Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Finanser - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
$. På gr. av de stora militära utgifterna var
budgeten ännu underbalanserad, medan följ,
tvenne budgetår visade stora överskott. I det inför
kongressen framlagda budgetförslaget för 1948/49
räknades med 44,500 mill. $ i inkomster och
39,700 mill. § i utgifter. Bland de senare
upp-gingo militärutgifterna till 11,000 mill. och
hjälpen till Europa till 9,000 mill. $. Trots
Trumans veto, motiverat av att ett budgetöverskott
erfordrades i kampen mot inflationen, företog
kongressen dock skattesänkningar på sammanlagt
4,900 mill. 8, vilka främst kommo större
inkomsttagare till godo. 1942 uppgingo delstaternas
inkomster till 6,114 och utgifterna till 5,844 mill. $.
De kommunala inkomsterna utgjorde 7,023 mill.
och de kommunala utgifterna 7,164 mill. $. Vid
utgången av 1947 uppgick statsskulden till c:a
270 mill. $. I st.f. att vara skuldsatt till utlandet
har federationen stora, om ock osäkra fordringar
på flertalet länder. C.Wr.
Bankväsen. Ehuru vissa bankbildningar redan
i slutet av 1600-talet funnos i Nordamerika, s.k.
landbanks, var det först efter frihetskriget, som
ett mera utvecklat bankväsen började växa fram.
De nya inst. voro privata företag, grundade med
tillstånd av styrelsen i resp, stater. De hade i
allm. rätt till sedelutgivning. Dessa banker, som
sedan de erhållit ett särskilt fribrev, charter,
kallades statebanks, voro dock icke att betrakta
som statsorgan el. ens understödda av någon
stat. 1781 bildades av kongressen den första
banken på grundval av staternas gemensamma
lagstiftning, Bank of North America i
Phila-delphia. 10 år senare grundades på samma sätt
Bank of United States. På gr. av partipolitiska
motsatser förvägrades den 1811 fortsatt oktroj
och avvecklades. 1816 grundades en ny bank
med samma namn, men även denna upphörde av
politiska skäl 1836. Under tiden hade
statsban-kernas antal vuxit och utgjorde 1837 o. 800.
Deras kapitalresurser voro emellertid små, och
då de drivit sin sedelutgivning och kreditrörelse
utöver tillbörliga gränser, inträffade sistn. år en
våldsam bankkris, som tvingade flertalet av dem
att inställa betalningarna. Under de närmaste
årtiondena förbättrades de olika staternas
banklagar väsentligt, spec. i staten New York, men
i stort sett var landets penningväsen alltjämt
otillfredsställande. — Genom en banklag av 1863,
som möjliggjorde tillkomsten av banker, stående
direkt under förbundsförvaltningens kontroll, s.k.
national banks, öppnades äntligen en väg till ett
mera ordnat penningväsen. Statsbankernas
sedelutgivning hade framför allt lidit av att sedlarna
icke obetingat godtogos vid betalning, på gr. av
den bristande kännedom allmänheten ägde om
de utgivande bankernas soliditet. Då nu de nya
nationalbankernas sedlar garanterades av
för-bundsförvaltningen och inlöstes vid dess kassor,
blevo de allmänt uppskattade och lagligt
gällande betalningsmedel. De bestämmelser, som
reglerade nationalbankernas rörelse, voro dessutom
ägnade att giva dem en fast ställning. Man
hade väntat, att ombildningen av statsbanker till
nationalbanker skulle bli livlig, men trots att
man sökt underlätta en sådan övergång, var det
endast ett fåtal äldre banker, som gingo över i
den nya formen. Man vidtog då (1865) den
radikala utvägen att pålägga statsbankernas
sedelutgivning en skatt av 10 °/o, vilket i praktiken
betydde, att deras sedelutgivning omöjliggjordes.
Detta gav visserligen ökad fart åt grundandet
av nationalbanker, men då dessa banker voro
förbjudna att arbeta med filialer och då
dessutom deras bestämmelser om minimikapital
hindrade dem att på mindre platser upprätta banker
av denna typ, ha statsbankerna kunnat väl hävda
sin ställning. — En 3:e grupp bland
affärsbankerna bilda de s.k. trust companies. Dessa bolag
ha först småningom fått karaktär av verkliga
banker och voro urspr. rena förvaltningsföretag
för förmögenheter och arvsobjekt, tillhöriga
privata personer. De blevo föremål för allmänt
förtroende och började snart en ständigt
växande utlåningsrörelse, särsk. på hypotekskreditens
område. När sedan förvaltningsuppdragen från
allmänhetens sida även utökades med vanlig
inlåning, var de facto steget taget till fullständig
bankrörelse och underströks ännu mer genom den
emissionsverksamhet i värdepapper, som
ävenledes bedrevs. Utvecklingen gick följaktligen i den
riktningen, att trust companies ställdes under en
lagstiftning, liknande den, som gällde för
statsbankerna, med krav på hållande av
kassareserver, minimikapital o.d. Gränserna mellan de tre
affärsbankstyperna ha under de senaste åren
alltmer utjämnats, och även nationalbankerna
bedriva nu livlig trustverksamhet. — 1913
genomfördes den stora bankreform, varigenom F.
tillfördes 12 centralbanker, de s.k. federal reserve
banks*. Härmed bragtes den länge eftersträvade
kontrollen över landets penningmarknad till en
lösning. — De senare årtiondena ha för det
amerikanska bankväsendet medfört en oerhörd
kraftkoncentration, trots att the unit system med sitt
förbud för filialer utanför det till huvudkontoret
hörande området alltjämt är rådande i de flesta
av förbundsstaterna. Detta har icke hindrat, att
sammanslagningar mellan större inst. på samma
plats kommit till stånd, och som resultat härav
ha flera enorma bankföretag vuxit fram, av vilka
de främsta sakna motstycke i något annat land.
Störst bland F:s banker var 1947 Bank of
America National Trust and Savings Association,
San Francisco, som fick sitt nuv. namn 1930
efter sammanslagning av två jämförelsevis unga
banker. Banken har sedermera övertagit
ytterligare ett antal kaliforniska kreditinrättningar. Att
en bank utanför New York är F:s i fråga om
omslutning största, har sin förklaring däri, att i
Kalifornien icke råder förbud för banker att
upprätta filialer utanför platsen för
huvudkontoret. Bank of America har sålunda över 500
avd.-kontor, fördelade på alla platser i
Kalifornien av någon betydelse. Dess omslutning
uppgick 31/i2 1948 till 6,072 mill. $, varav egna fonder
284 mill. De i fråga om omslutning därnäst
största bankerna voro National City Bank of
New York, Chase National Bank of the City of
New York och Guaranty Trust Company of New
York, vilkas omslutning 31/i2 1948 var resp.
5,004, 4,631 och 2,785 mill. $. Den sistn. banken
leder emellertid i fråga om fondernas storlek, 367
mill. $. National City Bank har det största ut-
— 1173 —
— 1174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
