Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik - Litt. - Fysikalisk - Fysikaliska behandlingsmetoder - Fysikaliska leksaker - Fysikalisk kemi - Fysikalisk terapi - Fysiker - Fysikersamfundet, Svenska - Fysikus - Fysiljera - Fysiljärer - Fysiognomi - Fysiognomik - Fysiografi - Fysiografiska sällskapet i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIKALISK
Geiger & K. Scheel, ”Handbuch der Physik” (24
bd, jämte register, 1926—29); W. Wien & F.
Harms, ”Handbuch der Experimentalphysik” (1926
ff.). — Läroböcker: M. Knudsen, ”Lærebog i
Fysik” (1923); J. H. J. Müller & C. S. M. Pouillet,
”Lehrbuch der Physik” (11 Aufl., 5 bd, 1925—34);
O. D. Chwolson, ”Lehrbuch der Physik” (3 Aufl.
1926 ff.); A. Sommerfeld, ”Atombau und
Spektral-linien” (5 Aufl. 1931); A. Haas, ”Atomtheorie”
(3 Aufl. 1936); W. H. Westphal, ”Physik” (7/8
Aufl. 1939); R. W. Pohl, ”Einführung in die
Physik” (1, 5/6 Aufl. 1942; 2, 6/7 Aufl. 1941; 3, 2/3
Aufl. s.å.); F. Kohlrausch, ”Lehrbuch der
prak-tischen Physik” (18 Aufl. 1943); E. Grimsehl,
”Lehrbuch der Physik” (1, 14 Aufl. 1944; 2—3,
11 Aufl. 1943—44); F. W. Sears, ”Principles of
phy-sics” (3 bd, 1946). — Historia: F. Rosenberger,
”Geschichte der Physik” (3 bd, 1882—90); E.
Ger-land, ”Geschichte der Physik” (1913); A. Kistner,
”Geschichte der Physik” (i ”Sammlung Göschen”,
293—294, 2 Aufl. 1919); F. Auerbach,
”Entwick-lungsgeschichte der modernen Physik” (1923); E.
Hoppe, ”Geschichte der Physik” (1926). —
Litteraturöversikt: ”Physikalische Berichte”
(red. av M. Schön); ”Science abstracts. A.
Phy-sics”. Re.
2) Kroppsbeskaffenhet, (kropps)konstitution,
ibland hälsa.
Fysika’lisk, som har avseende på fysiken (jfr
Fysisk); förr även allmännare: naturvetenskaplig.
Fysikaliska behandlingsmetoder, med., se
Fy-sioterapi.
Fysikaliska leksaker, enklare fysikaliska,
numera vanl. historiska apparater, som på roande sätt
demonstrera vissa fysikaliska fenomen. Så visa
t.ex. Herons brunn (se Heron) och den c a
r-t e s i a n s k a dykaren* hydromekanikens
grundlagar. Pulshammaren el.
Franklins rör, som består av ett två gånger
rätvinkligt omböjt glasrör, i vars ändar glaskulor äro
tillsmälta och vari är inneslutet något vatten el.
alkohol, visar vätskors kokning vid låg temp.
under lågt tryck, i det att en svag uppvärmning
(t.ex. med handen) av den ena kulan bringar
vätskan i densamma att häftigt destillera över i den
andra kulan. Några av dynamikens
fundamentallagar åskådliggöras av den vanliga s n u r r a n,
en kring en axel, rotationsaxeln, symmetrisk
kropp, som vilar på en spets, men som genom en
hastig rotationsrörelse kring axeln hindras att
falla. Härvid beskriver axeln en konisk yta kring
den genom snurrans stödjepunkt gående
lodlinjen med en allt större toppvinkel, ju mindre
rotationshastigheten är (jfr Gyrorörelse). Som andra
f. äro att betrakta cam’era obscu’ra* och den
elektriska dockdanse n*, beroende på
optiska, resp, elektriska fenomen. Re.
Fysikalisk kemi, den del av kemien, som
behandlar gränsområdet mellan kemi och fysik och
avhandlar förhållandet mellan ämnenas kemiska
sammansättning och deras fysikaliska egenskaper.
F. kallas ofta även allmän kemi. Någon
avgränsad definition på f. kan ej uppställas. F.
sysslar med ett djupare inträngande i enskildheten
av atomens och molekylens struktur och materiens
aggregationstillstånd samt vidare i de kemiska
reaktionernas fysikaliska egenart. Man begagnar
sig av fysikaliska mät- och experimentalmetoder.
Den matematiskt kvantitativa behandlingen av det
experimentella materialet ingår i f. Den ställer
förloppet av kemiska företeelser i talmässigt
förhållande till ämnens koncentrationer och till de
yttre omständigheterna, sådana som temp. och
tryck. Den behandlar de lagar, enl. vilka värme,
ljus och elektricitet kunna framkalla kemiska
förändringar. Flera olika avd. finnas inom f.
Termokemien* behandlar energiomsättningar vid
de kemiska reaktionerna, lagar för kemiska
jämvikter och deras beroende av temp. Kemisk
k i n e t i k (se Massverkans lag) avhandlar den
hastighet, med vilken reaktioner ske och hur
yttre omständigheter inverka på denna.
Elektrokemien* avhandlar de elektriska
krafternas inverkan på kemiska ämnen och deras
omsättning, särsk. reaktioner i vattenlösningar, som
utspelas mellan joner. Fotokemien* behandlar
ljusets kemiska inverkan. Hit kunna även räknas
röntgen- och radiumstrålningen. K o 11 o i d k
e-m i e n* är läran om materiens egenskap i
finfördelat tillstånd. F. är en vetenskaplig gren, som
utformades under senare delen av 1800-talet och
som fått allt större och större omfattning. 1887
började den första tidskr. i f. utkomma,
”Zeit-schrift für physikalische Chemie”, som grundades
av Ostwald och som sedermera följts av flera
andra på olika språk. Lj.
Fysikalisk terapi, se Fysioterapi.
Fy’siker, person, som ägnar sig åt fysikalisk
forskning.
Fysikersamfundet, Svenska, se Fysik, sp. 886.
Fy’sikus, förr titel på läkare, t.ex. i
sammansättningen stadsfysikus.
Fysilje’ra (fra. fusiller, av fusil, gevär), krigsv.,
avrätta genom skjutning.
FysiljäTer (fra. fusiliers, av fusil, gevär), urspr.
Ludvig XIV:s med flintlåsgevär beväpnade
fotfolk, senare i allm. ett slag av lätt inf. till
skillnad från det tunga inf., musketerarna. De
i senare tiders preussiska armé före i:a
världskriget förefintliga f.-reg. och f.-bataljonerna
skilde sig endast till namn och uniform från annat inf.
Fysiognomi’, se Fysionomi.
Fysiognomi’k, se Fysionomik.
Fysiografi’ (ytterst till grek. fys’is, natur, och
grafein, beskriva), naturbeskrivning,
naturvetenskap. — Adj.: f y s i o g r a’f i s k.
Fysiografiska sällskapet i Lund stiftades V12
1772 på initiativ av Anders Jahan Retzius ”med
huvudsakligt syfte att vinna och utbreda
kännedomen av Skånes naturhistoria, har därjämte till
föremål för sin verksamhet att utbreda och
befrämja kännedomen av naturen i sin helhet och i
alla dess riktningar”. Sällskapet har under årens
lopp mer och mer utvidgat sin verksamhet för
befordrande av naturvetenskaplig forskning genom
sina publikationer, genom understöd till
forskningsarbeten och utdelande av medaljer och pris
för framstående arbeten inom naturvetenskapen
och dess tillämpning. Sällskapet har (1949) 7
hedersled., 108 svenska och 78 utländska led.,
fördelade på 13 klasser. Det utgiver ”Handlingar”,
som även utgöra ”Lunds univ:s årsskrift”, avd. 2,
samt fr.o.m. 1931 ”Förhandlingar”. Sällskapets
kapital, som till största delen utgöres av stipen-
— 887 —
— 888 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
