Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fälttjänstövningar - Fälttrupper - Fälttryckeri - Fälttygkåren - Fälttygmästare - Fälttåg - Fälttävlan - Fältuniform - Fältutrustning - Fältvakt - Fältvall - Fältverk - Fältveterinärkåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄLTVETERINÄRKÅREN
i högre förband, att öva underhållstjänst m.m.
F. kunna även avse prövning av organisation,
utrustning och reglementariska föreskrifter. F. utföras
stundom gemensamt av delar från armén, marinen
och flyget. Även särskilda
vinterfälttjänstövning-ar bruka anordnas. För f. organiseras en ledning,
vilken med biträde av stridsdomarpersonal
reglerar händelseförloppet och fäller utslag vid strid,
samt 2 mot varandra uppträdande styrkor. F. kunna
även utföras som kaderövning, då av vissa
förband endast staber och signalorgan, men ej själva
truppen, deltaga. Utgångsläge skapas genom av
ledningen utgivna ”förutsättningar”. Vid f:s slut
delgivas erfarenheterna i form av redogörelser
med erinringar. — Jfr Fältövningar. [E.O.BJS.Bn.
Fälttrupper, se Fältförband.
Fälttryckeri, krigsv., en mindre organisation,
som ingår i högre staber, för att i fält utföra
reproduktion av kartor samt tryckning av texter,
tabeller m.m.
Fälttygkåren. Genom 1936 års försvarsordning
sammanfördes lh 1937 huvuddelen av den aktiva
officerspersonal, som tjänstgjorde vid
Arméförvaltningens tygdep. och under detta lydande
fabriker, verkstäder och anstalter, ävensom där
och vid vissa förbands verkstäder
tjänstgörande civilmilitär personal, till en särskild
teknisk kår, benämnd F. och underställd
generalfälttygmästaren. Genom 1942 års
försvarsbeslut bröts tygstaten (omfattande den
civilmilitära personalen) ut ur F. F:s personal på
aktiv stat består av 1 fälttygmästare*, 2 överstar,
5 överstelöjtnanter, 17 majorer, 33 kaptener och
46 förvaltare. Därjämte finnas reserv och
reservstat. Tygstatens personal på aktiv stat
består av 17 tygförvaltare av l:a och 26 av 2:a
klassen, 43 tygverkmästare av 1 :a och 39 av
2:a klassen, 39 tyghantverkare av i:a och 186
av 2:a klassen, 12 tygskrivare och o. 240
armétekniker. Därjämte finns reserv. [R.Sbg]S.E.B.
Fälttygmästare (”tyg”, av ty. Zeug, [artilleri-]
pjäs). Feldzeugmeister var förr (fram till 1919) i
Tyskland chefen för ett ämbetsverk, ung.
motsvarande tygavd. inom svenska
Arméförvaltningen, i Österrike högste befälhavaren för hela art.
I båda länderna bekläddes dessa poster av
generalspersoner. — I Sverige tillsattes 1821
en f. som generalfälttygmästarens närmaste man
och ställföreträdare. F. hade 1821—44 och 1849
—57 säte och stämma i Krigskollegium, blev
1866 led. av Artilleridep. och chef för dess
”militärkontor”, från 1881 byråchef för dess
”militärbyrå”. 1936 omorganiserades Artilleridep. till
Tygdep., varvid f. blev chef för
fälttygmästar-expeditionen. Efter omändringen 1942 av
Tygdep. till Arméförvaltningens tygavd. är f.
placerad som ett slags souschef till
generalfälttygmästaren*. F. är överste i Fälttygkåren samt
personalkårchef för tygstaten. [RSbglS.E.B.
Fälttåg, i historisk framställning ett antal
sammanhängande militära operationer, som utföras
samtidigt el. efter varandra mot en och samma
fiende och vilka bilda ett i viss mån
sammanhängande helt.
Fälttävlan, sammanställning av minst tre i m
i-litär idrott* förekommande tävlingsgrenar
till en gemensam tävlan. En större f. har numera
en mycket fältmässig prägel med typiskt
ansträngande uthållighetsprov, omedelbart åtföljda
av precisions- och koncentrationstävlingar.
Dessutom söker man framtvinga allsidig förträning
genom att icke i förväg bekantgöra detaljerna i
f. Platssiffersystemet har på senaste tider ersatts
av poängmetoden. I SMI:s nya poängtabell för
fälttävlan utgår man från en gren som
nyckelgren, t.ex. orienteringslöpningen, där varje min.
gäller 1 poäng, övriga grenar poängvärderas i
förh. till nyckelgrenen, och den som har lägst
poängsumma segrar. — F. till häst (förr
benämnd m i 1 i t a r y) är en gren av ridsporten och
består i regel av prisridning (dressyrprov),
distansritt, steeplechase och terrängritt (uthållighetsprov)
samt prishoppning (hoppningsprov) med
tävlingsgrenarna i allm. i nämnd ordning, fördelade på 3
dagar. I Sverige indelas f. i en lätt, en medelsvår
och en svår klass samt s.k. kombinerad tävlan (av
lätt och medelsvår klass men utan
uthållighetsprov). Uthållighetsprovet i den svåra f. består av
distansritt 16—22 km, steeplechase 3—4 km och
terrängritt 4—8 km i ett minimitempo av 240,
resp. 600 och 450 m i min, avslutat med ett
kondi-tionsprov över 2 km, ridet på 6 min. Olympiska
spelens f. överensstämmer i stort med den svenska
svåra klassen och har de senaste olympiaderna
varit synnerligen krävande. O.Kgh.
Fältuniform, krigsv., se Uniform.
Fältutrustning, sammanfattningen av alla de
persedlar, vapen, ammunition, skyddsmedel,
livsmedel, sjukvårds- och veterinärvårdsmateriel, fordon
m.m., vilka lantstridskrafternas olika delar skola
medföra i krig. F. fastställes genom
fältutrust-ningslistor, vilka utarbetas i fredstid och sålunda
ligga till grund för materielanskaffningen i fred
och krig.
Fältvakt, krigsv., kallades förr en för
bevakning avsedd förpostavd., vars styrka uppgick till
omkr. en pluton (jfr Skydd).
Fältvall, krigsv., g 1 a c i s, en ovanpå
konter-eskarpen el., om betäckt väg finnes, framför denna
belägen jordvall av trekantig profil som skydd
för kontereskarpens och eskarpens murverk.
Fältverk, förr benämning på ett skyttevärn av
kraftig profil med skyttebanken liggande ant. på
el. över naturliga marken.
Fältveterinärkåren. Hästsjukvården vid armén
omhänderhades före slutet av 1770-talet av
hov-slagare med oftast mycket dåligt anseende som
hästsjukvårdare. Efter tillkomsten 1775 av
Veterinärinrättningen i Skara tog en och annan
härifrån utexaminerad ”hästläkare” anställning
vid armén. Sedan en ny veterinärinrättning
upprättats i Stockholm 1821 (föregångare till
Vete-rinärhögsk.), föreskrevs, att någon ”hästläkare”
ej finge anställas, som ej hade undergått
examen där. Under mitten av 1800-talet funnos
som regel ”hästläkare” vid kav. och art. De
stodo då ganska lågt på den sociala skalan,
vilket bl.a. framgår av att regementshästläkaren
hade rang efter underlöjtnanterna. Benämningen
veterinär infördes 1875. 1886 beslöts en
vittgående förändring av veterinärorganisationen,
vilken betr, de lägre förbanden ordnades efter
de principer, som i stort sett ännu äro gällande.
Veterinärerna tillhörde från början
Veterinär
— 953 —
— 954 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
