Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Enrumsskola, Illinois.
rätt ringa (jfr sp. 1120). 5 å 6 mill. negrer äro också
samlade inom de kristna kyrkorna, och i de
utom-kristna länderna ha de amerikanska kyrkorna
starka missionsförsamlingar och en omfattande
verksamhet. [G.Wn]K.Gw.
Undervisningsväsen. Enl. det 10:e lagtillägget
av 1791 till den amerikanska författningen är
det amerikanska skolväsendet ej en federal
angelägenhet, utan det ankommer på varje
delstat att ordna den offentliga undervisningen och
reglera de privata skolorna. En federal
undervis-ningsbyrå inrättades emellertid 1869 och står
under ledning av en undervisningsdirektör
(commis-sioner of education). Denna byrå, sedan 1929
kallad United States Office of Education, är numera
ej något självständigt departement utan hör sedan
1939 till Federal Security Agency.
Undervisnings-byråns egentliga uppgift var från början att
insamla statistik, verkställa utredningar och tjänstgöra
som ett rådgivande organ, men numera har den
också vissa administrativa uppgifter,
sammanhängande med det federala stödet till undervisningen,
och 1933 inrättades inom byrån en federal
yrkes-skolstyrelse (Federal Board of Vocational
Education). Federalt stöd till yrkesundervisningen, särsk.
betr, jordbruk och teknologi, beviljades redan 1862
genom den s.k. Morill-lagen, vari bestämdes om
jordförläningar till colleges och univ.; härav namnet
land-grant colleges. Det federala anslaget ökades
genom Smith-Hughes Act 1917 och George-Dean Act
1936. Under 1930-talets ekonomiska depression
underhöll den federala regeringen arbetsläger genom
Civilian Conservation Corps (1933—42), och för
handhavande av bl. a. federal studiehjälp åt
obemedlade instiftades 1935 National Youth
Administration. En omsorgsfullt utformad plan för federal
hjälp åt undervisningen har framförts av den 1936
av president Roosevelt bildade Advisory Committee
on Education, men föga av denna plan har
förverkligats. 1948 avvisade kongressen ett brett upplagt
förslag om federalt stöd. Efter 2:a världskriget
har rikligt stöd givits de återvändande soldaterna,
de s. k. veteranerna. 1946—48 utgjorde
veteranerna mer än hälften av de studerande vid colleges och
univ., och de beviljades under G. 1. Bill of Rights
full ersättning för skolavgifter, kursböcker och
livsuppehälle. 1946 utsåg president Truman President’s
Commission on Higher Education, som har
framkommit med förslag om fri undervisning under de
båda första collegeåren samt upphävande av
kvotsystem och diskriminering med hänsyn till
olikhet i ras och trosbekännelse. — Genom bristen på
federalt stöd äro variationerna stora mellan
delstaterna med hänsyn till skolornas organisation och
kvalitet. 1852 hade Massachusetts antagit en lag
om obligatorisk skolgång men Mississippi först
1918. På gr. av skillnad i ekonomisk standard kan
t. ex. en stat kosta på varje elev tio gånger mera
än en annan. Lärarlönerna växla starkt, från 2,931
$ pr år i staten New York till 875 i Mississippi
(1946; medeltalet 1948/49 2,644 S, c:a 250 $ lägre
än industriarbetarnas genomsnittslön). Sex stater
hade infört minimilön på 2,400 $ icke minst på gr.
av aktion från lärarnas mäktiga organisation
National Education Association. På gr. av de låga
lönerna har det under och efter 2:a världskriget
uppstått en skriande brist på lärare, särsk. manliga.
En stor procent (1947 c:a 15%) av lärarna ha ej
full lärarutbildning. 1937 fordrade 5 stater 4 års
utbildning utöver high school men hälften av
staterna mindre än 2 år, alltså mindre än motsvarande
svensk studentexamen. De flesta staterna krävde
minst 4 år för att bli lärare i senior high school.
Folkskollärare (elementary school teachers)
utbildades tidigare i allm. i normal schools, som voro
i—2 åriga. Av dessa skolor finnas blott några
tio-tal kvar. De övriga ha ombildats till teachers
colleges. Utbildning av lärare för high schools
ombesörjes dels av liberal arts colleges, d.v.s.
colleges för humaniora (dessa studier ge
ämneslärar-kompetens), dels av universiteten, som i allmänhet
ha en school el. ett department of education. Av
skolorna äro 52,8% enrumsskolor (one room-schools;
närmaste svenska motsvarighet folkskola av B3-typ),
men i South Dakota utgjorde de 88% och i Utah
7,2 %. Blott i % av staterna förekommer obligatorisk
undervisning i amerikansk historia. Obligatoriska
ämnen i alla stater äro läsning, skrivning och
räkning, de s.k. tre r:en (reading, ’riting, ’rithmetic).
Historia, geografi etc. höra till samhällskunskap
(social studies). Kristendomsundervisning får ej
förekomma, eftersom stat och kyrka äro skilda åt.
Detta har gett upphov till privata skolor, vilka
utgöra 10 % av alla skolor. Största delen av dem höra
till den katolska kyrkan och kallas
församlingssko-lor (parochial schools). Söndagsskolor äro vanligare
i F. än i Sverige. Även vuxna gå i sådana skolor.
Skolväsendet varierar ej blott mellan olika stater
utan också mellan olika skoldistrikt, t.o.m. inom
samma stad. Skoldistrikten uppgå till ett antal av
111,273 (1944/45). De ha rätt att bl.a. uppbära
skatter. I förh. till staten och grevskapet, som
genomsnittligt för hela F. bidrar med 33,6, resp.
5,6 %, bekostas skolväsendet till 60,8 % av det
lokala distriktet.
Man skiljer mellan
elementarundervisning (elementary schools),
sekundärundervisning (secondary schools el. high schools)
och högre undervisning. Skolåldern i
folkskolan är mellan 5 och 14 år, medan barn i
åldern 3—5 år kunna gå i kindergarten och i åldern
— 1207 —
— 1208 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
