Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
2—3 år i s.k. nursery schools (barnkammarskolor).
1944/45 utgjorde elevantalet i de offentliga
elementarskolorna 17,665,594, i de privata 2,205,796 samt i
barnkammarskolor och i kindergarten 750,000.
Lä-rarstaben uppgick till c:a 850,000, därav 88 %
kvinnliga lärare. Folkskolan omfattar i Sydstaterna
vanl. klasserna 1—5 el. 1—7, i städerna 1—6 och på
landsbygden och i samhällena 1—8. över hälften
höra till det sistn. slaget, men från 1934 är tendensen
att inrätta 6-åriga folkskolor. — Efter folkskolan
följer high school, som är 4-, 5- el. 6-årig alltefter
folkskolans organisation. Sammanlagt blir det 12
skolår, som äro obligatoriska i flera stater. Den
6-åriga high school kallas junior-senior high school
och delas ofta i en 3-årig junior high school och en
3-årig senior high school. Läsåret 1944/45 funnos
26,000 offentliga high schools med 5,560,190 elever
och 3,000 privata high schools med 518,776 elever.
På gränsen mellan sekundärundervisningen och
den högre undervisningen stå s. k. junior colleges,
sålunda omfattande 13 :e—I4’.e skolåren,
motsvarande de svenska läroverkens 2 sista ringar. 1948
funnos 652 sådana colleges med 446,734 elever.
Till den högre undervisningen
räknas colleges, univ. och fackhögsk. (professional
schools). 1948 funnos 1,260 dyl. högre läroanstalter,
fördelade på 782 colleges el. univ., 265
fackskolor och tekniska skolor, 212 lärarhögsk. och
normalskolor. Varje univ. har ett college och oftast
flera professional schools, t. ex. för teologi,
juridik, medicin och ingenjörsvetenskap.
Byggnaderna med tillhörande område kallas campus. De
amerikanska univ. ha på gr. av sin stora
omfattning ofta ett överväldigande stort antal studenter.
De största äro 1947 Univ. of California (43,000
studenter), Columbia Univ. (31,600), Univ. of
Minnesota (28,000) och Univ. of Illinois (26,769). Antalet
studenter 1947/48 vid colleges och univ. uppgick till
2,338,226. De förnämsta univ. äro privata, t. ex.
Harvard Univ. i Cambridge, Mass. (grundat 1636),
Yale Univ., New Haven, Conn. (1701), Princeton
Univ., N. J. (1746), Columbia Univ. i New York
(1754), Johns Hopkins Univ. i Baltimore (1876),
Univ. of Chicago (1892). Många colleges i de ö.
staterna äro blott för kvinnliga studerande, t. ex.
Elmira College i Elmira (grundat 1855), Vassar i
Poughkeepsie, N.Y. (1861), Smith i Northampton,
Mass. (1871), och Bryn Mawr i Bryn Mawr, Penn.
(1880). Vissa kvinnliga colleges, t.ex. Radcliffe i
Cambridge, Mass. (1879), äro s.k. coordinate colleges
med egen organisation men i övrigt, särsk. i fråga
om undervisningen, samordnade med manliga
colleges. Genomgången av ett 4-årigt college berättigar
till den första akademiska graden bachelor of arts
(A.B. el. B.A.) el. i naturvetenskapliga ämnen
bachelor of Science (B.S.). Efter 1 å 2 år vid ett
univ. avlägges en master’s degree (A.M. el. M.A.)
och efter ytterligare 2 å 3 års studier en doctor’s
degree. Före B.A. kallas undervisningen
under-graduate school och efter, alltså de egentliga
univ.-studierna, graduate el. post-graduate school. Efter 2:a
college-året (sophomore year) specialiserar sig
studenten under 3:0 (junior) och 4:e året (senior year)
på något särskilt ämne. 1940 utdelades 216,521
akademiska grader: 186,500 bachelor-grader, 26,731
master-grader och 3,090 dr-titlar. För examen
måste man ha uppfyllt vissa dels kvantitativa, dels
kvalitativa fordringar. De förra mätas i credits,
och 1 credit motsvarar 1 veckotimme pr termin. Då
terminerna äro olika långa och då det vidare finns
sommarkurser, får man ofta ett mycket
invecklat system. Vidare poängsättas de olika kurserna,
varför vissa kurser ge flera credits än andra.
Såväl på högre som på lägre stadium är sålunda
klassundervisning obligatorisk. Den kvalitativa
be-tygsskalan går från A till E el. F. De båda sista
betygen äro underbetyg, men för en examen kräves
i allm. ett genomsnittsresultat av C. De 2 sista
collegeårens studier äro specialiserade. För
mastergraden fordras endast 2 el. 3 ämnen, varav det ena
är huvudämnet (major) och de andra biämnen,
(minors). Dessutom fordras en liten avhandling
(thesis) i huvudämnet. Även för dr-graden
förekommer utom en avhandling (dissertation) en
mycket grundlig muntlig examination. Varje ämne el.
ämnesgrupp har ett department. Flera
närliggande departments kunna föras ihop till en division.
Undervisningen i de ämnen, som ingå i den högre
yrkesutbildningen, försiggår i professional schools,
t.ex. school of law, medical school, business school
o.s.v. Ordf, för dessa liksom för college och
graduate school kallas dean. Chefen för hela univ.
kallas vanl. president. Lärarna inom varje college,
division el. ”skola” äro organiserade i fakulteter.
Medicinsk examen (M.D.) avlägges efter 2 å 3 års
collegestudier plus 4 års medicinska studier.
Juridisk, teologisk, handelsvetenskaplig,
ingenjörs-vetenskaplig etc. examen el. examen i
hushållsvetenskap (home economics), socialvård el. för
sjuksköterskeutbildning fordrar 3 å 4 år. Sedan
kan man vid graduate schools ta högre examina,
ss. master’s el. doctor’s degree. Den förnämsta
tekniska högsk. är Massachusetts Inst. of
Technology (M.I.T.) i Cambridge, Mass., den förnämsta
handelshögsk. Harvard School of Business, den
förnämsta lärarhögsk. Teachers College vid
Columbia Univ. Understöden till högre undervisning
och till forskning äro rikliga från privata
donationer och fonder, särsk. från Rockefeller
Foundation och Carnegie Institution. Vidare finnas
förnäma forskningsinst., t.ex. Smithsonian Institution
i Washington.
Den s.k. folkbildningen el. adult education
om-besörjes i allt större utsträckning genom university
extension-kwcsex (från o. 1885), som anordnas i
form av aftonskolor, ofta utanför univ., stundom
genom korrespondensundervisning. Det finns
också vanliga korrespondensskolor, av vilka den
första uppstod 1883. Elevantalet var 1941 uppe i
950,000. Vidare märkes Chautauqua Institution, en
folkhögskoleinst., som utgått från en 1874 grundad
sommarskola i den lilla staden Chautauqua s.v.
om Buffalo. Denna sommarskola hade urspr.
närmast till uppgift att utbilda lärare för de kyrkliga
söndagsskolorna men utvecklade sig sedan att
omfatta flera olika bildningsgrenar och besökes nu
årl. av c:a 12,000 personer. Chautauqua Inst.
anordnar föreläsningsturnéer på den amerikanska
landsbygden. — Analfabetismen är relativt stor
såväl bland vuxna som bland barn i skolåldern.
Exakta siffror äro svåra att erhålla, eftersom man
år från år och i olika delar av F. använder olika
måttstock. Enl. 1940 års folkräkning hade 10
mill. vuxna så liten skolutbildning, att de praktiskt
— 1209 —
— 1210 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
