Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fönster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖNSTER
anföres det som en anmärkningsvärd lyx, att
Luthers sovkammare i Eisleben var försedd med
glasfönster. I de därefter uppstående, på klassiska
mönster grundade byggnadsstilarna förhärskade
det rektangulära f. av varierande höjd och genom
lodräta och vågräta poster och spröjsar uppdelat
i mindre partier. Först den under 1930-talets
funktionalistiska epok framträdande lusten att
överdriva dagsljusbelysningen inomhus genom
anordnande av hela fönsterväggar åstadkom en avgjord
förändring i f:s konstruktion. Denna moderiktning
är dock på retur, då den dels medför svårigheter
att möblera bostaden på ett trivsamt sätt, dels
förorsakar dålig värmeisolering. Det existerar
t.o.m. en tendens att i särskilda syften återgå från
de stora, klara och jämförelsevis billiga glas, som
tekniken ställer till förfogande (jfr Fönsterglas),
till medeltidens ”blyfönster” el. 1700-talets i
spröjsverk infattade smårutor. Man syftar härvid
till en trevnare inramning av bostaden än vad
som är möjligt med stora glasrutor.
Av flertalet bostadsfönster begär man, att de
skola på samma gång kunna hållas dragtäta,
kunna öppnas i ventilationssyfte och för rengöring
samt att de skola vara i största möjliga mån
värmeisolerande. Den förr brukliga anordningen
i det sistn. syftet var, att man under den kalla
årstiden nyttjade lösa innanfönster, som
under sommaren uttogos och ställdes undan. De
tätades inåt rummet medelst påklistrade
fönsterremsor av gummerat papper; sådana f. kunde
självfallet härefter icke öppnas. — I de nordiska
länderna användas numera sedan länge
”kopplade fönsterbågar”, ofta inåtgående, så att
yttersidan blir åtkomlig för rengöring. Vid
inåtgående f. av denna typ sitta ytterbågarna medelst
gångjärn fästade på innerbågarna. Då kopplade
Äldre fönster, a utifrån, b sidosektion, c plansektion.
o b
Fönster med inåtgående, kopplade bågar, a
vertikalsektion, b plansektion.
bågar användas, kan man vid dubbelfönster
undvara den eljest nödvändiga mittposten.
Stängnings-anordningen, vare sig den har formen av en
utan-påliggande el. en osynligt infälld spanjolett*, ger
vid inåtgående f. ett utåtriktat, fjädrande tryck,
som upptages av en vid överfallskanterna av
in-nerbågen anbragt tätningslist. Genom att
innerbågen tätas mot rummet erhålles en
ventilation av fönstermellanrummet utåt, varigenom
fukt- och isnedslag (”isrosor”) på insidan av den
yttre rutan undvikes. Jfr fig. och dess
beteckningar. — En under 1930-talet utvecklad typ är
det kring en horisontell axel svängbara ”p e
r-s p e k t i v f ö n s t r e t”*. I anglosaxiska länder,
särsk. i England, äro skjutfönster (sach
Windows) långt vanligare än gångjärnsförsedda f.
De kunna dock i regel ej göras dragtäta och passa
ej i kallare klimat. Ur värmeisolationssynpunkt är
ett även noggrant utfört f. alltid underlägset motsv.
area av en ordinär husvägg. Värmekostnaden pr
m2 är likaledes större, vilket leder till att
årskostnaden förhöjes, om fönsterarean pr rum göres
överdrivet stor. Medan man för en reveterad
timmervägg räknar med ett fe-värde (antal cal pr m2
och grad C) av c:a 0,5 och för en 2" putsad, resp,
panelad plankvägg med k = 0,8, utgör fe-värdet för
ett f. med dubbelt glas c:a 2,5 och för ett
enkelglasfönster c:a 5. Även ett tätt f. ger vintertid
upphov till golvdrag på gr. av förenämnda
omständighet, att dess fe-värde är högre än för väggen i övrigt;
man hjälper sig häremot genom att placera
värmeelementen under fönsterbänkarna för att på detta
sätt alstra ett kompenserande uppdrag. —- Ang.
s.k. franskt f. se d.o. A.Lg.
3) Geol., av erosion orsakad lucka i en
överskjuten bergartskomplex (jfr överskjutning), genom
vilken den överskjutna massans underlag, den
au-toktona berggrunden, kommer till synes. F.
uppträda i veckningsberg, t.ex. i Alperna (ss. i Unter-
— 1033 —
— 1034 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
