Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysisk fostran - Fysisk person - Fysostigmin - Füssen - Füssli, Johann Heinrich - Fyt, Jan - Fytalbumos - Fytas - Fytin - Fyto- - Fytobentos - Fytobiot - Fytocecidier - Fytocoenologi - Fytocoenos - Fytodomatier - Fytofag - Fytogena bildningar - Fytogeografi - Fytol - Fytonläran - Fytoplaeontologi - Fytoplankton - Fytosteriner - Fytotomi - Fyzabad, Faisabad - fz - Fåborg - Fåfänga - Fåfängans marknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSISK PERSON
Jan Fyt: Stilleben med papegoja och död hare. Privat ägo.
USA och Ungern). I diktaturländer är en
statsdirigerad f. även utanför skolans område
(bland ungdomsorganisationerna) en vanlig
företeelse. O.Kgh.
Fysisk person, jur., den civilrättsliga
systematikens benämning på de enskilda människorna till
skillnad från de på blott rättslig väg skapade
juridiska personerna, båda räknade som s.k.
rättssubjekt*.
Fysostigmi’n, kem., se Eserin.
Füssen, stad i s. Bayern, 800 m ö.h. vid Lech
och österrikiska gränsen; 6,721 inv. (1933). F.,
som uppvuxit kring ett benediktinkloster från
700-talet, blev stad o. 1315. Dess medeltidsprägel är
väl bevarad med stadsmurar och höga husgavlar.
Det högt belägna slottet från 1400-talet var förr
sommarresidens för furstbiskopen av Augsburg.
Semester- och vintersportort.
Füssli, J o h a n n Heinrich, målare, se Fuseli.
Fyt [fäit], Jan, flamländsk målare (1611—61),
var huvudsaki. verksam i Antwerpen och slöt sig
som djurmålare till F. Snyders men utvidgade
också sitt område till blommor och frukter samt
blev typisk för genren nature morte. Av F. finnas
i de stora museerna talrika bilder, i
Nationalmuseum, Stockholm, flera dekorativa stycken med
”dött villebråd”.
Fytalbumos [-å’s], benämning på vissa
växt-äggvitor el. nedbrytningsprodukter därav.
Fyta’s, hydrolyserande enzym, som förekommer
huvudsaki. i växtfrön. F. spaltar den sura
fos-forsyreestern av inosit, fytinet, under frisättande
av fosfat.
Fyti’n, kem., se Inosit.
Fyt’o- (grek., av fyton’, växt), växt-.
Fytobentos, bot., se Bentos.
Fytobiot [-å’t], bot., se Parasit.
Fytocecidier, bot., se Gallbildningar.
Fytocoenologi’ [-se-] (till grek, fyton’, växt, koi-
nos’, gemensam, och
lo-g’os, lära), bot., dets. som
växtsociologi (se
Växtgeografi).
Fytocoenos [-senå’s],
bot., ett växtsamhälle, se
Växtgeografi.
Fytodomatier, bot., se
Domatier.
Fytofa’g (till grek,
fyton’, växt, och fagei’n,
äta), växtätare.
Fytogena bildningar
[-je’na] (till grek, fyton’,
växt, och gen’os,
härkomst), bergarter el.
avlagringar, som
uppkommit genom anhopning av
vegetabiliska ämnen,
såväl av växternas
organiska delar bildade torv-,
brunkols- och
stenkolsla-ger som av deras
oorganiska beståndsdelar
bildade kalk- och
kiselavlag-ringar (algkalk,
diatoma-céjord etc.).
Fytogeografi, se Växtgeografi.
Fytol [-åT], en omättad, alifatisk alkohol,
C,0H39OH, som förekommer som ester i klorofyll.
Fyt’onläran, en riktning inom växtmorfologien,
som anser ett skott vara uppbyggt av flera
element, vart och ett representerande ett blad jämte
den nedanför befintliga stamdel, som intages av
dess bladspårsträngar.
Fytopaleontologi, se Paleobotanik.
Fytoplankton, bot., se Plankton.
Fytosteriner, kem., se Steriner.
Fytotomi’ (till grek, fyton’, växt, och tome’,
snitt), se Växtanatomi.
Fyzabad [eng. utt. fäizaba’d], F a i s a b a d, stad
i Förenade provinserna Agra och Oudh i Indien,
vid Ganges’ biflod Gogra, 120 km ö. om Lucknow;
55,215 inv. (1941). Sockerindustri och omfattande
handel med jordbruksprodukter. Garnison. På
andra sidan floden och nu införlivad med F.
ligger A j o d h y a, fordom en av Indiens största
och vackraste städer, som lär ha upptagit en yta
av 250 km2 och var huvudstad i riket Kosala;
talrika ruiner, bl.a. av ståtliga tempel, vittna om
dess gångna storhet. — F. grundades o. 1730. P.
fz, mus., förk. för forzato.
Fåborg, stad på Fyn, se Faaborg.
Fåfänga (jfr fra. La Folie, fåfängan, i motsv.
användning), förr benämning på lusthus, paviljong e.d.;
även som namn på mark, holme o.s.v., som det
anses vara fåfängt att söka uppodla. — Litt.: K.
Michaèlsson, ”Franskt La Folie — svenskt
Fåfänga” (i ”Namn och bygd”, 1937).
Fåfängans marknad (efter eng. Vanity fair),
rubrik på ett kapitel i J. Bunyans ”The pilgrim’s
pro-gress” (”Kristens resa”), som skildrar, hur
Kristen på sin vandring till Himlastadens härlighet
passerar Fåfängans marknad. — F. är även titeln
på en berömd roman av W. Thackeray. —
Uttrycket användes om världslig tomhet och flärd.
— 895 —
— 896 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
