Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färja - Färjestad - Färjestaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRJESTADEN
Färjläget i Malmö.
”Malmöhus” backar in i färjläget.
Foto O. Ohm.
vanliga fartyg. Järnvägsvagnar och bilar kunna
då tas ombord endast akterifrån, varför f. måste
backa in i färjläget. — Tågfärjor användes i
England redan på 1850-talet, bl.a. på Firth of
Forth och Firth of Tay, innan de stora
järnvägsbroarna blevo byggda över dessa vatten.
Sverige fick sin första tågfärjförbindelse 1892, då en
dansk f. sattes i trafik mellan Hälsingborg och
Helsingör. I Danmark hade redan 1872 öppnats
tågfärjleden över Lilla Bält och 1883 över Stora
Bält. Leden Malmö—Köpenhamn började
trafikeras 1895, först med dansk, senare med svensk f.
Här går nu SJ:s modernaste tågfärja
”Malmöhus”, byggd 1945, c:a 94 m lång med 2 tågspår
om sammanlagt 132 m längd. Bruttodräktigheten
är c:a 2,660 registerton, och f. framdrives av 2
dieselmotorer om sammanlagt 5,800 hk, vilka ge
f. max. 17,5 knops fart. 1903 tillkom den
dansktyska färjleden Gedser—Warnemünde.
Färjför-bindelsen Trelleborg—Sassnitz öppnades 1909 och
drevs i samtrafik med svenska och tyska f.
Trafiken nedlades 1944 men återupptogs i begränsad
omfattning 1947. 1945 upptogs färjtrafik med
Polen på leden Trelleborg—Danzig, vars
slutstation på polsk sida 1946 ändrades till Gdynia
och 1948 till Odra Port. Trelleborgslederna
trafikeras nu uteslutande av SJ:s tågfärjor
”Drottning Viktoria”, ”Konung Gustav V” och ”Starke”.
De två förstn. äro av samma typ och storlek,
byggda resp. 1909 och 1910, längd c:a 113 m
med 2 tågspår om sammanlagt c:a 160 m.
Bruttodräktigheten är c:a 3,300 registerton och
ma
skinstyrkan 5,800 hk, vilket ger en max. fart av
17,5 knop. ”Starke” är byggd 1930, ombyggd
1945 och har en dräktighet av c:a 3,100 brutto
registerton, största längd c:a 112 m med 3
tågspår om sammanlagt 233 m, maskinstyrka 5,500
hk och max. hastighet 16,5 knop. — Bland övriga
mera bekanta tågfärjleder kan nämnas den över
Engelska kanalen, vilken tillkom under i:a
världskriget, då det visade sig nödvändigt att
påskynda transporterna mellan England och Frankrike.
Efter krigsslutet nedlades trafiken för att
återupplivas 1924, då 3 tågfärjor för överföring av
godsvagnar sattes in mellan Harwich och
Zee-brugge. 1936 öppnades en led mellan Dover och
Dunkerque för såväl gods- som personvagnar,
och här överföras bl.a. direkta sovvagnar London
—Paris. Bekanta tågfärjleder finnas också över
Bodensjön mellan Tyskland och Schweiz, över
Messinasundet, på Stora sjöarna i Nordamerika
och mellan vissa av de japanska öarna. J.Sn.
Färjestad, travbana i n. utkanten av Karlstad,
invigd 1936. Den äges av Värmlands travbanas
ab.; travtävlingarna anordnas av Värmlands
förenade travsällskap.
Färjestaden, hamnort och stationssamhälle i
Torslunda sn på Öland, 6 km ö. om Kalmar vid
Ölands järnvägar; 572 inv. (1946). F. är sedan
gammalt överfartsort mellan Kalmar och Öland.
Hamnen, anlagd på 1850-talet, har 275 m kajer
vid 2,8—4,5 m djup. 1946 ankommo och avgingo
5,422 fartyg om 279,228 nettoton; främst lastas
kreatur, potatis, sten och maskiner samt lossas
— 997 —
— 998 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
