Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Undervisningsväsen - Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
taget voro analfabeter, nära 2 mill. barn i åldern
6 till 15 år gingo ej i skolan, och av rekryterna
till armén i 2:a världskriget måste 2 mill. avvisas
på gr. av ”funktionell” analfabetism, d.v.s.
oförmåga att läsa order, anslag och reglementen.
Analfabetismen hör i stor utsträckning ihop med
dåliga skolor för vissa rasgrupper, t.ex. negrer,
indianer, mexikanare och orientaler. Dessa ha sålunda
i stora delar av F. sina särskilda skolor
(segre-gated schools). f staten Mississippi är
undervisningskostnaden pr vit elev 72 $ men för svart elev blott
12 $ (1944), och genomsnittslönen för lärare i de
vitas skolor 776 $ och i de svartas 232 $ (1940).
Möjligheterna för dem till högre utbildning äro
än sämre, ofta praktiskt taget obefintliga. Här
har det nu genom högsta domstolen blivit
principbeslut på att undervisningen visserligen kan få
vara segregerad, men alla rasgrupper böra ha
samma möjligheter. Vid många av de förnäma
colleges och univ. tillämpas även kvotsystem för
judarna.
De amerikanska skolorna och
undervisningsanstalterna lägga mera vikt vid karaktärsfostran,
medborgar- och yrkesutbildning och mindre vid det
rena kunskapsinhämtandet, än vad fallet är i
Sverige. Redan i high school tillämpas principen
om tillvalsämnen i stor utsträckning. Genom
diskussionsklubbar i skolan, föräldraföreningar, besök
vid sociala inrättningar och i fabriker söker man
få kontakt mellan skola och samhälle och ge de
unga en demokratisk fostran. Som
samarbets-organ räknar man särsk. med föräldra- och
lärarorganisationen National Congress of Parents and
Teachers Association (PTA), bildad 1897 i
Washington, där dess centrala ledning fortfarande har sitt
säte. 1940 omfattade PTA o. 27,000 lokalavd.
med 2,225,000 medl. — Med det i ”Schools of
To-morrow” (1915) framlagda reformpedagogiska
programmet framstår J. Dewey som det direkta
el. indirekta upphovet till de många progressiva
skolexperimenten i F. Den livliga
reformverksamhet, som präglar en del av F :s undervisningsväsen,
har tagit sig uttryck i olika reformpedagogiska
försök, ss. Daltonplanen*, platoonsystemet* och
Winnetka-metoden*. — För att fylla behovet av
en förbindelselänk mellan landets många olika
skolformer bildades 1918 American Council on
Educaticm, en fristående, reformpedagogisk inst.,
som bl.a. har till uppgift att ta initiativ till och
genomföra pedagogiska försök samt
vetenskapliga undersökningar på undervisningens och
uppfostrans område. Genom kurser, konferenser och
en livlig publicistisk verksamhet söker denna
vittomfattande sammanslutning stimulera det
pedagogiska intresset och bekantgöra nya rön på
området. B.Pf.
Tidningar. Det fanns ingen lagstadgad
tryckfrihet i de engelska kolonierna i Nordamerika,
och det ålåg guvernörerna att försöka hindra
uppkomsten av en press. När boktryckaren
Benjamin Harris i Boston 1690 startade tidn.
”Publick Occurrences both Foreign and Domestic”,
blev den strax undertryckt. Det amerikanska
tidningsväsendet anses ha sitt ursprung i det av
John Campbell, postmästare i Boston, 1704
påbörjade veckobladet ”Boston News-Letter”,
som utkom med guvernörens tillstånd. 1719 till-
kommo ”Boston Gazette”, utg. i Boston, och
”American Weekly Mercury”, utg. i Philadelphia,
och sedan uppstodo en rad tidningsföretag; 1765
fanns det 23 och 1775, vid befrielsekrigets början,
37 tidn., alla utg. en gång i veckan. Det var
vanl. boktryckare, som utnyttjade sina sätterier
för att ge ut tidn.; den mest bekante är
Benjamin Franklin, som gjorde en viktig insats som
utgivare av ”Pennsylvania Gazette”. Kolonitidens
amerikanska tidn. innehöllo nyheter från Europa,
främst England, och korrespondenser från skilda
håll i kolonierna, vidare kungörelser och andra
offentliga meddelanden samt kommentarer av
utgivare och insändare. Pressen bidrog till att
skapa det intresse för allmänna angelägenheter,
som låg bakom befrielsekriget. Under det att
motsättningarna mellan moderlandet och
kolonierna mot mitten av 1700-talet skärptes,
uppdelades pressen i två läger, det regeringsvänliga
och det ”patriotiska”. Motståndspressen
efterlyste tryckfrihet som en av folkets rättigheter.
Revolutionen återverkade kraftigt på pressen i
F.; de tidn., som stödde
självständighetssträvan-dena, fingo till en början stora svårigheter och
måste ofta flyttas för att undgå de brittiska
trupperna, under det att regeringsvänliga blad
på vissa håll blevo föremål för angrepp från
folkets sida. Det tillkom också flera nya tidn.,
under det att åtskilliga av de gamla upphörde;
1781 fanns det ung. 35 tidn. Efter befrielsekriget
togs pressen snart i tjänst av de framväxande
politiska partierna, federalister, republikaner och
demokrater. Det intressanta är, att de senare
fram till 1860 ledde politiskt, under det att
republikanerna hade den kraftigast utbildade
pressen. Pressen i F. upplevde under denna tid en
stark expansion; 1790 hade antalet tidn. i F.
stigit till 92, 1800 till 235, 1820 till 512, 1860
till 3,725- Denna utveckling hörde ihop med
kolonisationen i väster och förbättringarna av
kommunikationerna, boktryckarkonsten och
papperstillverkningen. 1783 fingo F. sin första
dagliga tidn., ”Pennsylvania Evening Post”, 1800
fanns det 24, 1860 387; en av de första dagliga
tidn., ”New York Evening Post”, grundad 1801
av Alexander Hamilton, lever kvar som ”New
York Post”, nu den äldsta dagliga tidn. i F.
En viktig nyhet var uppkomsten av den s.k.
”penny-pressen”. Tidn. hade från början
betingat ett rätt högt pris, men 1833 startade
Benjamin Day i New York tidn. ”Sun”, som
kostade 1 cent numret. ”Sun” sysslade icke mycket
med politik utan tryckte lokalnyheter,
teaternotiser, beskrivningar av brott och annat
sensationellt, allt lättläst skrivet; det var den första
tidn. i F., som anställde pojkar för att försälja
bladet på gatorna. ”Sun”, som lever kvar som
en värdig, konservativ aftontidn., blev snabbt
en framgång och fick många efterföljare, ss.
”New York Herald”, grundad 1835 av J. G.
Bennett, ”Sun”, grundad i Baltimore, fortfarande
i gång, ”Public Ledger”, utg. i Philadelphia till
1941, ”Daily Times”, utg. i Boston liksom
”Herald”, ännu existerande, samt ”New York
Tri-bune”, grundad 1841 av H. Greeley, som arbetade
för de tillbakasatta i samhället, bl.a. negerslavarna.
1924 förvärvade ”Tribune” ”Herald” och
utkom
— 1211 —
— 1212 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
