Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furmanov, Dmitrij Andrejevitj - Furnariinae, Furnarius - Furneauxöarna - Furnera - Furness - Furness-linjen - Furniss, Harry - Furnissör - Furol - Furor (raseri) - Furor (hänförelse) - Furstabbot - Furstbiskop - Furste - Furstedag - Fursteförbundet - Furstendöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FURSTENDÖME
ivrigt för det kommunistiska partiet i
kommittéer och bokförlag. Hans litterära produktion är
föga omfattande. Hans berömmelse grundar sig
eg. endast på romanerna ”Tjapajev” och
”Upproret”. ”Tjapajev” (1923; fra. övers. 1933, eng.
1935) är en till hälften dokumentarisk, till
hälften skönlitterär skildring av en bonde, som blev
ledare för en division bolsjeviker under
inbördeskriget och med stor framgång anförde sina
soldater under striderna om staden Uralsk. F:s
starkt verklighetsbunda krönikor voro på sin tid
mycket lästa och uppskattade; de äro typiska för
en litteraturart, som-’ särsk. omhuldades i
Ryssland strax efter i:a världskriget. S.G.L.
Furnarii’nae, Furna’rius, se Ugnfåglar.
Furneauxöarna [fa’nåu-], eng. Furneaux Group,
ögrupp i ö. delen av Båss’ sund, hörande till
Australien; 2,670 km2. DertMiiår i allm. ej 300 m ö.h. och
är ganska ofruktbar. Störst är Flinders
Island (2,078 km2), dit Tasmaniens sista urinv.
flyttades 1835 öch där de utdogo.
Furne’ra (fra. fournir), förse (med); anskaffa åt,
leverera till; i sht med avseende på förnödenheter,
varor o.d. — F u r n i s s ö’r (fra. fournisseur),
leverantör.
Furness [fa’nis], industridistrikt i England,
omfattande nordligaste delen av Lancashire.
Furness-linjen [fa’nis-], engelsk rederikoncern,
grundad 1877 av Lord Christopher Furness (1852
—1912). I koncernen ingå 13 rederibolag med en
flotta, som 1947 bestod av 93 fartyg på
sammanlagt 786,986 bruttoregisterton. F. uppehåller
förbindelse med så gott som alla delar av världen.
F:s största fartyg är ”Dominion Monarch” (byggt
1939) på 27,155 bruttoregisterton.
Furniss [fa’nis], Harry, engelsk
karikatyrtecknare (1854—1925), började redan som 19-åring
teckna för pressen, bl.a. för ”Illustrated London
News” och ”The Graphic”. Genom sina karikatyrer
ur det politiska livet i ”Punch” (1880—94)
förvärvade F. popularitet. Ett par av F. grundade tidskr.
ägde kort livslängd. F. illustrerade bl.a. skrifter
av Dickens (1905) och Thackeray (1911) samt utgav
flera serier teckningar och ett par självbiografiska
verk.
Furnissö’r, se Furnera.
Furol [-å’l], kem., se Furfurol.
Fur’or (lat.), raseri; hänförelse; f. poe’ticus,
skal-deyra; f. teuton’icus, ”tyskt (el. germanskt) raseri”,
bevingat ord från Lucanus, ”Pharsalia”, 1:255.
Furor [-åT] (ital. furore), hänförelse. Göra f.,
framkalla stormande bifall.
Furstabbot, föreståndare med riksfurstlig rang
(se Furste) för vissa äldre benediktinkloster i
Tyskland.
Furstbiskop, titel, som hänför sig till den tid,
då tyska rikets biskopar voro regenter i ”andliga
furstendömen”. Efter dessas sekularisering 1803
bibehölls titeln f. av biskoparna i Breslau samt i
de äldre österrikiska stiften.
Furste (av mlty. vurste, vorste, ty. Fiirst, eg.
den förste el. utmärktaste), titel, som innebär
politisk makt el. hög social ställning. Det motsv.
latinska ordet princeps betecknade urspr. blott
den främste. Som hederstitel användes det i det
gamla Rom om den förste på listorna över
senatorer och riddare. Augustus’ anläggande av
titeln princeps sena’tus anknöt ordet f.f.g. till
begreppet suveränitet och härskarmakt. Under
hela kejsartiden fortfor det att användas om
vissa civila och militära ämbetsmän. — Från
Italien spreds bruket av titeln åt skilda håll och
blev i den germanska språkformen f. upptaget
i Tyskland och Österrike. Till en början
betecknade f. varje storman, som på kejsarens el.
konungens vägnar (ss. hertig, pfalzgreve,
markgreve, borggreve, greve) inom visst område
utövade militär och judiciell makt. Mot slutet av
1100-talet blev värdigheten f. bunden vid vissa
län och begränsades därmed till de mera
betydande andliga och världsliga vasaller, som hade
säte och stämma i riksdagen. Under 1200-talet
höjde sig de sju mäktigaste f. såsom k u r f u r
s-t a r* över de andra. Ny f.-värdighet uppstod
därefter blott genom kejserlig förläning, och från
1600-talet fordrades därjämte, för att sådan
förläning skulle medföra f.-plats på riksdagen, bifall
av dennas f., varigenom skillnad uppstod mellan
verkliga riksfurstar och titulärfurstar.
Titeln f. förlänades dels åt sidoskott på de
suveräna f.-husen, dels åt framstående män som
erkänsla för utomordentliga tjänster (ex.
Harden-berg, Blücher, Bismarck). F. hade i Tyskland
och Österrike rätt till predikatet Durchlaucht
som en motsvarighet till det kejserligt-kungliga
Majestät. Riksfurstarna upphörde till största delen
under napoleontiden genom s.k. mediatisering*,
och de återstående gingo under i dyningarna
efter i:a världskriget 1918. Efter den tiden
upphörde titeln f. att ha någon politisk innebörd.
Endast två suveräna f. finnas kvar i Europa: f.
av Liechtenstein och f. av Monaco. I socialt
avseende kom f.-titeln dock alltjämt, även om den
officiellt avskaffats, att ha en viss faktisk
betydelse. — I Sverige har titeln f. el. arvfurste
sedan 1500-talet använts om kungahusets manliga
medl. nedanför tronen. Numera äger konungen
ej rätt att utdela titeln f., men tidigare har den
förlänats i två fall, näml, åt medl. av ätterna
v. Hessenstein (1785) och v. Putbus (1807), vilka
dock icke för f.-värdigheten erhållit introduktion
på svenska riddarhuset och vilka f.ö. båda
utslocknade på svärdssidan med stiftarna själva. —
Litt.: J. Ficker, ”Vom Reichsfürstenstande” (3 bd,
1861—1923, nytr. av bd I, 1932); F. Schönherr,
”Die Lehre vom Reichsfürstenstande des
Mittel-alters” (1914). H.Ci.
Furstedag (ty. Fürstentag), benämning på de
forna tyska riksfurstarnas sammankomst. Den
första hölls i Forchheim 1077 i och för utkörande
av Rudolf av Schwaben till Henrik IV:s
mot-konung. Ännu så sent som 1863 ägde en f. rum
i Frankfurt am Main.
Fursteförbundet (ty. der Fürstenbund), en allians
mellan Brandenburg, Sachsen, Hannover o.a. tyska
riksfurstendömen, skapad av Fredrik den store
1785 i anledning av hans politiska isolering. F. var
ett led i Fredriks antiösterrikiska politik och var
närmast riktat mot Josef II:s försök att utbyta
Nederländerna mot Bayern. — Litt.: L. v. Ranke,
”Die deutschen Mächte und der Fürstenbund” (2
bd, 1871—72).
Furstendöme, rike, landområde, varöver en
furste* regerar. I Mellaneuropa, särsk. Tyskland,
— 829 —
— 830 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
