Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältspat - Fältspatgruppen - Fältspatoider, ”fältspatersättare” - Fältspatporslin - Fältsport - Fältsten - Fältstupning - Fältstyrka - Fältstålört - Fälttecken - Fälttelegraf - Fälttelegrafkåren - Fälttelegraftrupper - Fälttjänstövningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄLTSPATGRUPPEN
ning visa de en mer el. mindre starkt
framträdande reffling på vissa kristallytor, vilken
givit anledning till att plagioklaserna förr
benämndes ”streckad f.”. De kalkfattiga leden
uppträda särsk. i granit, diorit och syenit,
under det att de kalkrikare återfinnas i mera
ba-siska bergarter, t.ex. gabbro, diabas, anortosit.
Labradoriten el. labradorstenen är
bekant för sitt vackra färgspel (labradorisering)
och användes på grund härav ibland som
pryd-nadssten. Detta är också fallet med den s.k.
solstenen, en klar oligoklas med inneslutna
plattor av järnglans, vilken påträffas bl.a. vid
Tve-destrand i Norge.
3) B a r y t- och strontianfältspaterna
äro av underordnad betydelse. Barytfältspat
el. c e 1 s i a n, BaAl2Si2O8, är ett monoklint
mineral, som i synnerligen rent tillstånd påträffas
bl.a. vid Jakobsberg i Värmland.
F. är av stor betydelse för porslinsindustrien.
Vidare utgör det sönderkrossade f.-materialet i
åkerjorden en icke föraktlig kalikälla för växterna.
Den industriellt utnyttjade f. fås nästan
uteslutande ur pegmatiter, och Skandinavien äger de största
f.-brotten i Europa. Särsk. förtjäna att nämnas
Ytterby vid Vaxholm och Margretelund strax n.ö.
om Stockholm. I pegmatiterna uppträder f. gärna
i sammanväxning med kvarts, s.k. skriftgranit*,
vilken i polerat tillstånd funnit användning som
ornamenteringssten. T.K.
Fältspatgruppen, en mineralgrupp, omfattande
ett antal isomorfa blandningsserier av de enkla
fältspatmineralen (jfr Fältspat). I
alkalifältspat-serien utgöras ändleden av ortoklas och a 1 b i t,
vilka vid högre temp. möjl. äro obegränsat
biandbara men vid lägre temp. (500—7000) visa en
blandningslucka mellan 25 och 65 °/o ortoklas. I
plagioklasserien äro ändleden a 1 b i t (Ab) och
a n o r t i t (An), och här föreligger obegränsad
blandbarhet för alla temp. Mellanleden ha
benämnts oligoklas (AbgAnj—Ab7An3), a n d
e-s i n (Ab7An3—Ab5An5), labradorit (Ab5An5
—Ab3An7) och b y t o w n i t (Ab3An7—Ab4An9).
Mellan alkalifältspaterna och plagioklaserna bilda
anortoklaserna i viss mån övergång. B
a-rytfältspat el. celsian bildar med
ortoklas en isomorf serie, vars mellersta
blandnings-led benämnas hyalofan. — I underordnade
mängder kunna även andra ämnen än de nu
nämnda ingå i f:s mineral. Sålunda kan även s t r o
n-t i u m påträffas i ortoklas, och vidare kan en
del av aluminium ersättas av j ä r n, vilket sedan
ofta utskiljes, varigenom mineralet kan rödfärgas
av järnoxiderna. T.K.
Fältspatoi’der, ”f äl t s p a t e r s ä 11 a r e”,
miner., alkalialuminiumsilikater, som tills, med el.
ersättande alkalifältspater uppträda i vissa
alkaliberg-arter. Hit höra mineralen n ef el in (NaAlSiO4),
och leucit (KAlSi2O8), vilka kemiskt skilja sig
från motsv. alkalifältspater genom sin lägre
kisel-syrehalt, vidare de nefelin-molekylen innehållande
komplexa silikaten s o d a 1 i t (nNaAlSiO4.NaCl),
n o s e a n (nNaAlSiO4-Na2SiO4) samt h a u y n
(nNaAlSiO4-mCa2SiO4-Na2SÖ4), ävensom
zeolitmi-neralet analcim (NaÄlSi2O6 • H2O). E.Nn.
Fältspatporslin, dets. som hårt porslin, se
Porslin.
Fältsport, övningar och tävlingar, som avse att
hålla de vapenföra i fältmässig kondition även
under perioder, då de ej äro inkallade till
militärtjänst. F. omfattar övningar som fältmarsch utan
el. med packning, skjutning, lägertjänst,
orientering, avståndsbedömning, målspaning,
handgranatkastning och rapporttjänst. Vid tävlingar i f.
kombinerar man på samma sätt som vid fälttävlan*
flera av ovan nämnda övningsgrenar till en
gemensam tävlan (individuell el. lagtävlan). 1940
bildades i Stockholm en rikskommitté för f., som
sedan antog namnet ”Centralföreningen för f.”, där
målsmän för armén och för centrala idrotts- och
andra friluftsorganisationer insattes. Till denna
har anslutit sig ett stort antal lokalkommittéer
över hela landet. O.Kgh.
Fältsten, se Kullersten.
Fältstupning, geol., se Malm.
Fältstyrka, fys., se Fält och Kraftfält.
Fältstålört, art av stålörtsläktet*.
Fälttecken, krigsv., ha brukats från äldsta
tider som ett igenkännings- och samlingstecken
för krigsmän, tillhörande samma här el. viss
avd. inom hären. Forntidens greker synas i
allm. ej ha haft f.; romarna hade som f. 1)
si’gnum (plur. si’gnd), figurer på en stång: en
silverörn för legionen, en varg, häst o.d., senare
en hand med metallplattor m.m. därunder, för
manipeln (längre fram, synes det, något
liknande för kohorten); 2) vexilVum (plur. vexilVa),
standar för rytteri och detachement. — Baner,
fanor, flaggor och standar (se dessa ord) ha
sedermera nyttjats som f. till lands och till
sjöss; som personliga sådana ha brukats
fältbindel* och kokard samt plymer, fjädrar,
ekorr-och rävsvansar på huvudbonaden. S.Bn.
Fälttelegraf, krigsv., äldre benämning på
signalorgan*.
Fälttelegrafkåren. 1871 uppsattes vid dåv.
Pon-tonjärbataljonen, nuv. Svea ingenjörkår, ett
under chefen för Fortifikationen lydande
fältsignal-kompani, sedermera benämnt fälttelegrafkompani,
som genom 1901 års härordning utökades till
två kompanier och samtidigt bildade en
självständig kår, F. — 1908 förlädes F. i den gamla
trängkasernen vid Marieberg. Genom 1914 års
härordning tillkommo ett tygkompani samt ett
radio- och ett ballongkompani, vilka sistn.
förlädes till Lilla Frösunda, ett flygkompani på
Malmslätt samt ett telegrafdetachement vid
Bodens ingenjörkår. Genom 1925 års
försvarsord-ning överfördes ballongkompaniet till arméart.,
införlivades telegrafdetachementet med Bodens
ingenjörkår samt utbröts flygkompaniet, som
utvecklats till ett självständigt vapenslag. Enl.
1936 års försvarsordning utbröts F. ur
Fortifikationen för att bilda stommen till de
nyinrättade Signaltrupperna*. A.W.G.
Fälttelegraftrupper, se Signaltrupper.
Fälttjänstövningar, sådana övningar, som
anordnas under fältmässiga förhållanden. I större f.
för armén deltaga vanl. även flygtrupper;
ändamålet är att giva befäl och staber tillfälle till
övning i ledandet av högre truppförband, än som i
regel förekomma under utbildningsårets övriga
delar, att inöva samverkan mellan olika truppslag,
att öva de lägre truppförbanden vid uppträdande
— 951 —
— 952 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
