Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företagsekonomi - Företagsekonomiska föreningen - Företagsekonomiska föreningen i Skåne - Företagsnämnd - Företagsräkning - Företagsstatistik - Företeelsetyp - Förexplosionskammare - Förfall - Förfallobok - Förfallodag - Förfallopant - Förfalskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRETAGSEKONOMISKA FÖRENINGEN
djupning av undervisningen, som från att i
början ha varit rätt affärstekniskt betonad blivit
alltmera företagsekonomisk. Ämnesbeteckningen
f. infördes 1934 vid Handelshögsk. i Stockholm,
och även vid Handelshögsk. i Göteborg har denna
beteckning numera ersatt benämningen
handels-teknik. — I Danmark kallas ämnet
bedriftsöko-nomi el. driftsökonomi, i Norge bedriftsökonomi
el. bedriftsökonomikk, i Finland (vid svenska
handelshögsk.) f.
Den företagsekonomiska undervisningen vid de
svenska handelshögsk. omfattar huvudsaki. följ,
ämnesområden: allmän f., bokföring,
bokförings-och kontorsorganisation, balanslära, balanskritik,
finansieringsteknik, revisionsteknik, industriell
bokföring och kostnadsberäkning samt
administration, distributionsekonomi och
försäljningsorganisation. I fråga om kursplanens detaljer finnas
vissa olikheter mellan de båda högsk. I
Stockholm ingår i ämnet f. en kurs i statistik, som i
Göteborg tillhör ämnet nationalekonomi. F. är
i Stockholm uppdelat på två examensämnen, f.
I (företagets redovisnings- och finansproblem)
och f. II (företagets administrations- och
distri-butionsproblem). I Stockholm finnas 3, i
Göteborg 2 professurer i f. Till Handelshögsk. i
Stockholm är knutet ett självständigt
forsknings-inst., Affärsekonomiska forskningsinstitutet*, som
huvudsaki. sysslar med detaljhandelns
kostnads-och distributionsproblem. Genom den
handelshögsk. tillerkända disputationsrätten torde
förutsättningarna för forskning nu ha blivit
gynnsammare. — Vid de svenska tekniska högsk. är
industriell ekonomi särskilt läroämne, vid högsk.
i Stockholm företrätt av professur. I anslutning
till undervisningen i nationalekonomi och
finansrätt ges vid univ. kortare kurser i bokföring och
vissa andra delar av f., huvudsaki. avsedda för
pol. och jur. studerande. Se även
Handelsunder-visning. Vh.
Företagsekonomiska föreningen, bildad 1936, har
till syfte att verka för främjandet av
utvecklingen inom företagsekonomiens område, spec.
rörande organisationsfrågor, kostnads- och
redovisningsfrågor, kredit- och finansieringsfrågor,
personalfrågor samt distributionsfrågor. F. är
arbetsmässigt uppdelad på 5 sektioner,
motsvarande ovannämnda ämnesområden. Som medl. kunna
inväljas företagsledare o.a. personer med särskilda
praktiska el. teoretiska kvalifikationer. Antalet
medl. är f.n. (1949) o. 600. F. anordnar årl. ett
10-tal sammanträden, varvid olika aktuella
företagsekonomiska problem behandlas, samt större
konferenser i mera omfattande ämnen.
Verksamheten är huvudsaki. förlagd till Stockholm, där
styrelsen har sitt sätte. Vh.
Företagsekonomiska föreningen i Skåne,
grundad 1945, har i stort sett samma ändamål som
Företagsekonomiska föreningen. F. anordnar
sammanträden med föredrag och diskussioner och
har dessutom övertagit viss del av den
kursverksamhet, som några år före föreningens
bildande bedrivits av en under överinseende av
Skånes handelskammare arbetande kurskommitté.
Företagsnämnd, se Industriell demokrati.
Företagsräkning har till syfte att åstadkomma
en inventering av landets näringar med
utgångs
punkt från de särskilda företagen som
grundläggande enheter. Enl. den internationella, av
Sverige biträdda konventionen i Genève 1928
beträffande ekonomisk statistik bör en f. om möjligt
verkställas vart io:e år. F. lämnar vanl.
upplysningar om de inom skilda näringsgrenar
förekommande företagens antal, lokala fördelning,
rättsform, omsättningsbelopp, personal, maskinella
utrustning, förbrukning av bränsle och elektrisk
energi m.m. och utgör sålunda en betydelsefull
faktor för en djupare inblick i näringslivets
organisation. Sedan 1931 har någon f. ej ägt rum
i Sverige (se tab. vid Företag). E.Br.
Företagsstatistik, se Företagsräkning.
Företeelsetyp, biol., se Ärftlighet.
Förexplosionskammare, anordning på vissa
rå-oljemotorer, avsedd att ersätta tändkulan på
tänd-kulemotorer. Se Förbränningsmotor.
Förfall, jur., omständighet, varigenom någon
hindras från el. anser sig el. anses förhindrad utföra
något, särsk. att sköta sin tjänst el. inställa sig
för myndighet, t.ex. inför domstol. Man talar
särsk. om laga f., av lagen, rättegångsbalken,
uppräknade och godkända förhinder att inställa
sig i rättegång. Åberopas andra
omständigheter som f., ankommer det på domstolen att i
varje enskilt fall pröva, om hindret är av den vikt,
att det må räknas som laga f. Vid f. inför andra
myndigheter än domstol tillämpas analogivis
samma regler. K.
Förfallobok, i bokföring anlitad hjälpbok för
anteckning av förfallodagar för fakturor, växlar m.m.
Förfallodag, den dag, då en fordran el. skuld
skall betalas. Om f. överskrides, är den
betalnings-skyldige pliktig att från denna dag erlägga 6 °/o
ränta, om ej annorlunda överenskommits. Vid
växlar måste f. noga iakttagas; i annat fall kan protest
upptagas; dock har växelägaren rätt att giva den
betalningsskyldige två dagars anstånd.
Förfallopant, se Lex commissoria.
Förfalskning, jur., kallas inom straffrätten en
särskild typ av brott, som innefatta angrepp mot
bevismedel el., rättare, mot allmänhetens tilltro
till bevismedlen. Till förfalskningsbrott i
egentlig mening hänföres blott s.k. materiell f.
(jfr nedan), d.v.s. framställande av oäkta
(”falska”) el. förstörande el. ändrande av äkta
bevismedel. F. behandlas i 12 kap. av den svenska
Strafflagen, som först bestraffar s.k.
urkundsförfalskning, d.v.s. f. av handlingar, som upprättats
till bevis (protokoll, kontrakt, skuldebrev, växlar,
intyg etc.) el. eljest äro av betydelse som bevis
(t.ex. i vissa fall vanliga brev). Som urkunder
anses även ransoneringskort, pass, biljetter och
liknande bevismärken. Brottet är uppdelat i tre
svårhetsgrader med olika straffskalor. Andra
typer av förfalskningsbrott äro undertryckande av
urkund* (förstörande etc. av urkund, varöver
gärningsmannen ej äger förfoga),
signaturförfalskning*, penningförfalskning*,
märkesförfalskning* och f. av fast märke (d.v.s. gränsmärken,
fixpunkter etc.). — Straff för f. inträder så snart
själva förfalskningsåtgärden slutförts, men i
regel fordras, att åtgärden skall ha inneburit fara
i bevishänseende. Även förberedelse och försök
till f. straffas i stor utsträckning. Oftast utgör
f. inledning till ett bedrägeribrott: det
förfals
— 1251 —
— 1252 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
