Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Teater - Film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
dessa rent professionella. I samband med de
sociala omvälvningarna o. 1930 uppstodo i F.
liksom överallt i Europa s.k. arbetarteatrar
med en ganska radikalsocialistisk repertoar; de
voro sammansatta av både amatörer och
professionella. En med dessa grupper jämförlig för att
icke säga ännu större betydelse ha college-teatern
och universitetsteatern (college theatres och theatre
workshops) med anor ända från slutet av
1600-talet fått. Även dessa ha småningom erhållit en
mer el. mindre professionell prägel. Den
internationellt mest berömda av dessa
universitets-teatrar äro George Pierce Baker’s 47 Workshop,
grundad 1912 vid Harvard Univ. och 1924
överflyttad till Yale Univ. Från denna ha ett stort
antal av den amerikanska teaterns
förgrundsfigurer bland dramatiker, dekorationsmålare,
regissörer, skådespelare och kritiker utgått. De olika
slagen av försöksteatrar banade tid efter annan
väg för en särpräglad amerikansk dramatik.
Särsk. blev detta fallet under 1920—30-talen med
deras sociala och politiska omvälvningar. Ett
professionellt teaterföretag, utgånget från denna
speciella form av amatörteater, är det 1918
grundade Theatre Guild i New York. De
monopoliserade teatrarna läto sig dock icke nämnvärt
hindras av denna oppositionella utveckling,
därtill var deras ekonomiska makt alltför stor. I
New York har den ytliga och till stor del på
sensations- och geschäftmakeri uppbyggda teatern
sitt hemvist på en särskild gata och trakten
däromkring, Broadway, vars namn därigenom
kommit att bli ett synonymt begrepp med den
industrialiserade teatern i F. Ansedda teatrar med
en fast ensemble och en värdefull repertoar
finnas givetvis också, men i stort sett kan man
dock säga, att teatrarna utanför trustbildningen,
spec. de olika formerna för försöksteater,
kommit att bli den praktiskt taget enda motvikten
mot de destruktiva tendenserna inom modern
amerikansk teater. Det är på dessa scener, som
t.ex. August Strindberg fått ett mycket gott
mottagande, liksom även andra nordiska dramatiker,
medan alla försök att lansera dessa på Broadway
misslyckats. — Förgrundsgestalter inom modern
amerikansk dramatik äro Maxwell Anderson,
Marc Connelly, T. S. Eliot, Arthur Miller,
Clif-ford Odets, Eugene O’Neill, William Saroyan,
Irwin Shaw, Robert E. Sherwood, John
Stein-beck, Thornton Wilder, Tennessee Williams m.fl.
Deras skådespel, av vilka flertalet uppförts i
Sverige, äro främst social tendensdramatik,
framsprungen ur den amerikanska nationens väldiga
dynamiska skiftningar och förutsättningar och ur
förf:s egna personliga problem i samband
därmed. Pålitliga pjäsleverantörer i den lättare stilen
till Broadway-teatrarna äro S. N. Behrman, Moss
Hart och George S. Kaufman. — Av
utrymmes-skäl torde det vara praktiskt taget omöjligt att
nämna ens de främsta namnen bland nutida
amerikanska skådespelare och regissörer.
Gränsen mellan scenens och filmens konstnärer är
här liksom annorstädes mycket flytande, och på
senare år har det blivit allt vanligare, att
berömda filmskådespelare och -skådespelerskor
begagna pauser i sina Hollywood-engagemang till
längre el. kortare gästspel på scenen, framför
allt på Broadway. Förr var förhållandet det
motsatta, då skådespelarna i massor sökte sig från
scenen till den mera lönande filmindustrien.
De olika minoriteterna i F. ha sedan lång tid
tillbaka haft egna teatrar. Tyskspråkiga teatrar,
som stodo i starkt organisatoriskt beroende av
moderlandet, funnos sålunda ganska länge. Även
negrer och kineser ha egna teatrar, delvis av rätt
hög kvalitet.
Italiensk opera spelades f.g. 1825 i New
York. I samband med grundandet (1854) av
New York’s Academy of Music inrättades även
en stor operascen med 4,600 platser, som blev
operakonstens hem ända till 1883, då
Metropolitan Opera House* kom till. Denna har senare,
framför allt under 1900-talets två första
decennier, under inhemsk ledning och med en
internationell ensemble tillkämpat sig världsrykte.
Ett stort antal svenska sångkrafter ha under
längre el. kortare perioder tillhört denna
förnämliga operascen. Fasta operateatrar av
betydelse finnas även i Chicago, New Orleans och
San Francisco.
Baletten i F. är av ganska ungt datum.
Från början var den så gott som uteslutande
inriktad på olika former av fri dans, och F.
gälla också för att vara det egentliga
ursprungslandet för denna dansform. De första
impulserna till en inhemsk danskonst kommo genom
Isadora Duncan och Ruth S:t Denis, och dessa
ha senare fått en efterföljare i Martha Graham,
den mest kända av den fria dansens utövare i
F. under senare tid. Intresset för danskonst
fick ny näring med Ryska balettens (under
Djagilevs ledning) första gästspel 1915. Sedan
tiden närmast efter 1 :a världskriget ha de flesta
internationella storheter inom danskonsten längre
el. kortare tid haft sin konstnärliga verksamhet
förlagd till F. Det första inhemska sällskapet
grundades 1917 av den ryskfödde dansören
Adolph Bolm, under många år en av
förgrundsgestalterna inom amerikansk balett. Michail
Fo-kin var under tiden från ryska revolutionen och
till sin död 1942 mestadels verksam i F. Flera
goda inhemska balettsällskap, som till sina
baletter valt amerikanska motiv, tonsättare och
dekorationsmålare, ha efter hand, särsk.
under 1930-talet, väckt betydande
uppmärksamhet och även mottagits med stort intresse i
Europa. Den första helt amerikanska balettrupp,
som turnerade i Europa, var den 1936 grundade
The Philadelphia Ballet Co., sedermera officiell
balett vid operan i Chicago. I mots. till vad
fallet är i England, synes i F. den fria,
dramatiska baletten tilldra sig vida större
uppmärksamhet än den klassisk-lyriska.
Ett livligt utbyte av sceniska konstnärer, både
inom teatern, operan och baletten, försiggår
även i våra dagar mellan F. och Europa. 2:a
världskriget förde också med sig en formlig
invasion av landsflyktiga artister, som i F.
blivit gästfritt omhändertagna. B.Hgn.
Film. Samtidigt med bröderna Lumière i
Frankrike experimenterade även amerikanska
uppfinnare och tekniker, bland dem Edison, med
problemet att framställa rörliga bilder. Den
senare byggde i slutet av 1890-talet den första
— 1229 —
— 1230 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
