Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Film - Musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
trädde, hämtades från Frankrike och England
samt, särsk. efter 1933, från Tyskland. Flera
av 1920-talets regissörer lyckades anpassa sig
efter de nya förhållandena, men också nya
krafter fingo sin chans och togo väl vara på den.
Flera av dessa regissörer och skådespelare, både
de inhemska och de importerade, äro fortfarande
verksamma i amerikansk film. De första
Ijud-filmsåren voro producenterna så fascinerade av
de möjligheter den nya uppfinningen erbjöd, att
följden blev en överproduktion av musikfilmer,
framför allt revy- (s.k. 5Äow-filmer) och
operettfilmer (med bl.a. Maurice Chevalier, N e
1-son Ed dy och Jeanette MacDonald),
till förfång för repertoaren i övrigt.
Underhåll-ningsfilmerna (komedi-, fars-, äventyrs- och
gangsterfilmer samt sentimentalt romantiska filmer)
dominerade fortfarande produktionen. En
särställning intogo dock Frank Capras och
Ernst Lubitschs eleganta och kvicka
salongsko-medier med ironisk undermening. I de historiska
filmerna umgicks man till en början täml.
lättvindigt med sanningen (Garbos ”Drottning
Kristina”). Repertoaren var mångsidig, men skalet
blev alltmera lysande och innehållet allt
tommare. Den amerikanska filmen på 1930-talet hade,
trots sin tekniska fullkomlighet, ännu långt till
den europeiska 1920-talsfilmens höga konstnärliga
nivå. Den fick också allt starkare konkurrens
från Europa. De sociala omvälvningarna i F. i
början av 1930-talet och ännu tidigare banade
emellertid småningom vägen för en för F. mera
hedrande artistisk filmproduktion, där
ansvarsmedvetna regissörer, ss. John Ford, Fritz
Lang, King Vidor och William Wyler,
gjort en bestående insats med filmer, präglade
av socialt patos och en utsökt
människoskildring. Denna produktion ökade under 2:a
världskriget betydligt, och även om den icke kan sägas
dominera F:s filmproduktion av i dag, så utgör
den dock en kvalitativt betydande del av denna.
En ny skådespelargeneration, som genom
intellektuella förutsättningar och ärlig ambition
hänvisades till andra roller än dem de meningslösa
dussinfilmerna kunde erbjuda, uppstod under
1930-talet och blev ett utomordentligt instrument
för de allvarligt syftande regissörernas strävan
bort från maskinmässighet, vulgaritet och
likriktning. Det finns skäl att tro, att denna
tendens skall bli bestående. Producenterna i F. ha
mer och mer börjat förstå sitt ansvar, låt vara
under trycket av en växande publikopinion,
tidsläget och minskade inkomster. Importen av
regissörer och skådespelare har fortsatt (från
Sverige bl.a. Ingrid Bergman, Signe H a
s-so, Viveca Lindfors, Märta Torén och
Alf K j e 11 i n). Kriget medförde också en
invasion av artister av olika slag från Europa,
särsk. från Frankrike. Några ha lyckats och
stannat i F. — Den tecknade filmen fick
under 1930-talet ett stort uppsving (W alt
Disney, Max Fleischer), och vid mitten av
1940-talet kom färgfilmens genombrott.
Journal- och kortfilm s-produktionen ökade
starkt. Senare hälften av 1930-talet
kännetecknades av en växande utbyggnad av hela
filmindustrien i F. Nya bolag uppstodo vid sidan
av de gamla, vilka i stort sett fortfarande
behållit ledningen; bland de nya märkas Columbia
och RKO Radio Films. Förhållandena inom
dessa olika filmofficiner äro mycket rörliga.
Omvälvningar äga ofta rum, nya kombinationer
uppträda, och en omfattande byteshandel med
skådespelare, regissörer, manuskript m.m. äger
rum. Efterkrigstiden har på filmens område för
F:s del medfört konsekvenser, som icke
förutsetts. Under kriget bortföllo av naturliga skäl
stora marknader, men F :s försök att, liksom
skedde efter i:a världskriget, återtaga dessa ha
stött på hårt motstånd. Orsakerna äro flera,
men de viktigaste äro valutaförhållandena och
importländernas förklarliga önskan att skydda
den egna filmproduktionen. Den
konkurrenskraftiga franska, engelska och ryska filmproduktionen
har också erövrat betydande marknader från F.
F:s högste filmchef är Eric A. Johnston, som
är president för Motion Picture Association of
America (tidigare den 1922 grundade The Motion
Picture Producers and Distributörs of America,
se sp. 1232). En annan berömd sammanslutning
är The Academy of Motion Picture Arts and
Sciences, som årl. sedan 1927 utdelar en
förnämlig utmärkelse, ”Academy award”, populärt
kallad ”Oscar”, till främsta produktion,
manuskript, regi, manliga, resp, kvinnliga
skådespelare i huvudroll, resp, biroll, fotograf,
filmkomponist m.m. — Ang. tredimensionell
film se d.o. Betr, filmcensur se
Hays-organisationen.
Statistiska uppgifter (Vi 1948): Antal
biografer i F. 19,207 med över 12 mill. sittplatser.
Antal anställda i F:s filmindustri 204,900, av vilka
29,500 i produktionen. Inkomster (1947) från
utlandet 100 mill. g. Investerat kapital i F:s
filmindustri 2,648 mill. $, varav på
inspelningsateljé-erna komma 135, på distributionen 25, på
biografrörelsen 2,475 på övriga 13 mill. B.Hgn.
Musik. Man kan räkna den nordamerikanska
musikens historia från början av 1600-talet, då
de första invandrarna från England av religiös
läggning kommo över, medförande sina hymner
från moderlandet. Den förste egentlige
tonsättaren, James Lyon, skrev under 1700-talet även
i denna anda. Ung. samtidigt började också den
världsliga musiken med Francis H o p k i
n-son (1737—91). Större betydelse fick det
amerikanska musiklivet först genom L o w e 11 M
a-s o n (1792—1872), som anses vara dess förnämste
fostrare. — Under 1800-talet inrangerades F:s
musik i den europeiska, då utbildningen skedde
i Europa, särsk. England och Tyskland.
Körsällskap bildades och upptogo huvudsaki.
Men-delssohns oratorier och likartade körverk.
Tyskar bildade el. ledde även de första orkestrarna
Betydelsefull blev sedan denna tid den allmänna
virtuostillströmningen från Europa (Jenny Lind,
Ole Bull o.a.). En amerikansk opera existerar
endast på grundvalen av denna virtuosström.
Internationalism håller här i sig med italienska,
franska och tyska operor, uppförda på
grundspråken. — Först sent fick musiken i F. en
nationell prägel under påverkan från de
amerikanska negrernas och indianernas musik. De
sporadiska försök att uppta sådan musik till
konst
— 1233 —
— 1234 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
