Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färjestaden - Färjläge - Färla (straffredskap) - Färla, ätt - Färla, 1. Olof Björnsson - Färla, 2. Åke Bengtsson - Färlöv - Färm - Färmelse el. firmelse - Färmité, färmitet - Färna (mört) - Färna, Ferna (Västmanland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRJLÄGE
trävaror, gödningsämnen, maskiner och oljor.
Bilfärjeförbindelse med Kalmar. Konservfabrik,
många sommarvillor. P.
Färjläge, se Färja.
Färla (av lat. fer’ula*, av feri’re, slå) benämndes
förr vissa vid skolorna brukade straffredskap,
särsk. för handplagg; ofta ett skaft med klump
i ena ändan. Jfr Narthex.
Färla, frälseätt, nämnd från mitten av 1200-talet
och utdöd på svärdssidan 1578.
1) O 1 o f B j ö r n s s o n (d. 1332). 1314
ärkebiskop i Uppsala spelade han under Magnus
Erikssons omyndighetstid en säkerligen högst
betydande roll, bl.a. som en av målsmännen för den
österut orienterade expansionspolitik, som fördes av
förmyndarregeringen på 1320 talet.
2) Åke Bengtsson (d. 1578), deltog 1562
—63 i kriget i Livland. Under det nordiska
sjuårskriget erövrade han 1564 Ronneby, var en av
befälhavarna för inf. i slaget vid Axtorna 1565 och
1565—66 kommendant på Varbergshus. Han var
en av Erik XIV:s trognaste anhängare och blev
under Johan III riksråd.
Färlöv, socken i ö. Göinge hd i n.ö. Skåne,
Kristianstads län, och församling i Färlövs och
N. Strö pastorat i ö. Göinge kontrakt av Lunds
stift, n.v. om Kristianstad; 41,91 km2, därav 38,35
land; 1,937 inv. (1948). Socknen begränsas i ö.
av Helgeå och den sumpiga Araslövssjön. En
mäktig rullstensås framgår i n.—s. riktning. Särsk.
söderut finns styv lera med omfattande vete- och
sockerbetsodling. Åkern utgör 64 °/o av
landarealen, skogsmarken 17%. I gnejskullen
Hallabac-ken finnas c:a 175 glaciala jättegrytor, de största
1 m i diam. Vid statsbanelinjen
Karpalund—Häst-veda ligga stationssamhällena Färlöv (284 inv.
1946) och V i n n ö (tills, med Karpalund 335 inv.).
Från Färlöv utgår en 5 km lång järnväg till
N. Strö (nu blott för bettransporter).
Karpalund är knutpunkt på statsbanan Kristianstad—
Hässleholm; här finnas fruktkonservfabrik,
tillhörande ab. Bjäre industrier, bildat 1942
(aktiekapital 100,000 kr), spannmålslagerhus samt ett
Svenska sockerfabriks-ab. tillhörigt sockerbruk. I
Tor-sebro (jfr Fjälkestad) vid fall i Helgeå anlades
o. 1680 ett krutbruk, nedlagt i början av
1900-talet; bruksparken har yppig vegetation med bl.a.
väldiga ekar (se P. Johnsson i ”önnestads
elevförbunds årsbok”, 1928). Socknen har
anmärkningsvärt många större egendomar, ss. Araslöv*,
Karpalundsgården, Wrangelsberg, Skottlandshus,
Kristineberg, Adinal, Hamiltonhill, Ulriksdal,
Wrangelsdal och Gustavsfält. Vid den ståtliga
almallén mellan F. och Vinnö står ett
granitmonument över den store nyodlaren friherre C. A.
Wrangel till Araslöv. I Roalöv finnas obetydliga
lämningar av medeltidsborgen Färlövsholm.
Brons-åldersgravhögar, stensättningar och resta stenar
finnas på flera ställen. Den intressanta romanska
kyrkan av gråsten är från 1100-talets senare hälft
och har brett västtorn, i övre delen utformat som
tvillingtorn. Tornets bottenvåning öppnar sig med
kraftiga rundbågar mot långhuset, som utvidgats
med korsarmar åt n. (1776) och s. (1882). Det
absidförsedda, lägre och smalare koret har kvar
sina kryssvalv från 1400-talet, smyckade med
kalkmålningar (scener ur ”Biblia pauperum”);
Färlövs kyrka.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
långhusets gamla valv nedbrötos däremot 1776.
Den romanska granitdopfunten prydes med
lejonfigurer i hög relief. Ett snidat och målat
altarskåp är från 1400-talets senare del, ett
triumfkrucifix från början av 1500-talet, predikstolen
från slutet av samma årh. Den ståtliga
altarupp-satsen med skulpterade gestalter i kroppsstorlek
har tillkommit under 1600-talets förra hälft.
Bild-snidaren P. Norrman i Kristianstad utförde 1706
i lantlig barock en intressant dopfunt i form av
en ”Johannes Baptista bild” i kroppsstorlek. Flera
gamla gravstenar, epitafier och vapensköldar
finnas. Kyrkans dyrbara nattvardskalk, förfärdigad
i Vä 1606, begagnas numera i Växjö domkyrka.
Kyrkan restaurerades 1905. — Namnet (som icke
är något äkta /rø-namn) torde vara identiskt
el. nära besl. med Fün7u(-Kårböle) i
Hälsingland. Förra leden torde vara fær, gammal gen.
av fsv. fæ, fä, nötkreatur, senare leden är
fler-tydig, möjl. är den ett (hjald, bete, betesmark
(se K. G. Ljunggren, ”Studier över sydsvenska
ortnamn”, i ”Sydsv. ortnamnssällsk:s årsskr.”,
1948, sid. 5 ff.). Namnet skrevs 1336 (in) færaldæ,
1348 (de) færelde. P.;L.
Färm (ytterst lat. fi’rmus, fast), rask, flink, rapp;
tidigare: skicklig, rutinerad; äldst: fast, stadig. —
F ä r m i t e’t el. f ä r m i t é, raskhet, flinkhet.
Färmelse el. f i r m e 1 s e (av fsv. färma, av lat.
firma’re, stärka, bekräfta), den även i Sverige
under medeltiden brukliga romersk-katolska
konfirmationen. Reformatorerna bestredo f:s
sakramentala karaktär, den avskaffades, och efter hand
utbildades i stället en evangelisk konfirmation.
Färmité, f ä r m i t e t, se Färm.
Farna, art av mörtsläktet*.
Färna, F e r n a, f.d. bruksegendom i Gunnilbo
sn i Västmanland, mellan de små sjöarna
Norrsjön och Lillsjön n. om sjön Långsvan, omfattade
i Gunnilbo och Heds socknar samt inom Fagersta
stad 17,245 ha. Den ståtliga huvudbyggnaden är
av reveterat trä i två våningar med frontespis.
— 999 —
— 1000 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
