Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrstadsmatcherna - Fyrstaten - Fürstenau, Moritz - Fürstenberg, 1. Pontus - Fürstenberg, 2. Arthur - Fürstenberg, ätt - Fürstenbergska galleriet - Fürstentag - Fürstenwalde - Fyrstrukna oktaven - Fyrtakts-mtoor, -principen - Fyrtermsslut - Fürth - Fyrtiogradiga skalan - Fyrtio martyrer el. fyrtio riddare - Fyrtiotal, fyrtiotalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRTIOTAL
varje segrande lag (i nummergrupperna f.n. efter
4-årsperioden). O.Kgh.
Fyrstaten, den del av lots- och fyrstaten, som
omfattar lotsverkets personal på fyrskepp och
fyrar samt på Erholmens gasstation. Se Lotsverket.
Für’stenau [-nau], Moritz, tysk flöjtvirtuos
och musikskriftställare (1824—89), 1842 medl. av
Dresdens hovkapell, 1852 kustos vid kungl.
mu-siksaml. och 1858 lärare i flöjtspel vid
konserva-toriet i Dresden. F. skrev en rad värdefulla
musikhistoriska arbeten, bl.a. om teater och musik i
Dresden.
Fürstenberg. 1) Pontus F., konstbefrämjare
(1827—1902), verkade först som köpman i Göteborg
men började tidigt samla konstverk och
understödja konstnärer; i båda
dessa avseenden blev
han den främste i
Sverige vid förra årh:s
slut. I sin
konstuppfattning anslöt sig F.
till de under
1800-ta-lets förra del
framträdande s.k.
opponenterna, vilka också äro
utmärkt representerade
i det F ü r s t e
n-bergska galleriet, som invigdes
1885 (inrymt i F:s hus,
nuv. Hotel Palace).
Bl.a. uppmuntrade F. Carl Larsson, vars fresker
i en flickskola i Göteborg han också bekostade.
Till Göteborgs museum, Nationalmuseum och
univ:s konstmuseum i Lund skänkte han
framstående konstverk. Hans egen samling, som även
innefattar några utländska arbeten, särsk. danska
och norska, överfördes efter hans död till
Göteborgs museum och bildar nu en egen avd. av nya
konstmuseet där. Staden Göteborg blev av F.
och hans maka ihågkommen också med andra
donationer, särsk. för musikändamål. E.IV.
2) A r t h u r F., den föreg:s brorson, läkare,
(1865—1936), med. lic. i Stockholm 1896, efter
pediatrisk utbildning praktiserande läkare i
Stockholm från 1899 och bl.a. läkare och lärare vid
Sällskapet Barnavårds utbildningsanstalt 1902,
läkare hos hertigparet av Västergötland 1918 och
livmedikus 1928. F. innehade talrika allmänna
uppdrag och förtroendeposter i
läkarorganisatio-ner. Han utgav bl.a. ”En kurs i barnavård”
(1922, 2 uppl. 1931).
Für’stenberg [-bärk], tysk uradlig ätt med
besittningar kring borgen F. i Schwarzwald,
härstammade från grevarna av Urach. Ättens äldre gren
blev 1716 riksfurstlig och mediatiserades 1806.
Bland medl. märkas greve Egon von F. (1588
—1635), som under Tilly deltog i trettioåriga
kriget och förde h. flygeln vid Breitenfeld, samt hans
söner Franz Egon von F. (1625—82) och
Wilhelm Egon von F. (1629—1704), efter
varandra biskopar av Strassburg. Båda voro
ivriga befrämjare av Ludvig XIV:s tyska politik,
den förre som den ledande statsmannen i
Kur-Köln, den senare bl.a. genom stämplingar mot
kejsaren 1674. Till följd av dessa dömdes han
s.å. till döden men frigavs 1679 i samband med
fre
den i Nijmegen. 1688 valdes han till koadjutor av
Köln till den åldrige ärkebiskopen men blev vid
dennes död s.å. till följd av kejsarens motstånd
ej ärkebiskop. Striden härom blev en av
anledningarna till det nya krigsutbrottet 1688. B.
Fürstenbergska galleriet, se Fürstenberg, P.
Für’stentag [-tak] (ty.), se Furstedag.
FürstenwaFde, stad i Brandenburg, Tyskland,
50 km ö.s.ö. om Berlins centrum vid Spree och
järnvägen till Frankfurt a.d. Oder; 29,400 inv.
(1939). F., som fick stadsrätt på 1200-talet, är en
av Brandenburgs äldsta städer, biskopssäte 1385—
1598. Den skadades vid flygbombningar i 2:a
världskriget. F. har hamn vid Oder—Spreekanalen
samt bryggerier, metall-, sko-, ylle- och kemisk
industri.
Fyrstrukna oktaven, mus., se Oktav.
Fyrtakts-motor, -principen, se
Förbränningsmotor.
Fyrtermsslut (lat. quaternio termino’rum), log.,
se Felslut.
Fürth [fyrt], stad i Bayern, vid sammanflödet
av Rednitz och Pegnitz strax n.v. om Nürnberg;
81,844 inv. (1939; 35,455 1885), därav 2ä
protestanter. Orten nämnes redan 907 men blev stad först
1818. Gamla stadsdelen i vinkeln mellan
floderna har trånga gator med sandstens- och
kors-virkesbyggnader i renässans samt den gotiska
S:t Mikaelskyrkan från 1300-talet. Rådhuset har
till förebild Palazzo Vecchio i Florens. F. är en
betydande flygstation, har hamn vid
Ludwigs-kanalen samt är knutpunkt för bl.a. järnvägarna
München—Bamberg och Würzburg—Regensburg.
Mellan F. och Nürnberg öppnades 1835 Tysklands
första järnväg. Staden har omfattande industri,
bryggerier, litografiska tryckerier, tillverkning av
leksaker, speglar, optiska instrument, skor,
metall-och pappersvaror. P.
Fyrtiogradiga skalan, graderad röstskala, införd
för både landsbygd och städer vid kommunala
val i Sverige genom 1909 års rösträttsreform. På
landsbygden fick dock ingen utöva rösträtt för
mer än V10 av kommunens hela röstetal, och även
i övrigt rådde någon skillnad mellan land och
stad vid tillämpningen av f. Denna upphävdes vid
den 1918 påbörjade stora författningsrevisionen
och ersattes av lika kommunal rösträtt. Då f.
även tillämpats vid landstingsmannavalen, kom
dess upphävande att få stor betydelse för
sammansättningen av F.k. J.E.N.
Fyrtio martyrer el. fyrtio riddare (lat.
qu.adragin’ta mi’litum maPtiri), enl. legenden 40
kristna soldater av den berömda romerska
legionen Leg’io fulmina’ta, som på 300-talet ledo
martyrdöden genom att frysa ihjäl på en istäckt sjö vid
Sebaste i Pontos; en av dem avsvor kristendomen,
men väktaren, gripen av deras ståndaktighet, slöt
sig i stället till de andra, så att 40-talet bevarades
oförminskat. Legenden anses ha ett visst
historiskt underlag. Festdag ®/s, i Västerlandet 10/s (enl.
det köpenhamska medeltidskalendariet även W4;
däremot är denna fest ej utmärkt i svenska
kalen-darier). I gamla almanackan kallades 9/s F. S.N.
Fyrtiotal, fyrtiotalis m, benämning på en
strömning i svensk kultur, särsk. i litteraturen,
som uppbars av personer, som framträdde el.
— 873 —
— 874 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
