Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furuby - Furudal - Furugård, Birger - Furuhjelm, ätt - Furuhjelm, 1. Victor - Furuhjelm, 2. Annie - Furuhjelm, 3. Ragnar - Furulund - Furumark, Arne - Furunculosis - Furunkel - Furunkulos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FURUNKULOS
Furuby, socken i Konga hd i Småland,
Kronobergs län, och församling i Hovmantorps och
Furuby pastorat i Konga kontrakt av Växjö stift,
ö. om Växjö; 145,69 km2, därav 140,88 land; 677
inv. (1948; 5 inv. pr km2). Trakten är flerstädes
kuperad, marken stenbunden och svårbrukad;
flera mossar finnas. På v. gränsen ligger
Åryds-sjön (167 m ö.h.), och i s. berör F. Rottnen.
Åkern utgör blott 5 °/o av landarealen,
skogsmarken 73 °/o. F. är länets glesast befolkade socken.
C:a 26 km2 skogsdomäner tillhöra Staten. Av
fornlämningar finnas hällkistor, kummel,
järn-åldersgravfält och en runsten. Den nuv. kyrkan
av sten är från 1887. Den gamla träkyrkan, som
då revs, var synnerligen märklig; dess
takmålning från 1700-talet är nu uppsatt i Smålands
fornsal i Växjö, dit även flera medeltida
inventarier, snidade bilder, processionsfana m.m.,
kommit. Till nya kyrkan ha överförts dopfunten
från 1100-talet och den trol. senmedeltida
storklockan. — Namnet innehåller
trädnamnskollekti-vet fyre, furudunge, furuskog, och by, gård. Det
skrevs 1322 de fyriby. P.;Er.
Furudal, samhälle i Ore* sn i Dalarne. —
Namnet efter läget i en skogig trakt vid mynningen
av Tranubäckens dalgång.
Furugård, Birger, veterinär,
nationalsocialistisk agitator (f. V12 1887), distriktsveterinär i Deje
1928, i Molkom 1934, bildade redan 1924 en
nazistisk rörelse i Sverige och var från 1930 ledare
för det efter 1933 rätt uppmärksammade Svenska
nationalsocialistiska partiet, som dock s.å.
splittrades och 1936 upphörde med sin verksamhet. F.
har sedan dess icke framträtt offentligt.
Furuhjelm, adlig ätt, stammande från
kyrkoherden och prosten i Enköping Simon Olai Nauclérus
(1570—1638), vars ättling, assessorn Enok
Nau-clér, farfar till F.i), 1762 adlades F. Ätten, vars
flesta medl. varit bosatta i Finland,
immatrikulera-des på finska riddarhuset 1818. — Litt.: E.
Furuhjelm, ”Anteckningar om Furuhjelmska slägten
och Hongola gods” (1912).
1) Harald Victor Wilhelm F., finländsk
ämbetsman (1810—72), led. av senatens
ekonomi-dep. 1855, chef för ecklesiastikexp. 1858—68 samt
1869—72 led. av senatens justitiedep. (Finlands
dåv. högsta domstol). F. verkade för
folkskoleväsendets ordnande i Finland och för tillkomsten av
den nya kyrkolagen. I senaten hävdade han
energiskt de konstitutionella synpunkterna vid
återupprättandet av folkrepresentationen under
Alexander I. 1868 tjänstgjorde F. en kortare tid som
president vid Viborgs hovrätt. A.Nck.
2) Annie Fredrika F. (1859—1937), verksam
framför allt inom Finlands kvinnorörelse, ordf, i
flera såväl finländska som internationella
kvinnoföreningar, led. av Svenska folkpartiets
centralstyrelse, av lantdagen 1914, 1917—18 och riksdagen
1919 och 1922, har bl.a. redigerat finska
kvinnorörelsens organ ”Nutid” 1901—08. F. har utg. de
självbiogr. arbetena ”Människor och öden” (1932)
och ”Den stigande oron” (1935) samt minnen ur
kvinnorörelsens historia, ”Gryningen” (1939).
3) Elis Ragnar F., sonson till F.i), astronom
(1879—1944), prof, i Helsingfors 1918, deltog
jämte A. Donner i utarbetandet av den
internationella fotografiska himmelskartan samt utgav ”Ca-
talogue photographique du ciel, zone de
Helsingfors”, ser. 1, t. 2, 7:1, 8:2 (1914—32), ”Recherch.es
sur les mouvements propres des étoiles dans la
zone photographique de Helsingfors” (i ”Acta
So-cietatis scientiarum fennicae”, 48:1, 50:7, 1916—26).
— F. var länge en av förgrundsfigurerna i
finlandssvensk politik. Han invaldes 1917 i riksdagen som
representant för Svenska folkpartiet och var 1924
—32 samt från 1935
ordf, för dess
riksdagsgrupp, som under hans
ledning blev en
taktiskt betydelsefull
faktor i den finländska
politiken. Till den s.k.
Lapporörelsen var F.
en avgjord
motståndare, och under kriget
1941—44 var han en
av de främsta
företrädarna för den s.k.
fredsoppositionen. F.
var upprepade
gånger ordf, i riksdagens
statsutskott och dec. 1932—april 1933 bitr,
finansminister i Kivimäkis koalitionsregering. F.
utövade ett flitigt politiskt och
populärvetenskapligt skriftställen, bl.a. i ”Nya Argus”, vars red.
han tillhörde från 1915. [A.NckJR.R.
4) Erik Gustaf F., den föreg:s bror,
tonsättare (f. 1883). Efter studentexamen 1901
studerade F. under 5 år musikteori och komposition
vid Helsingfors musikinst. för Wegelius och
därefter i Wien, München och Paris. Han var 1907
—35 lärare vid Helsingfors konservatorium och
1920—35 dess prodirektor. F. har komponerat
orkesterverk (bl.a. två symfonier) och
kammarmusik. Han har även verkat som musikkritiker
(i ”Dagens tidning” och ”Dagens press”) och utgav
1917 en Sibelius-biogr. A.D.
Furulund’, municipalsamhälle (sedan 1901) i
Lac-kalänga sn i Skåne, vid västkustbanan och
Käv-lingeån strax s.s.v. om Kävlinge; 1,19 km2, allt
land; 1,109 inv. (1948). Kammeri, färgeri och
appreturverk, tillhöriga Malmö yllefabriks ab.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
4,532,9OO kr, till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 2,998,470 kr (1947). — Namnet är ungt,
givet efter en intilliggande furudunge.
Furumark, Josef Arne Gert, arkeolog (f. 26/9
1903), fil- dr I939, doc. i klassisk fornkunskap och
antikens historia vid Uppsala univ. s.å. F:s
forskningar ha behandlat grekisk och italiensk
förhistoria, främst den mykenska tidens keramik, vars
dekorativa formelement han gjort till föremål för
en stort upplagd, grundläggande analys. Bland
hans skrifter märkas ”Studies in Aegean
decora-tive art” (gradual-avh. 1939), ”The Mycenaean
pot-tery. Analysis and classification” (1941), ”Det
äldsta Italien” (1947). K.H.
Furunculo’sis, med., se Furunkulos.
Furun’kel (lat. furun’culus), med., se Finne.
Furunkulos [-å’s], furunculo’ sis (av lat.
furun’cu-lus, finne*), hudåkomma med talrika recidiverande
finnar, lokaliserade till en el. flera delar av
kroppsytan, vanligast nacke, rygg el. ansikte. Mot
åkomman användes jämte lokal behandling av de
en
SU 10. — 833 —
27 — Red. avsl. u/i 40.
— 834 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
