Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Földesy, Arnold - Földi, Michael - Fölene - Fölisön - Följa John - Följdsats - Följdsjukdomar - Följeceller - Följesedel, följenota - Följetong - Föllamhet - Föllinge - Fölputa - Fölpäls - Fölsjuka, föllamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖLDESY
Föfdesy [-däji], Arnold, ungersk
violoncel-list (1882—1940), studerade för David Popper och
har bl.a. framgångsrikt konserterat i Sverige.
Földi, M i c h a e 1, ungersk författare (1894—
1943). F. studerade medicin och deltog som
snabbutbildad militärläkare i i:a världskriget. Han
övergav läkarbanan och blev 1920 medarbetare i
”Pesti Naplo”, en av Budapests förnämsta tidn.,
där han snabbt blev chefredaktör; han tvingades
avgå 1939 efter 2:a världskrigets utbrott. F.
framträdde tidigt som förf, med romaner i realistisk
anda, tydligt påverkade av bl.a. Dostojevkij, men
blev främst beaktad genom en rad romaner i
”spiritualistisk” anda, där han behandlade
erotiska förvecklingar av olika slag, upplevda av
över- och medelklasspersoner i Budapest. Av F.
föreligga på sv. romanerna ”Namnlös soldat”
(1938), ”1 nöd och lust” (1941), ”En kvinna
finner sin väg” (1942), ”Ministern” (1943) och
”Förhållandet” (1944). E.
Fölene, socken i Kullings hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Herrljunga,
Tars-leds, Remmene, Fölene och Eggvena pastorat i
Kullings kontrakt av Skara stift, vid länsgränsen
v. och n.v. om Herrljunga; 18,59 km2, därav 18,51
land; 312 inv. (1948; 17 inv. pr km2). Kring övre
Nossan i s. breder sig odlad slätt, norrut ödsliga
bergstrakter med mossar. Åkern utgör 38 °/o av
landarealen, skogsmarken 44 °/o. Kyrkans v. del
är medeltida, senare utvidgad åt ö.; takryttare av
trä. — Förra leden i sockennamnet, övertaget
från kyrkbyn, är fsv. fuli, foli, fåle, el. fyl, föl,
senare leden är vin(i), betesmark (se ”Ortnamnen
i Älvsborgs län”, 8, 1914, sid. 78 f.). Namnet
skrevs 1411 Fyline. P.;Er.
Fölisön, ö v. om Helsingfors med
friluftsmuseum (finsk allmogekultur).
Följa John, skämtsam uppvisning i simhopp, där
en god hoppare gör vissa hopp, som mindre
försigkomna söka efterlikna. F. är även en
internationell sjömanslek, där deltagarna ha att följa sin
ledare under halsbrytande äntringar i master och
rigg. F. har även förekommit som inomhuslek,
varvid det gällde att göra efter olika improviserade
gymnastiska övningar el. upptåg. Även denna
form av leken är känd från andra länder (eng.
follow-my-leader). Den äldre benämningen har
också varit Följ mig, John! Härmed
sammanhänga ordstävet ”Jag med, sa John” och det i
den medeltida folkvisan ”Lave och Jon”
förekommande omkvädet ”Jag följer, sa Jon” el. ”1 följer
herr Jon”. — Litt.: Th. Hjelmqvist, ”Förnamn och
familjenamn” (1903). Sn.
Följdsats, log., se Korollarium.
Följdsjukdomar, sjukdomar, som uppstå i
anslutning till el. i orsakssammanhang med en
föregående primär sjukdom, sedan denna helt gått
över (jfr Komplikation). Orsakssammanhanget kan
vara olikartat. Den primära sjukdomen kan
således ha medfört en ökad mottaglighet för el.
minskad motståndskraft gentemot f., t.ex. i fråga om
mässling och kikhosta med deras kända
benägenhet att aktivera en tuberkulos. I andra fall bero
f. på att den primära sjukdomen medfört
övergående el. varaktig skada på visst organ el.
organsystem, ss. vid hjärtfel efter akut
ledgångsreumatism, nervförlamning efter svalgdifteri,
njursjuk
domar (akut nefrit) efter inflammationer i
mandlarna (angina). af K.
Följeceller, bot., se Ledningsvävnad.
Följesedel, f ö 1 j e n o t a, ett papper, som vid
varuleverans åtföljer varan och anger dess
kvantitet m.m. Ofta utställes f. i 2 ex., varav det ena
återgår till leverantören, sedan köparen å
detsamma erkänt sig ha mottagit varan.
Följetong (fra. feuilleton, dim. av feuille, blad),
urspr. ett slags tilläggsblad till franska tidn., första
gången använt 28/i 1800 av L. F. Bertin, utg. av
”Journal des débats”. Detta blad innehöll
teaterprogram, annonser och reklamnotiser om böcker,
modevaror o.d. samt en del lättare litterärt gods.
Här infördes snart tidn:s teater- och
litteraturkritik. Denna kulturella avd. överflyttades sedan till
själva tidn., placerad längst ned på en sida och
skild från den övriga texten genom ett streck,
varav de svenska uttrycken ”under strecket”,
”un-derstreckare”. På 1830-talet började franska tidn.
publicera spännande romaner, historiska och
aktuella skildringar, i små partier, likaledes införda
under strecket. Dessa tidn.-tekniska nyheter
upp-togos av de flesta franska och utländska tidn., i
Sverige på 1840-talet. F. betecknar i nusvenskan
en längre (ofta i litterärt avseende föga värdefull)
roman, meddelad i små partier under strecket i
en tidn. E.
Föllamhet, se Fölsjuka.
Föllinge, socken i Jämtlands n. domsagas
tingslag och församling i Föllinge, Laxsjö och
Ho-tagens pastorat i Ströms kontrakt av Härnösands
stift, s. om sjön Hotagen; 987,42 km2, därav 902,27
land; 2,478 inv. (1948). F., som huvudsaki. tillhör
siluren, ligger kring Indalsälvens sjörika tillflöden
Hårkan och Gysån. Det består till större delen
av relativt jämna skogs- och myrmarker; endast
i n.v. och n. är mera bergigt (intill c:a 900 m ö.h.).
Åkern utgör knappt 2 °/o av landarealen, ängen
nära 3 och skogsmarken 66 °/o. Kyrkbyn och
handelsplatsen Föllinge (775 inv.) har apotek,
provinsialläkare och distriktsveterinär. Ett
elkraftverk s.ö. därom tillhör Näsaforsens kraft-ab.,
bildat 1919 (aktiekapital 480,100 kr). Egendom:
Prästgården (c:a 70 km2 huvudsaki. skog). På klippor
vid N. Skärvången finnas hällmålningar med
djur-och människobilder. Den nuv. kyrkan är från
1814, omändrad 1885. I S. Skärvången finns
kapell. F. avskildes från Lit 1746. — Namnet är t.v.
oförklarat. Det skrevs 1462 a følingom (dat.
plur.). P.;Er.
Fölputa, veter., den av mjukt horn med riklig
mängd inlagrat fett bestående sulan hos hästfoster
och nyfödda föl. F. skyddar under fosterstadiet
livmoderväggarna för skador vid fostrets rörelser.
Det nyfödda fölet sliter bort f. på få dagar.
Fölpäls, se Pälsverk.
Fölsjuka, föllamhet, ej någon bestämd
sjukdom med en viss bakterie som orsak utan en
sammanfattande beteckning för sjukdomar, som
orsakas av bakterier och oftast angripa föl under
de första levnadsveckorna. Senare års
undersökningar över f. ha visat, att brister i den blivande
moderns foderstat ha stor betydelse för
sjukdomens uppkomst. Det är framför allt brist på
A-vitamin och fosfat, som härvid spelar den största
rollen. Ett föl kan smittas med f. redan i
moder
— 1027 —
— 1028 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
