Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Födoämnen, livsmedel, näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖDOÄMNEN
Födoämnen Gram
födoämne pr 100 cal Gram
protein pr 100 cal Vitaminer
ning av dessa olika näringsämnen
finnas ett flertal speciella metoder
utarbetade. Ett f:s näringsvärde beror
emellertid ej enbart på halten av de nämnda
näringsämnena. Detsammas smältbarhet
i tarmkanalen spelar en avgörande roll.
Härvid är i sht vegetabiliska f:s halt
av cellulosa, lignin och pentosaner av
vikt, i det att dessa genom sin
olöslighet i matsmältningsvätskorna ej kunna
uppsugas och komma kroppen till godo.
Genom att inom fasta membraner
innesluta i och för sig smältbara ämnen
försvårar cellulosan dessa ämnens
tillgodogörande. En viss mängd cellulosa bör
dock alltid förekomma i födan på gr.
därav, att densamma på mekanisk väg
vidmakthåller tarmarnas rörelse. För
cellulosans bestämmande finnas speciella
metoder, vilka dock få betraktas som
osäkra. Ett f:s tillgodogörande i
tarmkanalen kan endast uppskattas genom
ämnesomsättningsförsök, varvid man
fastställer hur stor del av f., som
lämnar kroppen med avföringen. Ett f:s
värde som energikälla (kalorivärde) kan
ant. bestämmas genom direkt
förbränning i kalorimeter el. beräknas
indirekt ur halten av de ingående
näringsämnena. Såväl vid
kalorimeterbe-stämningen som vid kaloriberäkningen
måste hänsyn tagas till smältbarheten,
och man skiljer därför mellan
brutto-och nettokalorivärdet. I genomsnitt är
nettokalorivärdet c:a io°/o lägre än
bruttovärdet. Då f:s sammansättning i hög
grad varierar, äro de genomsnittsvärden,
som tabellerna utvisa, i allm. ganska
osäkra. Vid beräkningen av f:s
kalorivärde utgår man från att kolhydrat och proteiner i
genomsnitt ge 4,1, fettet 9,3 kalorier pr gr. Halten
av vitaminer* uppskattas genom särskilda
djurförsök. Dessa värden äro liksom kalorivärdena i
kvantitativt hänseende osäkra. — T sht vid
bedömningen av f:s värde i förhållande till det pris
de betinga, måste även hänsyn tagas till de
oätbara partier, avfall, f. innehåller vid köpet.
Till avfall räknas skal, kärnor, ben, skinn o.d.
(jfr Födoämneskontroll). Slutligen måste den
förändring, som f. genom beredningen, kokning,
stek-ning, undergår, beaktas. — Som bibeståndsdelar i
f. måste även tagas hänsyn till smakämnena.
Dessa spela emellertid från näringsfysiologisk
synpunkt en mera underordnad roll. De ha
framförallt betydelse som aptitframkallare och
understödja därigenom födans intagande samt den
begynnande avsöndringen av digestionsvätskorna. I
ekonomiskt hänseende äro dessa smakämnen
emellertid av en dominerande betydelse, i det att ett f:s
pris i allm. i vida högre grad betalas efter
detsammas smak än efter det reella näringsvärdet.
— För uppgifter ang. de viktigaste f:s
näringsvärde hänvisas till bifogade tabell. Vid dess
uppställning har hänsyn tagits därtill, att
kolhydrat och fett huvudsaki. tjäna som
förbrännings-material och ej som byggnadsmaterial för
kroppen. De kunna också i stor utsträckning ersätta
Bananer, färska ...... 100 1,3 B C
Buljong .............. 950 21,0 B
Bönor, torkade ......... 30 6,5 A BBB
Choklad ............... 15 2,1 BB
Citroner ............. 225 2,3 BB CCC
Frankfurterkorv ........ 40 7,8 A? B
Grahamsbröd ............ 40 3,4 A? B
Grädde .............. 25—50 1,3—o,s AA B? C? D? E?
Gurkor, färska....... 575 4,6 B CC
Havremjöl, -gryn ... 25 4,« A? BB
Kalvnjure .............. 90 15,8 A BB C?
Kål, färsk ........... 315 5,o AA BB CCC
Lammkött ............... 40 6,1 A? B
Lever .................. 80 16,0 aa’ BBB CC D
Makaroni................ 30 3,7
Makrill, färsk ...... 70 13,0 ABC? DD E?
Mandlar ................ 15 3,3 A B
Margarin............. 13 0,13 AA‘) DD*)
Mjölk, skummad ...... 275 9,3 BB C D? E?|
„ söt ................ 145 4,8 AA BB C D? E?
Morötter, färska ...... 220 2,4 AA B C
Ost, fet .............. 23 6,4 A B C?
Ostron ................ 200 12,0 A B C?
Oxkött, medelfett ... 30 4,0 A? B C
Potatis ............ 120 2,7 A BB CC
Ris, polerad, -mjöl ... 30 2,4
Rågbröd, hårt .......... 30 3,0 A? BB
„ mjukt .................. 40 3,6 A? BB
Rågmjöl ................ 30 3,6 A? BB
Sardiner ............... 40 8,o A B
Sill, färsk ......... 70 14,0 AA B DD E?
Smör................... 13 0,13 AA DD? E?
Socker ................. 25 o
Spenat, färsk........ 420 8,s AA BBB CC D? EE
Svinkött ............... 20 1,7 A? B
Tomater, färska ....... 440 4,0 AA BBB CCC
Torsk, färsk ......... 220 24,0 A B DD E?
Valnötter .............. 14 2,6 A BB
Vetebröd, fint, mjukt . 38 3,5
Vetemjöl, fint ......... 28 3,3
Ägg ................... 70 9,1 AAA B DE
Äpplen, färska....... 160 0,7 A B CC
Äpplen, torkade ........ 35 0,7 A? B C?’
Ärter, torkade ......... 30 6,9 A BB C? EE
*) Endast s. k. vitaminiserat margarin, annars vitaminfritt.
uppgifterna, kallas dessa föreningar
näringsämnen. Ett f. uppbygges sålunda av
näringsämnen. Dessa pläga indelas i följ, grupper: a)
vatten och oorganiska salter, b) proteiner
(äggviteämnen), c) kolhydrat (sockerarter), d) fett
och e) vitaminer. Vid födoämnesanalysen
bestämmes vattnet genom att den
viktförminskning uppmätes, som f. undergår vid upphettning
till något över ioo°. Vid röd- till vitglödgning
av det torkade f. erhålles som återstod aska,
härstammande från f:s oorganiska salter samt det
fosfor och svavel, som ingår i organiska
föreningar. För en noggrannare bestämning av ett
f:s salter erfordras speciell analys av varje ämne
för sig. Isoleringen av salterna från den
organiska massan sker härvid genom en förbränning
på ”våta vägen”, d.v.s. överförande av de
organiska föreningarna till kolsyra, ammoniak och
vatten förmedelst koncentrerad svavelsyra och
salpetersyra. Genom bestämningen av ett f:s
kvävehalt med Kjeldahls metod erhålles en
uppskattning av mängden äggvita, i det att mängden
äggvita approximativt motsvarar 6,25 gånger
kvävemängden. Fettämnen bestämmas genom
extrak-tion med eter och uppvägning av den extraherade
mängden. Kolhydrat beräknas ur differensen av
de på ovan angivna sätt bestämda beståndsdelarna
och totalvikten av f. För en noggrannare bestäm-
— 1023 —
— 1024 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
