Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
ken genom Roger Williams och hans kamrater
fick fäste i Rhode Island. Detta blev dock en
obetydlig gren av det baptistiska samfundet, som
på 1700-talet fick nya tillflöden genom engelska
invandrare och genom väckelserörelserna. Den
romersk-katolska kyrkan fick sitt första fäste i
det av Lord Baltimore grundade Maryland, men
katolikerna höllos både där och annorstädes nere
av hårda lagar ända fram till religionsfrihetens
seger i samband med frihetskriget. Ett nytt
engelskt samfund omplanterades på amerikansk mark
med kväkarrörelsens ankomst dit i senare delen
av 1600-talet, då Pennsylvania blev dess
huvudhärd. Med de svenska nybyggarnas bosättning
vid Delaware fick lutherdomen fast fot och
ordnad verksamhet i Nordamerika. Den fick på
1700-talet ett starkt tillflöde genom den stora
tyska invandringen. Det blev också tyskarna och
icke svenskarna, som bevarade lutherdomen fram
till den stora immigrationen på 1800-taIet. De
svenska församlingarna vid Delaware gledo in i
protestant-episkopalkyrkan. Av övriga
kyrkosamfund under kolonitiden må nämnas den
holländskreformerta kyrkan, som grundats genom den
holländska koloniseringen, den tysk-reformerta, som
kom till stånd genom invandring på 1700-talet,
den presbyterianska och det herrnhutiska
samfundet, som likaledes i mitten av 1700-talet satte
sig fast i Pennsylvania, samt metodismen, som
genom väckelserna vid samma tid grundlädes.
Genom Jonathan Edwards och George Whitefield
rycktes de flesta kyrkosamfunden med i en
väckelseverksamhet, som blivit typisk för amerikansk
protestantism.
Under och efter frihetskriget inskrevs den fulla
religionsfrihetens grundsats i de nya staternas
konstitutioner, liksom också unionsförfattningen
bortskaffade kravet på religiös kvalificering och
dessutom i sin första tilläggsartikel stadgade, att
unionskongressen icke må anta någon lag, som
skulle upprätta någon form av statskyrka. Detta
blev också de enskilda staternas väg, ehuru några
få av dem ännu några år behöllo den form av
statskyrka, som tidigare utbildats. På gr. av den
allmänna skilsmässan mellan stat och kyrka
understödes icke någon kyrklig verksamhet av
allmänna medel, icke heller skolor under kyrklig
ledning. Icke heller förekommer
kristendomsun-dervisning i de allmänna skolorna, men däremot
har den gällande religionsfriheten icke ansetts
hindra, att man i skolorna håller andaktsstunder
med läsning ur Bibeln, psalmsång och läsning av
någon bön. Lika litet har den fulla skilsmässan
mellan stat och kyrka haft till följd, att den
kristna religionen avlägsnats ur det offentliga
livet. Presidenten, som i regel är medl. av något
kyrkosamfund, påbjuder således tacksägelsedagar
med maning till bön, präster anställas vid här,
flotta och fångvård, de lagstiftande kongresserna
öppnas med andaktsstunder, och kyrkor o.a.
byggnader för religiös verksamhet äro fritagna från
skatt till staten.
Under den allmänna religionsfriheten ha de
många likaberättigade kyrkosamfunden utvecklat
en livlig verksamhet under 1800-talet. Därvid ha
konkurrens och slitningar icke kunnat undvikas,
men samtidigt har den inbördes tävlan drivit
kyrkorna till storslagna prestationer. Flera nya
samfund grundades under 1800-talet, dels som
följd av stora religiösa väckelser, dels på gr. av
inbördes fejder i de äldre samfunden och dels på
gr. av den väldiga europeiska immigrationen.
Genom den sistn. fingo några kyrkor en
utomordentlig förstärkning, främst den romersk-katolska,
den lutherska och den protestant-episkopala. Den
grekisk-ortodoxa liksom den romersk-katolska
kyrkan har särsk. under den senaste mansåldern
fått mäktiga tillflöden genom den starka
syd-och östeuropeiska invandringen. Under 1800-talets
stora andliga rörelser ökades de typiska
väckelsesamfunden, metodismen och baptismen, med
stor snabbhet och ryckte fram som de största
protestantiska kyrkorna. Särsk. hos den mot v.
framvällande nybyggarströmmen vunno dessa o.a.
likartade samfund anslutning. De främsta
väckelsepredikanterna under 1800-talct voro Charles
Finney och D. L. Moody, båda
kongregationa-lister. Som en följd av väckelserna och av inre
strider tillkommo nya samfundsbildningar, ss.
Disciples of C hrist*, mormoner* och adventister*.
Ä andra sidan har under det senaste seklet en
stark tendens till historisk syn och fastare
kyrko-uppfattning gjort sig gällande. Denna tendens
har stärkts genom nya teologiska impulser från
Europa och en enastående utveckling av den
högre undervisningen, varvid även de olika
kyrkosamfundens teologiska anstalter alltmer frigjorts
från beroendet av predikstolen och
kyrkokollek-terna. De kyrksamma millionärerna ha i detta
fall fyllt en betydelsefull mission för höjandet
av prästutbildningen. En motrörelse mot denna
modernism har under den senaste
mansåldern framträtt under namn av
fundamenta-1 i s m*, vilken fört och för en livlig fejd för
den gamla tron. Samlings- och enhetsrörelser
pågå också, dels inom grupper av närbesläktade
samfund och dels mellan de olika
huvudgrupperna. 1908 bildades Federal Council of the
Churches of Christ in America*, ett av
protestantismens mäktigaste organ i nutiden. Enl. den
officiella kyrkliga census 1936 (sådan hålles vart
io:e år) funnos då 256 olika religiösa
samfundsbildningar med ett totalt medl.-antal av 55,8 mill.
Om man räknar den vidare sfären av
protestantiska familjer, torde man få öka siffran med nära
50 °/o. Många av dessa samfund äro ytterst
obetydliga, och de flesta kunna föras samman i
några stora huvudgrupper. För de största
protestantiska kyrkorna ter det sig enl. en särskild
beräkning sålunda: metodisterna med 21 olika
samfund ha över 7 mill. medl.; baptisterna resp.
21 och 8,5 mill.; presbyterianerna 10 och 2,5
mill.; lutheranerna 20 och 4,25 mill.; Disciples of
Christ 1 och 1,2 mill.; protestant-episkopalerna 1
och 1,75 mill.; kongregationalisterna 1 och 975,000.
Den romersk-katolska kyrkan hade 20 mill. medl.
Judeförsamlingarnas medl.-antal uppgavs till över
4,6 mill. Även andra utomkristna religiösa
samfundsbildningar finnas, ehuru mycket obetydliga.
Av de svensk-amerikanska kyrkosamfunden är
den lutherska Augustanasynoden* det största med
o. 300,000 medl. övriga äro metodismen,
baptismen, Missionsförbundet, Svenska evang.
frikyrkan och Frälsningsarmén, men medl.-antalet är
— 1205 —
— 1206 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
