Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTOR
och tändningsförhållanden. Medan man vid
för-gasarmotorer erhåller en övre gräns för tillåten
kompression, betingad av bränslets
knacknings-egenskaper, fordrar dieselmotorn i stället en viss
minimikompression för att bränslets spontana
tändning skall säkerställas. Knackning kan
härvid undvikas el. hållas inom rimliga gränser
genom att
bränsleinsprut-ningen fördelas över en på
lämpligt sätt avvägd
tidsperiod under arbetsslagets
första del, vilket ger den
form på
indikatordiagrammet, som återges i fig. 13.
Avplattningen av
diagrammets övre topp har givit
upphov till den något
oegentliga benämningen
”liktrycksmotorer”.
Arbetsbetingelserna för en
dieselmotor bli alltså
väsentligen bestämda av
det lägsta tryck, som
fordras för säker tänd-
ning, och det högsta tryck maskinen ur
driftssynpunkt kan tåla. Som undre tryckgräns
räknar man med c:a 30 kp/cm2, vilket ernås med
ett kompressionsförhållande £ = 12,4.
Kompres-sionstemp. blir härvid c:a 5300. Vid
förbränningen kan temp. momentant stiga till inemot
2,000° och trycket gå upp till 50 å 55 kp/cm2
(mot 20—40 kp/cm2 vid förgasarmotorer). På
gr. av indikatordiagrammets speciella form
förlöper den ideella verkningsgradskurvan något
flackare, än vad fig. 11 visar, varför intet
väsentligt står att vinna i verkningsgrad genom
ökning av kompressionsförhållandet över 18—
20; man kan tvärtom få en försämring genom
tillsatsförluster av olika slag. Dock inverkar ett
högt kompressionsförhållande så, att
tändfördröj-ningen minskas, varför snabba dieselmotorer för
bilbruk kunna ha s upp till 20 ä 22. Trots de höga
arbetstrycken blir det indicerade medeltrycket
i en dieselmotor ej särsk. imponerande; 6—7
kp/cm2 äro vanliga värden. En dieselmotor blir
sålunda avsevärt större än en enstegs
kolvångmaskin för samma effekt; fördelen ligger i den
i regel mycket höga termiska verkningsgraden,
vilken kan uppgå till 40 å 41 °/o, och i den
självklara omständigheten att någon
ångpannean-läggning ej erfordras. Utvecklingsmässigt kan
sägas, att någon mera påtaglig förbättring av
verkningsgraden ej vidare är att påräkna utöver
de siffror som nämnts. Däremot gå teknikernas
strävan sedan lång tid tillbaka ut på att enl.
dieselmotorns princip bygga små och
snabbgående motorer, lämpliga för lastvagns- och
bussdrift m.m. Den renodlade dieselmotorn är
näml, relativt långsamgående till sin natur; vid
snabb gång är förbränningshastigheten
otillräcklig, el. också måste motorn drivas med ett
oekonomiskt stort luftöverskott. — Arbetet med
snabbgående dieselmotorer har angripits på två
fronter, näml, dels genom frambringande av
lämpliga bränslen med kort
tändfördröj-ning, d.v.s. högt c e t e n- el. c e t a n t a 1*, dels
genom anordnande av en s.k. förkammare
Fig. 14. Dieselmotor av förkammartyp,
fabrikat Scania-Vabis.
Förkammaren synes t.h. om ventilspindeln
i mitten. Från höger inskjuter ett glödstift.
i förbränningsrummet. Förkammaren, som är
helt el. delvis vattenkyld (jfr fig. 14) och har
en volym av 20 ä 35 % av
kompressionsvo-lymen, mottager i första hand det insprutade
finfördelade bränslet, som snabbt förbrinner
partiellt under inflytande av den intensiva
turbulensen i förkammaren. Den oförbrända delen
av bränslet förgasas härigenom, så att det under
kolvens begynnande nedåtrörelse snabbt blandar
sig med resten av luften i förbränningsrummet,
där slutförbränning sker. Förkammarmotorer
utföras ofta med ett ej oväsentligt lägre
kompressionsförhållande än vanliga dieselmotorer,
detta för erhållande av lugn gång.
Kompressionen hålles vid vissa typer endast så hög
(c = 14 å 15), som är behövligt för att
spontan tändning skall erhållas under drift; vid
starten skulle tändningen sålunda bli osäker,
om ej ett elektriskt upphettat och i
förkammaren anordnat glödstift då trädde i funktion under
något 10-tal sekunder. —
Förkammar-dieselmo-torer kunna sägas bilda en övergångsform till
den vanliga fotogen- el. råoljedrivna
tändkule-motorn (eng. semi-diesel), som dock till sina
driftsegenskaper ligger närmare
förgasarmotorer-na. En annan kompromiss mellan dieselmotorer
och förgasarmotorer utgöres av Hesselmans
lågtrycksmotor, utvecklad under åren 1926
—33. Motorn är av lågtryckstyp, drives med
lätt råolja av lågt cetanvärde med direktinsprut-
— 1053 —
— 1054 —
Fig. 13. Idealiserat
indikatordiagram för en
dieselmotor av
lik-tryckstyp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
