Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fönster - Fönsterblad - Fönsterfluga - Fönsterfoder - Fönsterglas - Fönsterkalla - Fönsternisch - Fönsterskatt (dörr- och fönsterskatt) - Fönsterskyltning - Fönstersmyg, fönsternisch, fönsterfördjupning - Fönsterträdgård - Fönsterventil el. ventil - Fönstret (tidskrift) - Fönvind - För - Föra - Förankring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖNSTERBLAD
engadin, Hohe Tauern) och flerstädes i den
skandinaviska fjällkedjan.
Fönsterblad, bot., namn på arter av släktet
Fenestra’ria*.
Fönsterfluga, se Husfluga.
Fönsterfoder, byggn.-tekn., se Foder.
Fönsterglas framställes numera vanl. av
natron-kalkglas, som har relativt låg mjukningspunkt,
varför det bäst lämpar sig för maskinell
framställning. Äldre f. (jfr Fönster) företer nästan
alltid oregelbundenheter i ytan, härrörande från
tillverkningssättet, vilket bestod i att man genom
blåsning framställde cylindrar, vilka klipptes upp
och rätades på en planskiva. Sedan början av
1920-talet är ”maskinglas”, helautomatiskt
framställt i kontinuerliga dragmaskiner, det
allena-rådande f.-materialet, varvid den högsta kvaliteten,
AA, fyller täml. höga anspråk på planhet; den
användes t.o.m. till speglar. Härjämte finns en
ordinär kvalitet A samt härutöver kvalitet B
jämte trädgårdsglas och utskott. Den vanligaste
tjockleken är 2 mm, ehuru standarden även
omfattar 3 och 4 mm. M a 11 g 1 a s erhålles genom
etsning el. sandblästring, företrädesvis av kvalitet
B. Till butiksfönster, där särsk. höga krav ställas
på ytjämnhet, användes oftast slipat glas
(spegelglas). T r å d g 1 a s framställes genom
samman-valsning av tvenne glasskikt med ett
mellanlägg av järntrådsnät och användes huvudsaki. till
lanterniner o.d. Betongglas kallas de
press-gjutna glaskroppar, vilka ingjutna i armerad
betong användas till glasbetongfönster,
glasbetong-valv m.m. A.Lg.
Fönsterkalla, bot., se Kalla.
Fönsternisch, se Fönstersmyg.
Fönsterskatt, tidigare använd skatteform, har
vanl. utgått som dörr- och fönsterskatt.
Man utgick ifrån att en byggnad med många
fönster och dörrar var mera värd än en med
färre; genom beskattning efter antalet skulle
skatten komma att utgå efter värdet och då också
efter den inkomst den gav ägaren. F. kan sägas
vara en skatt på luft och ljus. — F. ledde till att
byggmästarna sökte inskränka antalet fönster el.,
i de fall då skatten icke tog hänsyn till
öppningarnas storlek, till byggandet av större men
färre fönster. — F. infördes i England 1696 som
ersättning för den ett par år tidigare avskaffade
härdskatten, för att de, som åsatte skatten, ej skulle
behöva intränga i bostaden. Den ändrades flera
gånger, gjordes progressiv efter antalet fönster
och upphävdes 1851. Den gav i början på
1800-talet 2 mill. £. — I Frankrike infördes f. år VII
(1798) och kvarstod ända till 1918 (formellt
avskaffad 1892). — I Sverige utgick f. enl. 1743 års
bevillningsförordning med 16 öre pr fönsterluft i
Stockholm och mindre på mindre orter samt med
3 öre för allmogen och befrielse för manskapet i
armén. I 1789 års förordning graderades f. även
efter fönstrens storlek, och bestämmelsen kvarstod
i 1800 års förordning. F. avskaffades 1809. A.Vr.
Fönsterskyltning, affärernas utställande av sina
varor i skyltfönster. Den äldsta f. bestod i att
utställa så mycket som möjligt; den nuvarande
arbetar mera artistiskt och försäljningspsykologiskt
under intryck dels av det moderna skyltfönstrets
arkitektoniska utformning som hel, obruten
fönstervägg, dels av vissa riktningar inom modern
konst (surrealism och kubism). Reklampsykologi
spelar en viktig roll, text får understryka de
utställda föremålens verkan. F. har blivit en
självständig konstart, som utövas av reklamtecknare
och dekoratörer; i Sverige är Harald Rosenberg
det främsta namnet. Å.
Fönstersmyg, fönsternisch,
fönsterfördjupning, den väggöppning (särsk. om denna,
såsom vid stenväggar, är relativt djup), som utåt
begränsas av ett fönster; även sidoytorna i denna
öppning (jfr Smygpanel).
Fönsterträdgård, se Krukväxter.
Fönsterventil el. ventil, skeppsb., runt el.
ovalt glas i fartygssida el. däckshus, infattat i
järn- el. metallring på gångjärn, så att f. blir
öppningsbar.
Fönstret, tidskrift, utg. i Stockholm, varje
vecka 1930—33, varje ’ mån. 1934—36; F.
upphörde med nr 2 1936. Red. var 1930—32
Bernhard Greitz, 1932—35 Hugo Lindberg, 1935—36
Lennart Althin. I F., som behandlade sociala
och kulturella spörsmål och särsk. vände sig mot
de framväxande antidemokratiska rörelserna i
Europa och deras reflexer på svensk mark,
medarbetade en rad äldre och yngre företrädare för
skilda radikala riktningar, från liberaler till
kommunister. Bland medarbetarna märkas läkare
som Olof Kinberg, Josua Tillberg, Patrik
Haglund och Torsten Lindner, pedagoger som
Harald Alm, arkitekter som E. G. Asplund, Sven
Markelius och Uno Ährén, konstnärer som Otto
G. Carlsund, Bertil Bull-Hedlund och Otte Sköld,
jurister som Arnold Sölvén samt förf, som
Albert Engström, Mia Leche-Löfgren, Fabian
Månsson, Lydia Wahlström, Erik Blomberg,
Artur Lundkvist, Harry Martinson, Elmer
Dikto-nius, Sven Stolpe, Knut Jaensson, Johannes
Edfelt, Ivar Lo-Johansson, Gunnar Ekelöf och
Karl Gerhard. E.
Fönvind, se Föhn.
För, ett fartygs främsta del i mots. till dess
akter; härav uttrycken för om, för ifrån,
förut och för över för resp, framför,
framifrån, framtill och framåt. Se även Förpik,
Förstäv m.fl.
Föra, socken i Åkerbo hd på n. Öland, Kalmar
län, och församling i Persnäs och Föra pastorat
i Ölands n. kontrakt av Växjö stift, n.ö. om
Borgholm; 45,37 km2, därav 44,78 land; 674 inv. (1948;
15 inv. pr km2). F. upptages till större delen av
alvar, åkern utgör 23 °/o av landarealen,
skogsmarken mindre än 1 °/o. F., som går tvärs över
Öland, har på västkusten fiskläget D j u p v i k
med ett 15-tal fiskare. Av fornlämningar finnas
bl.a. stensättningar, resta stenar och hustomtningar.
Av medeltidskyrkan kvarstår tornet, av vars fyra
våningar de tre nedre ha tunnvälvda kamrar.
Kyrkan i övrigt är ombyggd 1828 och restaurerad 1923.
— Sockennamnet sammanhänger med
trädnamns-kollektivet fsv. fyri, furuskog (se N. ödeen i Hj.
Bjurulf, ”0. Småland och Öland”, 1934, sid. 186).
Det skrevs 1283 de fyrum. P.;Er.
Förankring, byggn., anordning för
sammanhållande av byggnadsdelar, i allm. bestående av en
— 1035 —
— 1036 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
