Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Bankväsen - Ekonomisk geografi - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
ländska filialnätet, särsk. starkt koncentrerat i
de sydamerikanska staterna. Det samlade
bankväsendet räknade 3% 1931 21,903 inst.
Depressionsåren 1931 och 1932 medförde hårda
prövningar för de amerikanska bankerna; antalet
bankföretag, som enbart 1931 måste avveckla sin
rörelse, uppgick till ej mindre än 2,100. Genom
sammanslagningar och av andra orsaker har
antalet banker sedan dess ytterligare starkt
reducerats. 31/io 1948 redovisades totalantalet banker
med 14,712, varav 14,180 affärsbanker och 532
ömsesidiga (mutual) sparbanker. — Ett nytt drag i
det amerikanska bankväsendets historia är
tillkomsten av två nya bankinst, Export-Import
Bank och International Bank for Reconstruction
and Development, av vilka den förra visserligen
grundades redan 1934 (med ändamål att finansiera
handeln mellan F. och Sovjetunionen) men
som numera tills, med den senare blivit ett
ijiäk-tigt instrument för förverkligandet av
Marshallplanens hjälpprogram för världens dollarfattiga
länder. Grundandet av International Bank utlöste
till en början en viss ovilja från affärsbankernas
sida, men sedan dessa blivit representerade i dess
styrelse och bankmässiga regler för
kreditgiv-ningen uppställts, synes motståndet ha upphört.
—- Den inflationistiska utveckling av
penningväsendet, som följde i 2:a världskrigets spår, har
inneburit svåra problem för F:s bankväsen
och medfört förändringar i bankernas olika
rörelsegrenar. Medan utlåningen fram till 1945 till
följd av penningrikligheten blott obetydligt
ökades jämfört med 1939, visade inlåningen nära nog
en tredubbling. Det stora inlåningsöverskottet
har till väsentlig del placerats i statspapper. Så
t.ex. har de ovan nämnda bankernas innehav
av statspapper de senaste åren uppgått till
mellan 40 och 50 ”/o av omslutningen, medan
procentsiffran 1939 utgjorde c:a 30. Olika
penningpolitiska åtgärder ha av centralbankerna vidtagits
för att hejda inflationen (se Federal Reserve
Bank). Hösten 1948
höjde Federal Reserve Board
ytterligare
reservmarginalen för
medlemsbankerna i syfte att dämma upp
kreditexpansionen,
vilken sedan 1945 medfört
en höjning av
medlemsbankernas utlåning med
50% el. från 30 till c:a
45 milliarder $. —
Diskontot i F. är sedan 12/s
1948 Insättarbe-
hållningen i
affärsbankerna uppgick 31/i2 1947 till
122 milliarder 3, statens
guldinnehav till 23
milliarder och
sedelcirkulationen till 25 milliarder
$. — Sp a r b a n k s
väsendet i F. är bland
de äldsta i världen, och
redan 1816 grundades
den första sparbanken.
Sedan 1834 är en
gemensam lagstiftning gällande.
Sparbankerna äro ant. aktiebanker el. ömsesidiga
företag. Noggranna bestämmelser finnas för de
inlånade medlens placering. Insättarbehållningen i
de ömsesidiga sparbankerna och i postsparbanken
uppgick 3Vi2 1947 till 21 milliarder $. [K.W-B.10.L.
Ekonomisk geografi. F:s näringsliv, som under
pionjärtiden i huvudsak byggde på jordbruket,
har sedan dess undergått en mycket stark
förskjutning åt industri och handel. Medan ännu
1910 jordbruket sysselsatte 33,2% av den
yrkes-räknade befolkningen och industrien 27,9%, voro
motsv. siffror för 1940 17,6, resp. 29,6% (se
tab. 10).
Jordbruk. Under de första 50 åren efter
frihetskriget erövrade de amerikanska farmarna
det väldiga skogsområdet mellan Appalacherna
och Mississippi, och under det följ, halva
århundradet lades prärien under kultur.
Unions-regeringen uppmätte och utstyckade jorden, som
tilldelades var och en, som var villig att odla
upp den, först mot en mycket billig penning,
sedan — efter homesteadlagens tillkomst 1862
— så gott som gratis. Det lätta förvärvandet
av en ansenlig jordlott (upp till 160 acres = 64,7
ha) drev nybyggarna framåt, men eftersom
tillräcklig arbetskraft saknades för uppodling av
de stora landarealerna, blev arbetskraften dyr,
och farmarna tvingades ganska tidigt att an-
Tab. 10. Den yrkesräknade befolkningens fördelning
(i °!o) på olika yrken 1910—40.
Yrken | 1910 1920 | 1930 । 1940
Jordbruk med binäringar. 33,1 26,s 22,0 17,6
Industri och hantverk .. 27,9 30,8 29,0 29,9
Handel ................’. 10,s 17,7 20,7 20,6
Samfärdsel ................ 6,9 7,4 7,9 6.9
Bergsbruk ................. 2,5 2,9 2,0 2,1
Allmän tjänst och fria
yrken ................... 8,9 7,0 8,4 11,3
övriga .................... 10,0 8,1 To.o 12,2
100,0 ; 100,0 | 100,0 100,0
— 1175 —
— II76 —
ODLAD JORD
FÖRENTASTATERNA
OCH CANADA
/ % /andyfan
Efter H.Nelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
