel för
fiske-båtsmotorer genom tillsats av f. En stor mängd
f. användes för tillverkning av fenolhartser (f u
r-furolbakeliter, se Konstmassor), i Sverige
i sht inom den elektrotekniska industrien i form
av plattor och rör av furfurolbakelitimpregnerat
papper. F. användes även för utrotning av ogräs,
impregnering av trä, som svampdödande medel
m.m. — Vid upphettning av f. med alkali bildas
motsv. alkohol, f ur f ury 1 alko h o 1, och motsv.
furfurylalkohol
furfurankarbonsyra
syra, pyroslemsyra el.
furfurankarbon-syra. Genom hydrering av f. erhållas
furfurylalkohol och tetrahydrofurfurylalkohol. El.
Furfury’1, kem., beteckning för radikalen C4H3O •
CH2—.
Furfuryl-aldehyd, -alkohol, kem., se Furfurol.
Fu’riant, snabb och skarpt accentuerad böhmisk
dans i växlande taktarter, huvudsaki. bekant
genom Smetanas och Dvoråks kompositioner.
Fu’rie (ytterst lat. fuPia, raseri, hämndeande), i
fråga om grekisk el. romersk mytologi:
hämndeande, erinye (se Erinyerna). I bildlig användning
om rasande el. ondskefull kvinna.
Furingstad, socken i Lösings hd i Östergötland
och församling i Furingstads och Dagsbergs
pastorat i Norrköpings kontrakt av Linköpings stift,
ö.s.ö. om Norrköping; 18,90 km2, allt land; 347
inv. (1948; 18 inv. pr km2). F. är slättbygd med
enstaka kullar; åkern utgör 65 °/o av arealen,
skogsmarken 14%. Egendomar: Ylingstad,
Val-lerstad (Statens) och Skälsund. Flera
järnålders-gravfält finnas, en borglämning vid Ylingstad och
6 runstenar, därav 4 vid kyrkan. Av den äldsta,
romanska stenkyrkan är åtskilligt bevarat i den
nuv., en del av murarna samt rester av
takkonstruktionen. De sengotiska valven täckas av
målningar från 1600-talet, starkt restaurerade 1888.
Altartavlan är målad av P. Hörberg 1803. —
Namnet är bildat till gen. plur. av ’Furunger, medl.
av Furungarnas släkt, och plur. av stadh, ställe,
gård (se E. Hellquist, ”Om de svenska ortnamnen
på -inge, -unge och -unga”, 1904, sid. 31). Det
skrevs 1352 in Furungxstatha sokn. P.;Er.
Furi’ni [fo-], Francesco, italiensk målare
(o. 1600—46), återvände efter utbildning i Rom
1625 till fädernestaden Florens, där han utövade en
flitig verksamhet och bl.a. utförde åtskilliga
fresko-målningar för Pittipalatset och ett flertal kyrkor.
Furioso [foriå’så] (ital.), mus., beteckning för
rasande, vilt föredrag.
Furi’r (från ty. Furier, av fra. fourrier, till germ.
stammen i foder, eg.: som sörjer för foder [-[furage]),-] {+[fu-
rage]),+} underbefälsgrad vid armén, marinen och
flygvapnet. Redan på 1600-talet funnos i svenska
armén furerare (namnet sedermera ändrat till
f.) i underofficersställning, vilka ombesörjde
inkvartering, förläggning och förplägnad vid lägre
truppförband. Sedan benämningen avskaffats på
1870-talet, återinfördes den 1914 (nyinfördes 1940
vid flottan). — Fast anställd kan påräkna att
Furkapasset och Grimselglaciären.
bli befordrad till f. efter c:a 3 tjänsteår. F. är
anställd som extra tjänsteman men kan efter
minst 6 tjänsteår, räknat från första anställningen
som fast anställd, anställas som s.k.
”långtids-tjänstgörande” underbefäl och kallas då ö v
erfur i r (vid flottan högbåtsman), överfurir
är anställd som ord. tjänsteman, och hans
pensionsålder är 55 år. överfurirsgraden infördes
vid flygvapnet 1942 samt vid armén och kustart.
1943. S.E.B.
Furirskola, krigsv., se Underbefälsskolor.
Furkapasset [for’-], i Vierwaldstätteralperna i
Schweiz, på gränsen mellan kantonerna Valais och
Uri, mellan Rhones och Reuss’ dalgångar; 2,436 m
ö.h. Under F. leder sedan 1926 en 1,850 m lång
järnvägstunnel.
Furla’na, folkdans, se Friulana.
Furlong [fa’låq], engelskt längdmått = Vs mile
= 10 chains = 40 rods el. poles = 220 yards = i
England 2oi,io78 m, i Skottland 226,709 m och på
Irland 256,027 m.
Furmanov [fohmnnaf], Dmitrij Andre j
e-v i t j, rysk författare (1891—1926). Efter att
aktivt ha deltagit i inbördeskriget på bolsjevikernas
sida mot Koltjaks ”vita” kosacker arbetade F.
— 827 —
— 828 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
