Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Historia - Republikaner och demokrater. Samhällets omdaning. 1864—1901
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Med bl.a. s.k. prärieskonare drogo landhungriga farmare västerut för att finna nya och rikare
utkomstmöjligheter. Bilden tagen i Oregon 1913.
man först inhösta vinsterna av Polks
landvinningar. Homesteadlagen av 1862, som bl.a. avsåg att
under det pågående inbördeskriget knyta
nordvästerns nybyggare fast till Nordstaternas sak, gav
de nybyggare, som önskade upptaga land till
odling, så fördelaktiga villkor, att de knappast kunde
bli bättre. Till följd härav och på gr. av den
starka immigrationen från bl.a. Tyskland och
Skandinavien blevo även v. F. lagda under plogen.
När 1901 det sista oorganiserade landområdet,
Oklahoma, blev territorium, hade the frontier
försvunnit ur den nordamerikanska historien.
Därmed hade också den utveckling, som
karakteriserade närmast föregående skeden, avslutats.
Samtidigt gick industrien framåt som aldrig förr; den
blev en storindustri, den spreds till landet s. om
Stora sjöarna och blev en faktor att räkna med även
i Sydstaterna. Invandrarströmmen, som alltjämt
fortsatte, ändrade karaktär o. 1890 och utgick
därefter främst från ö. och s. Europa (se sp.
1097 f.). Den kom huvudsaki. industrien till godo;
ur de nyinflyttades led rekryterades arbetarnas
lägre skikt.
De gamla problemen i F:s historia försvunno
och lämnade plats för nya. Genom kapitalets växt
utvidgades F:s utrikespolitiska synkrets. Med
alla sina fel måste Harrisons statssekreterare J.
Blaine så till vida sägas ha varit en statsman, som
han tidigare än andra i sin politik blickade ut över
landets gränser och utanför dessa såg uppgifter
för unionen; bl.a. tog han initiativet till den första
panamerikanska konferensen 1899, som visserligen
ej gav några omedelbara resultat men betecknade
inledningen till en på lång sikt fruktbärande
utveckling. Redan Cleveland tog — trots principiell
ovilja mot en aktiv nordamerikansk politik —-
ställning i en sydamerikansk tvistefråga, då han 1895
under rätt uppseendeväckande former tvingade
England till reträtt i en gränskonflikt med
Venezuela. Arbetets riddare* och American Federation
of Labor* framställde krav på sociala reformer
och kämpade för bättre lönevillkor. Allvarliga,
delvis blodiga strejker förekommo. När den
starka strömmen av immigranter medförde överflöd
på arbetskraft, framfördes kravet på invandringens
begränsning; en lag 1882, som delvis tillgodosåg
dessa önskemål, fick dock ej nämnvärd betydelse.
Industriens förvandling till en storindustri
skapade en storkapitalism av dittills okänd
omfattning och ledde snart även till uppkomsten av pools
och truster; dessas prispolitik tryckte hårt stora
befolkningslager, bl.a. farmarna; genom sina
affärsmetoder skadade trusterna även eljest i mångn
avseenden landets näringsliv. Men de lagar, som
antogos för att reglera trustväsendet, blevo oftast
ineffektiva, över huvud framträdde fr.o.m.
1870-talet en ganska ohöljd korruption, som under detta
och följ, årtionde gav anledning till åtskilliga
skandaler. Sålunda fanns det nog och övernog stoff
till agitation för den progressistiska rörelsen. Den
fick ett eget organ i Populist Party* men gjorde
sig även gällande inom båda de stora partierna.
En ekonomisk kris under Clevelands andra
presidenttid — den föranledde upphävandet av den
sedan någon tid etablerade silverutmyntningen (se
Silverfrågan) — gjorde, att den radikala
agitationen ej utan anknytning i F:s tidigare
historia tog sikte på valutafrågan, krävde ”billiga
pengar” samt i detta syfte som sitt önskemål förde fram
fri utmyntning i silver. De v. och s. staternas
agrarer hade här gemensamma intressen, och trots
Clevelands motstånd gingo demokraterna 1896 till
kamp för den fria silverutmyntningen; deras
kandidat W. J. Bryan* anammades även av Populist
Party, medan en demokratisk fraktion, de s.k.
gulddemokraterna, revolterade och gick egna vägar.
Motståndet mot den agitatoriskt våldsamt radikale
Bryan var kompakt inom de merkantila kretsarna,
och republikanen William MacKinley
hemförde segern. I överensstämmelse med traditionerna
inom republikanernas konservativa flygel höjdes
åter tullarna; i utrikespolitiken beträdde MacKinley
den väg, som Blaine anvisat. Imperialismen gjorde
sitt inträde i F. Spansk-amerikanska kriget*
medförde 1898 Puerto Ricos och Filippinernas
införlivande i F. samt Cubas förvandling till
deras lydstat, varjämte Hawaii, som redan Blaine
riktat F:s blickar mot, ockuperades 1898 och
— 1139 —
— 1140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
