Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Reserve. Personalstyrkan skall uppgå till 517,000
i reguljära flygvapnet, och antalet moderna
flygplan inom hela självständiga flygvapnet blir
20,500, varav 8,100 i reserv.
Marinflyget har fått ökad betydelse efter
kriget, och hangarfartygen utgöra numera kärnan
i den amerikanska flottan. Marinministern, under
vilken marinflyget lyder, har vid sin sida en
marinflygminister. — Marinflyget är fördelat på
huvudflottorna. I varje flotta finns en chef för
flygstridskrafterna, och förbanden äro baserade på
hangarfartyg, varav finnas (våren 1949) 3 st av
”Midway”-klass (45,000 t), 8 av ”Essex”-klass
(27,100 t) och 2 av ”Saipan”-klass (14,500 t) samt
8 eskorthangarfartyg (11,000 t) rustade. I ej
rustade flottan finnas dessutom o. 80 hangarfartyg
av olika storlek. De flygslag, som baseras på
hangarfartygen, äro jakt-, bomb- och
spanings-förband, och för att kunna medföra ännu tyngre
flygplan kommer ett hangarfartyg på 65,000 ton
att byggas. — Det landbaserade marinflyget
baseras på 34 flygstationer, fördelade på 15
marindistrikt. Dessa lyda under marindistriktscheferna.
Dessutom finnas 6 landbaserade eskadrar {Fleet
Air Wings) med i första hand spaningsflygplan
för spaning- och patrulltjänst i samverkan med
flottans fartygsspaning. Dessutom finnas även
landbaserade flygplan i marinkåren. —
Personalstyrkan utgjordes i mitten av 1948 av 93,500
man, och flygplanantalet var 11,500, varav o. 6,500
i tjänst. En utökning skall även ske snarast av
marinflyget till 14,500 moderna flygplan,
fördelade på 40 flottiljer och 40 självständiga
divisioner i de reguljära styrkorna och 16 flottiljer och
14 självständiga divisioner i reservflottorna. I
marinkåren och dess reservorganisation skola 40
flottiljer organiseras.
Flygstridskrafternas sammanlagda styrka
kommer alltså att bli o. 35,000 plan, varav 20,500 i
självständiga flygvapnet och 14,500 i marinflyget.
Fasta försvaret. Det första steget till
skapandet av ett fast försvar togs 1883.
Dessförinnan funnos endast mindre träfästen till skydd
mot indianerna, en del fort vid de n. och s.
gränserna samt några hamnbefästningar. 1885
tillsattes en kustförsvarskommission, vars
förslag följ, år godkändes av kongressen. Förslaget
hann aldrig helt genomföras, förrän en ny
kustförsvarskommission tillsattes efter
spansk-ameri-kanska kriget. Enl. kommissionens förslag, som
godkändes 1906, skulle ett antal krigshamnar och
en del stödjepunkter vid vissa viktigare
kuststäder utbyggas. 1 :a världskriget medförde
modernisering och utbyggnad av befästningar vid
Panama, på stillahavskusten samt på en del öar i
Stilla havet på gr. av ökade motsättningar till
Japan. Vid 2:a världskrigets utbrott voro de
viktigaste krigshamnarna Boston, Naragansett Bay
(Newport), New York (med ö. och s. inloppen
till Long Island Sound), Delaware Bay
(Phila-delphia), Chesapeake Bay, Washington, Hampton
Roads, Charleston, New Orleans samt
örlogs-stationerna Portsmouth, Key West och
Pen-sacola, samtliga vid Atlanten, San Francisco,
Port Angeles, Astoria och Puget Sound vid
Stilla havet, Panama och Colön vid
Panamå-kanalen samt utom kontinenten Guantanomo
(Cuba), San Juan (Puerto Rico), Subic Bay
(Filippinerna), Guam (Marianerna), Pearl
Har-bor och Diamond Head (Hawaii) samt Kiska
(Aleuterna). Under 2:a världskriget utvecklades
och framsköts bassystemet, varjämte ytterligare
befästningar utfördes på stillahavskusten. De nya
stridsmedlen — moderna ubåtar, flyg- och
robotvapen med raketbomber, radar — ha gjort stora
fasta baser synnerligen sårbara och ha
framtvingat ett offensivt bassystem. Antalet baser
på amerikanska kontinenten torde därför komma
att minskas och ersättas dels med flottornas
rörliga bassystem, dels med framskjutna baser.
I Stilla havet komma att finnas primära armé-,
flott- och flygbaser på Hawaii och Marianerna,
sekundära bl.a. på Aleuterna och Alaska (Kodiak)
samt vidare på Filippinerna, Midway och
Samoa-öarna. Inom Atlant-sektionen finnas primära
baser på Newfoundland, Cuba, Puerto Rico,
Trinidad och vid Panamåkanalen, sekundära flott- och
flygbaser på Bermudas, S:t Thomas, Jamaica,
Vierge m.fl. W.Th.;Bg;Hm;A.W.G.
Vapen och flagga. Vapnet utgöres av en fritt
svävande, guldbeväpnad, brun örn, belagd med en
sköld med blå chef och nedre fält i silver,
belagt med 6 röda stolpar, den stolpvis skymtande
vita bottenfärgen
inräknad blir det 13
”stolpar”. I näbben
har örnen ett gyllene
språkband med
inskriften E pluribus
unum och håller i h.
klon en lagergren
med 13 stjärnor, i den
v. 13 pilar med uddar
i guld. Ovan örnen
13 stjärnor i silver
å blått fält, omgivet av en vit molnkrans. Det
ständigt återkommande talet 13 minner om det
ursprungliga antalet stater. Vapnet stadfästes 1782.
— Flaggan (the starspangled banner,
”stjärn-baneret”, stars and stripes) har 13 horisontala
band (se ovan Vapen), omväxlande i rött och
vitt med det översta och nedersta röda. I övre,
inre hörnet blå rektangel, belagd med 48 vita
stjärnor, ordnade i 6 rader med 8 i varje. I
den äldsta flaggan (stadfäst 1777) funnos endast
13 stjärnor; antalet stjärnor har sedan ökats i
samband med nya staters anslutning till unionen.
Den första utökningen (till 15 stjärnor) skedde
1794, den senaste (till 48) 1912, då New Mexico
och Arizona upptogos i unionen. Den blå
rektangeln med de 48 vita stjärnorna kallas Union
Jack och brukas separat som gös av bl.a.
örlogs-fartyg, som ligga för ankar. — Se färgpl. vid
Flagga. N.L.R.
Mått och vikt. Det engelska mått- och viktsystemet
är ännu gällande i F. (se Storbritannien).
Metersystemet är dock tillåtet sedan 1865. Avvikande
från de eng. enheterna äro American bushel =
35,238 1, gallon = 3,785 1, cental i st. f. hundredweight
= 100 Ibs = 45,359 kg, short ton = 20 centals =
2,000 Ibs = 907,2 kg.
Mynt. Ett fåtal präglingar under det engelska
väldet och efter 1776 ett antal cents, till större
delen slagna för de olika delstaterna, voro F:s
— 1169 —
— 1170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
