Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fu-shun - Fusicladium - Fusiform - Fusiljär - Fusiljera - Fusinato, Arnaldo - Fusinoki - Fusion - Fusiyama - Fusk - Fuss - Fust - Fust, Johann - Fustanella - al-Fustat, Masr al-Fustat - Fustel de Coulanges, Numa Denis - Fusti - Fustikträ - Fusuli - Fusulina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FUSULINA
c:a 130 m mäktighet med en beräknad
skifferkvantitet av över 5 milliarder t och en oljehalt
av 5,5 °/o. En oljeindustri utbyggdes här snabbt
av japanerna, så att årsproduktionen 1935
uppgick till 300,000 t råolja. P.
Fusicla’dium, svampsläkte av ordn.
Hyphomy-cetes bland Fungi imperfeFti, förorsakande skorv
hos fruktträd (se Fruktträdens sjukdomar).
Fusiform [-årm’], anat., spolformig.
Fusiljä’r, krigsv., se Fysiljärer.
Fusilje’ra, se Fysiljera.
Fusina’to [fo-], A r n a 1 d o, italiensk
författare (1817—88). F., som deltog i 1848—49 års
frihetskamp, skrev mot österrikarna en rad kvicka,
utomordentligt populära satirer, ”11 canto degli
insorti”, ”11 passatore di Forlimpopuli” etc. Hans
ungdomsstudier i Padova inspirerade andra, icke
mindre uppskattade skämt med modenycker och
sociala problem: ”Lo studente di Padova”, ”La
donna romantica” etc. F:s ”Poésie complète”
utgavs 1914.
Fusinoki [foss’inåki], bot., se Solcypress.
Fusio’n (lat. fu’sio, utbredning, av fun’dere, gjuta,
sprida), sammansmältning av olika intressen, särsk.
om sammanslagning av olika affärsföretag.
Fusiyama [-ja’-], vulkan, se Fuji.
Fusk, pedag., användande av otillåtna
hjälpmedel el. mottagande av otillåten hjälp i skolarbetet.
F. har sedan gammalt ansetts strida mot skolans
moraliska principer. I modern pedagogik ha
försök gjorts att stävja f. dels genom att för eleverna
peka på att man därigenom vinner fördelar på
kamraternas bekostnad, dels genom s.k.
förtroendepedagogik, varvid man genom att visa tillit
till elevernas ärliga vilja sökt fostra dem till
självständigt arbete. Enl. reformpedagogikens åsikter
är det felaktigt att fördöma och förhindra f.; man
vill nu betrakta det som trevande försök till
samarbete mellan eleverna. I enlighet härmed
söker man eliminera f. genom att tillåta och
stimulera sam- och grupparbete i skolklassen. E.Bng.
Fuss [foss], tyskt längdmått, se Fot.
Fust, benämning på mothållare, använd vid
nit-ning för hand el. med lufthammare. F. består
vanl. av ett fyrsidigt huvud av järn med ett
ut-smitt skaft och handtag.
Fust [fost], J o h a n n , tysk boktryckare (d.
1466), se Boktryckarkonst, sp. 454, och Schöffer, P.
FustanelFa (av alban. fustan, skört), den veckade,
vita, till knäna räckande klädnad, vilken användes
som nationaldräkt av albaner och nygreker.
al-Fustat (al-Fustät, av grek. fossa’ton, befäst
läger), M a s r a 1-F., den ur de arabiska
eröv-rarnas läger framför det gamla Babylon i Egypten
från o. 640 uppväxande residensstaden, som efter
fatimidernas erövring av Egypten 969 jämte det
av dem strax intill grundade al-Kahira givit
upphov till Kairo.
Fustel de Coulanges [fyställ’ da kolaUz], N u m a
D e n i s, fransk historiker (1830—89). Efter
studier vid École normale supérieure sändes F. 1853
till den franska skolan i Aten, där han 1856
debuterade som vetenskaplig förf, med ”Mémoire
sur l’ile de Chio”. Han förvärvade 1858, efter sin
återkomst till Frankrike, doktorsgraden med två
avh., en om vestakulten och en om romarnas
erövring av Grekland. 1860—70 var F. prof, i historia
— 837 —
Greker iklädda fustanella.
i Strasbourg, där han offentliggjorde boken ”La
cité antique” (1864), som innebar en radikal
omkastning av tidigare uppfattningar och gjorde sin
förf, vida känd. 1870—75 innehade F. en befattning
vid École normale supérieure och tillträdde
därefter en professur i inedeltida historia vid
Sor-bonne. 1875—89 utkom i 4 bd hans viktigaste
arbete, ”Histoire des institutions politiques de
l’an-cienne France”. F. går här till angrepp mot den
hävdvunna och sfereotyperade uppfattningen av
den germanska folkvandringen som en förhärjande
ödeläggelse av de romerska landens kultur och
samhällsliv. I stället söker han påvisa ett starkt
samband i kulturliv och inst. mellan den antika
och den medeltida eran i Frankrike. — F;s
självständiga och utpräglade livsgärning har satt djupa
spår i fransk historisk forskning. I vetenskaplig
exakthet, logisk skärpa och mästerlig stil fyller
han värdigt de franska traditionerna. Han
företräder en antitetisk och kategorisk forskartyp.
Under striden om Elsass gav han uttryck åt
fransknationella synpunkter. — Bland F:s
arbeten märkas, utom de ovan nämnda: ”Recherches
sur quelques problèmes d’histoire” (1885),
”Nou-velles recherches” (1891) och ”Questions
histo-riques” (1893). E.Lö.
Fusti [fos’-] (ital., plur. av fusto, stjälk),
handels-term för inblandning av främmande ämnen i en
vara. Bestämmelsen ”2% f.” i ett anbud på
spannmål betyder t.ex., att varan får innehålla högst
2 % föroreningar.
Fusti’kträ, se Fisetträ.
Fusu’li, turkisk diktare (d. 1562), härstammade
från Bagdad. F:s förnämsta epos varierar det i
Orienten vanliga kärlekstemat Laila och Madjnun;.
i prosaverket ”Hadiket-es-suada” (”De lycksaligas
blomstergård”) behandlar han i en utsökt form
Alis och hans båda söners martyrdöd. Störst
uppmärksamhet väckte han dock med sin dikt ”Bäng
vä bade” (”Haschisch och vin”), i vilken han låter
de båda inom islam förbjudna berusningsmedlen
i en häftig dispyt var för sig framhålla sina
förtjänster.
Fusuli’na, fossilt släkte av foraminiferer, typ för
— 838 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
