Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA______________________ __________________
Amerika göras ”tryggat mot demokratien” i
betydelsen av massvälde.
Kongressen är delad på två kamrar,
senaten och representanternas hus, båda utsedda
genom folkval. Representanternas hus
består av led., som vartannat år väljas av de
särskilda staternas folk. Valmännen inom varje
stat skola fylla de behörighetsvillkor, som
krävas för valmän till den talrikaste avd. av
statens lagstiftande församling. Blott på så sätt
inskränker unionsförfattningen delstaternas rätt
att bestämma om rösträtten, att den rösträtt,
som över lag tillkommer F:s medborgare, ej må
av någon stat och f.ö. ej heller av F. själva
förvägras el. inskränkas med hänsyn till ras,
färg, tidigare träldomsställning el. kön. Intet
förbjuder dem däremot att fastställa vilket
penning- el. bildningsstreck de vilja, men numera
finnas inga andra över lag återkommande villkor
för rösträtt än medborgarskap, mogen ålder —
2i år, utom i Georgia, som stannat inför 18 år
—• och boplats i valkretsen. Men sydstaterna
ha tid efter annan genom slugt utformade
skatte- och bildningskrav sökt utesluta negrer
från rösträtt, därest de icke förbehållit rätten
att nominera kandidater genom omedelbart
folkval (s.k. direct primary) åt vita. För valbarhet
kräves, att man är 25 år och under 7 år varit
medborgare i F. samt vid tiden för valet är
bosatt i den stat, där man väljes. Bofasthet
inom valkretsen kräves ej av grundlagen men
väl av seden. Antalet led. må ej överstiga 1
för varje folkmängdstal av 30,000, dock att varje
stat skall äga åtm. 1 representant. Platserna
skola på de särskilda staterna fördelas efter var
stats folkmängd. Dock skall, därest rösträtt
vid offentliga val förvägras några av statens
manliga medborgare, som äro medborgare i F.
och uppnått 21 år, el. inskränkes utom för brott,
grundvalen för statens representation i
representanthuset förminskas i proportion därtill.
Bestämmelsen har dock ej tillämpats i de många
nyss omnämnda fall, då så kunnat ske.
Omfördelningen av platserna mellan staterna har i
enlighet med den folkräkning vart io:e år, som
unionsförfattningen själv påbjuder, med viss
pe-riodicitet gjorts av kongressen, som 1929
stannade vid totalsiffran 435 och i enlighet därmed
reducerat många staters representantantal och
utökat andras. I fråga om val av representanter
liksom också senatorer skall tid, ort och sätt
inom varje stat bestämmas av dess lagstiftande
församling; dock att kongressen må genom lag
giva el. ändra sådana bestämmelser utom betr,
orten för senatsval. I kraft av sådana
bestämmelser tidigast från 1842 skall en stat, som har
rätt till mer än 1 representant, av
statslegisla-turen delas i valkretsar, som sända vardera 1
representant. Tidigare påbud, att varje valkrets
skall utgöra ett sammanhängande och kompakt
område, tillkomna för att förebygga s.k.
gerry-mandering, ha sedan 1929 ej upprepats.
Kongressen har 1872 särsk. föreskrivit, att valen
skola vara hemliga och att de skola äga rum
samma dag i hela unionen, näml, den tisdag,
som följer den första måndagen i nov. varje
jämnt årtal. — Senaten skall bestå av 2
senatorer från varje stat, som väljas av dess
folk för 6 år. Valmännen skola inom varje
stat fylla de behörighetsvillkor, som krävas för
valmän till den talrikaste avd. av statens
lagstiftande församling. V3 av senatorerna avgå
vartannat år. För valbarhet kräves 30 års ålder,
medborgarskap i F. sedan 9 år och bofasthet
inom vederbörande stat.
Såväl representanternas som senatorernas
mandattid utlöper kl 12 på dagen 3/i resp, år,
och vid samma tid varje år sammanträder
också kongressen, såvida ej genom lag annorlunda
bestämts. De ord. sessionerna pågå under
kongressperiodens första år normalt fram till i
aug., medan de under valår oftast sluta ett par
mån. tidigare. Sessionerna avslutas genom
gemensamt beslut av de båda husen om
ajourne-ring utan angivande av dag för nästa
sammanträde. F:s president kan inkalla båda husen el.
ettdera av dem och, om de ej kunna enas om
en sessions ajournering, ajournera den till den
tid han finner lämplig, men upplösa kongressen
kan han ej. President i senaten är F:s v.
president, men denne må icke utom vid lika
röstetal där rösta. Sina övriga befattningshavare
väljer senaten själv liksom en stf. president att
där tjänstgöra, när v. presidenten är
frånvarande el. utövar presidentämbetet i F. Vartdera
huset skall vara prövningsmyndighet i fråga om
val och valbarhet, som avse dess led., bestämma
ordningsregler för sina förhandlingar samt över
dem låta föra protokoll, som endast när så
särsk. prövas skäligt få hemlighållas. Minst V2
måste vara närvarande, för att ett hus skall
vara beslutmässigt. För sitt uppdrag åtnjuta
båda husens led. arvode. Ej må någon, som
bekläder befattning i F:s tjänst, vara vare sig
senator el. representant. Ett samhällselement,
som spelar så stor roll i Sveriges
parlamentariska liv, saknas således helt i F:s. Så mycket
talrikare äro de praktiserande juristerna.
Förhandlingsformerna äro genomgående friare i
senaten än i representanthuset (se Debatt), där
talmannen (the speaker*) även efter de
inskränkningar hans befogenheter undergått 1911 till
fördel för sitt parti utövar en myndighet, som de
svenska talmännen ej göra anspråk på. Sedan
länge åtnjuter senaten mycket större anseende
än representanthuset. Däremot har den icke den
konservativa prägel, som ett överhus brukar ha.
Det förhållandet, att de glest befolkade v.
jord-bruksstaterna där äro överrepresenterade, ger
den snarare en radikal inriktning. Utskott
förekomma i mängd för vartdera huset (se
Com-mittee, sp. 440). De äro så till vida mäktigare
än de svenska, som de kunna lämna förslag,
som till dem remitteras, utan avseende.
Förslagen bli, som det heter, killed in committee. En
stor roll för utskottens domstolsliknande
arbetssätt spela enskildas och korporationers hörande
genom s.k. public hearings. I stor utsträckning
bli utskottens betänkanden antagna av husen.
Vid de förhandlingar i gemensamt utskott, som
äga rum för hävande av ev. olikheter mellan
de beslut husen var för sig fatta, drar
representanthuset i regel det kortaste strået. Viktiga
funktioner för representanthusets ledning har
— 1151 —
— 1152 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
