Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänika - Fänkål - Fänneslunda - Fänrik - Fänrik Ståls sägner - Färdepsalm el. utfärdspsalm - Färdesång - Färdighet - Färdmekaniker - ab. Färe armaturfabrik - Färed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRED
och reg.-organisationen, till vilken alltså
fänikaor-ganisationen utgjorde grunden. — F. var delvis
organiserad efter tysk förebild men ägde dock
nationell prägel. Den äldre vasafänikan var
indelad i kvarter om fyra dubbelrotar; en enkelrote
utgjorde dels slaktordningen, vars
manskap var utrustat med långa stötvapen och
harnesk, dels förlorade hopen, avsedd för
strid i bruten terräng m.m.; den utgjordes
huvudsaki. av skyttar, beväpnade med ”rör” och
”runde-lar” (sköldar). — F. rekryterades genom
utskrivning inom landskapen, en el. flera i varje. I
fredstid skötte knektarna sina hemman, om de hade
sådana, el. lågo de ”i borgläger”; en del utgjorde
slottsbesättningar m.m. Befäl och knektar
åtnjöto lön i penningar el. spannmål. — Litt.:
”Axtorna” (1926) och regementshistoriska
arbeten. T.Hm.
Fänkål (folketymol. ombildning av släktets
latinska namn). 1) Bot., FoeniRulum, släkte av fam.
flockblommiga växter, innefattande örter med
strimmig stjälk, trådsmalt flikade blad, stora,
sammansatta flockar utan svepe, gula blommor och
avlånga frukter med 5 trubbiga åsar. Viktigast bland
släktets 3 arter är F. vulga’re (F. officina’le, F.
capillaceum), en förr allmänt odlad kulturväxt,
som förekommer från Azorerna till Kurdistan
och Persien samt från Nordafrika till Ungern,
jämte den vid odling uppkomna var. dulce.
2) Farm., fru’c tus foenic’uli, klyvfrukten av
Foe-niRulum vulga’re, inhemsk i Medelhavsländerna
samt odlad i mellersta och s. Europa, särsk. i
Tyskland, Polen, Frankrike, Italien och Balkanhalvön.
Innehåller 2—6% flyktig olja, 14% fet olja,
äggviteämnen och socker. Romersk el. söt f.
härstammar från en i s. Frankrike odlad form (var.
dulce). Fänkålsolja, aetheroVeum foeniculi,
den ur f. genom destillation erhållna flyktiga
oljan, är en färglös el. gulaktig vätska, som stelnar
vid + 50—+6° till en kristallinisk massa.
Innehåller 50—60 % anetol, 10—19 °/o fenkon, anisaldehyd,
anissyra, anisketon och terpener. I oljan från vild
växt ersättes anetol av fellandren. F ä n k å
Isvatten, aq’ua foeniculi, är en lösning av 1 del
fänkålsolja i 1,000 delar vatten, försatt med 10
delar sprit. — F. var känd redan av egypterna
och Asiens forntida folk och brukades mot-
allehanda sjukdomar. Numera nyttjas f. och
fänkålsolja i bröstpastiller, utvärtes i ögonvatten samt
som krydda, särsk. vid likörtillverkning. J.H.
Fänkål.
Fänneslunda, socken i Ås hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i S. Vings, Härna,
Fänneslunda och Grovare pastorat i Ås kontrakt
av Skara stift, v.n.v. om Ulricehamn; 21,35 km2,
därav 21,28 land; 150 inv. (1948; 7 inv. pr km2).
Huvudbygden ligger i dalstråk i mell. delen av
F., som f.ö. är bergstrakt med skog och
mossar. Åkern utgör 14% av landarealen,
skogsmarken 75 °/o. Socknen har varit underkastad
mycket kännbar folkminskning (469 inv. 1856).
Egendomar: Fänneslunda • och Solberga säterier;
vid det förra står en runsten. Den nuv. kyrkan
av sten byggdes 1874; ruinen av den forna
1100-talskyrkan med rakslutet kor konserverades 1936.
—• Sockennamnet är givet efter den förra
kyrkbyn. Förra leden är troligast i sin tur en sms.
av fä, boskap, och vin(i), betesmark, senare leden
är plur. av lund (se ”Ortnamnen i Älvsborgs
län”, 14, 1909, sid. 13 f.). Namnet skrevs 1327
in Ffänislundum. P.;Er.
Fänrik (ty. Fähnrich, till Fahne, fana), den
officer, som under slutet av medeltiden och
början av nyare tiden förde fanan vid en fänika;
sedermera befälhavarens närmaste man, vilken
uppgift med tiden överflyttades på löjtnanten,
varvid f. kom att bli lägsta officersgraden; f:s
motsvarighet vid kav. var kornett. Denna
ställning innehade f. i svenska hären till’ 1835, då
namnet utbyttes mot underlöjtnant. Fänrikgraden
återinfördes vid svenska armén och marinen 1914,
sedermera vid flygvapnet som lägsta officersgrad,
i vilken utexaminerade officersaspiranter numera
förordnas av försvarsgrenschef; efter 2 års
tillfredsställande tjänst kan f. utnämnas till löjtnant,
om ledig lön finnes, eljest erhålles fullmakt som f.
efter 3 år. E.O.B.
Fänrik Ståls sägner, se Runeberg, J. L.
Färdepsalm el. utfärdspsalm kallades den
psalm, som sedan gammalt brukade sjungas, då
lik fördes från hemmen till kyrkan (”liks
ut-sjungande”). I 1686 års kyrkolag förbjödos
prästerna att ”utsjunga” liken. I nuv. evangeliebok
upptas förslag till ritual, då den döde bäres från
sorgehuset, Sv. ps. 153:1 el. 273:5—6 som f. —
F. el. färdesånger kallades även psalmer
(resepsalmer) och andliga sånger, i vilka
Guds beskydd under resor anropades. SUV.
Färdesång, se Färdepsalm.
Färdighet. Pedag. I skolans läro- och
övnings-ämnen har beteckningen f. sedan gammalt
använts som synonym för skicklighet och
kunnande. I åsyftade skolämnen ges fortfarande betyg
i ”insikter och färdigheter”. — Psykol. I
betydelsen förmåga har termen f. inom psykofysiken
närmast kommit att beteckna den funktion el.
den samling av funktioner, som uppstått genom
miljöfaktorernas utvecklande inflytande på de
ursprungliga anlagen. — Rent psykologiskt kan
man med f. också beteckna en disposition el.
beredskap för något. E.Bng.
Färdmekaniker, se Flygbesättning.
ab. Färe armaturfabrik, se Sibbhult.
Färed, socken i Vadsbo hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Hassle, Berga,
Färeds och Enåsa pastorat i Mariestads kontrakt
av Skara stift, ö.n.ö. om Mariestad; 13,34 km2,
allt land; 156 inv. (1948; 12 inv. pr km2). I ö.
— 957 —
— 958 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
