Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
filmateljén i F. 1902 öppnades den första
biografen i egentlig mening. Bland tidigare
filmpionjärer i F. voro regissörerna J. Stuart
Blackton och E. S. Porter de mest betydande. Den
förre var en av grundarna av det första
amerikanska filmbolaget, Vitagraph (1899), °ch den
senare introducerade i F. de första filmerna
med dramatisk handling, näml. ”En amerikansk
brandsoldats liv” (1902) och ”Den stora
tågplundringen” (1903). Det dröjde icke länge,
förrän ett antal företagsamma affärsmän, ss.
William Fox, Sam. Goldwyn, Jesse Lasky, Carl
Laemmle, Marcus Loew, fyra bröder Warner
och Adolph Zukor, insågo filmens framtid som
industri, och under ett decennium från o. 1905
uppstodo en mängd bolag, som lade grunden
till F:s filmindustri och dess dominans på den
internationella marknaden. Ett stort antal
filmbolag bildades, av vilka de flesta numera
avvecklats el. uppgått i andra. Bland ännu
existerande, som började relativt blygsamt vid denna
tid men efter hand svällt ut till
mångmillion-företag, märkas Metro Goldwyn Mayer,
Para-mount, Universal och Warner Bros. —
Repertoaren bestod av enklare filmfarser och
melodramer, omväxlande med äventyrsfilmer i Vilda
västern-stil och en och annan kostymfilm. De
första åren (o. 1906—12) inspelades endast
enaktare med en visningstid på 15 å 20 min. Omkr.
1912 producerades de första långfilmerna i F.
Den första filmstjärnan i egentlig bemärkelse
var Mary Pickford (o. 1911). Ung.
samtidigt el. något senare lanserades också
cowboystjärnorna Tom Mix och William S.
Hart, komikern Charlie Chaplin och
skådespelare som Douglas Fairbanks,
japanen Sessue Hayakawa, Lilian och
Dorothy Gish m.fl. Chaplin upptäcktes av
Mack Sennett, farsfilmernas mästare, men det
var först flera år senare, då han blev oberoende,
som han fann den stil, som kom att skapa hans
berömmelse. — Av filmens pionjärer i F. är
David Wark Griffith otvivelaktigt den
märkligaste. 1915 grundade han tills, med två
andra märkesmän, Thomas Ince och Mack
Sennett, bolaget Triangle. Han regisserade
först enbart enaktare men övergick sedan till
längre filmer och nådde sin konstnärliga
höjdpunkt med mästerverk som ”Nationens födelse”
(1915) och ”Intolerance” (1916). En annan av
tidens stora filmregissörer var C e c i 1 B. De
Mille, som regisserade praktfulla kostym- och
utstyrselfilmer och framför allt under 1 :a
världskriget blev berömd för sina societetskomedier i
fantastisk lyxmiljö; som konstnär nådde han
dock högst i filmer med vardagsmiljö. Både
Griffith och DeMille insågo tidigt betydelsen av
en noggrann personinstruktion och en äkta
miljöskildring. Nyanserna i filmerna hade dittills
varit grovt tecknade. Tack vare Griffith, De
Mille, Ince och några till gick utvecklingen dock
småningom mot en sannare människo- och
miljöskildring, och filmen i F. blev icke enbart
inriktad på ett gynnsamt ekonomiskt resultat utan
sökte även och lyckades ibland höja sig till stor
konst. — 1917 grundades ett storbolag, First
National Pictures, senare övertaget av Warner
Bros., och 1919 bildade Chaplin, Mary Pickford,
Griffith och Fairbanks bolaget United Artists.
Den första film Griffith regisserade för det nya
bolaget var ”Broken blossoms” (1919), en film
helt i tidens smak. Under 1920-talet framträdde
nya regissörer, ss. Frank Borzage, C 1
a-r e n c e Brown, James Cruze, Rex
Ingram, Henry Kin g, Frank Lloyd, King
V i d o r och utlänningarna Ernst Lubitsch,
Josef v. Sternberg, Erichv. Stroheim
och Marcel Tourneur. 1919—27 upplevde
filmen i F. en högkonjunktur utan motstycke.
Oerhört populära voro de s.k. stjärnfilmerna,
som byggts upp kring ett enda stort namn, ss.
de förut nämnda, Clara Bow, Harold
Lloyd, Buster Keaton, C o 11 e en M o
o-re, Gloria Swanson, Wallace Reid,
Constance Talmadge och R u d o 1 p h
V a 1 e n t i n o. Nya namn lanserades dock
ständigt för att tillfredsställa publikens krav på
nyheter. Regissörer och skådespelare hämtades från
Europa — från Sverige Victor Sjöström,
Mauritz Stiller, Greta Garbo, Lars
Hanson och Anna Q. Nilsson, från
Danmark Svend Gade och Jean Hersholt.
Den fabriksmässiga tillverkningen, ett i minsta
detalj välordnat distributionssystem och en
utvecklad reklamapparat sörjde för de amerikanska
filmernas världsherravälde. Filmerna blevo
alltmera lyxbetonade och vräkiga och allt djärvare i
sitt ämnesval. Allmänna opinionen, representerad
av religiösa organisationer och kvinnoföreningar,
framtvingade emellertid 1922 en filmens egen
kontrollinstitution, The Motion Picture
Produ-cers and Distributörs of America, under ledning
av Will H. Hays. Under filmens första år lågo
de flesta av F:s inspelningsateljéer i de östra
staterna, men från o. 1908 förlädes en stor del
av filmindustrien till trakten av Los Angeles.
Hollywood växte snabbt till en storstad och
blev hela världens filmiska medelpunkt.
Investeringarna i filmindustrien fingo så stora
proportioner, att Wall Street-bankerna, som försågo
filmbolagen med rörelsekapital, småningom på
regeringens anmodan måste vidtaga restriktiva
åtgärder. Det sjunkande publikintresset i
samband med finanskrascherna i slutet av 1920-talet
bidrog att göra situationen bekymmersam för
filmföretagen.
Med ljudfilmens genombrott kom hoppet
om räddning för filmindustrien. Warner Bros,
hann först i kapplöpningen om Western Electrics
ljudfilmspatent och framförde 1926 den första
ljudfilmen, ”The singing fool” (”Jazzsångaren”)
med Al J o 1 s o n. Den blev en succés, som
räddade bolaget från den väntade kraschen. Efter
något års febrilt arbete med att lösa de
praktiska svårigheterna med ljudfilmen slog denna
igenom o. 1927. Detta medförde dock nya stora
investeringsbehov, som emellertid fylldes av
storbankerna. Filmindustrien i F. kämpade dock
fortfarande med betydande svårigheter, och ett
storbolag, Foxkoncernen, gjorde konkurs.
Ljudfilmens genombrott orsakade även ett stort
manfall bland filmstjärnorna, vilka i många fall icke
kunde tillägna sig den nya tekniken. Ett icke
ringa antal av de nya artister, som nu
fram
— 1231 —
— 1232 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
