Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Författarföreningar - Författarinkvisition - Författarrådet, Nordiska - Författarrätt - Författarstipendier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFATTARINKVISITION
der årl. för behandling av frågor av gemensamt
intresse för organisationerna. U.v.K.
Författarinkvisition, efterforskande av
författarskapet till tryckt skrift. Se Anonymitetsrätt.
Författarrådet, Nordiska, se
Författarföreningar.
Författarrätt, sammanfattningen av de
befogenheter, som enl. lag tillkomma förf, av
litterärt och musikaliskt verk med avseende på
verket. F. är en form av upphovsmannarätt
(a u k t o r s r ä 11), under vilket begrepp brukar
hänföras även den med f. nära besläktade
konst-närsrätten*. F. har först i senare tid vunnit
erkännande i lagstiftningen. Den avlöste
tryckeriprivilegierna, som uppkommo redan under
1400-talet för att tillgodose det behov av skydd mot
eftertryck, vilket efter boktryckarkonstens
uppfinning och den ökade omsättningen på
bokmarknaden gjorde sig alltmer kännbart.
Privilegierna utdelades av staten och kyrkan till
boktryckarna, som vanl. även voro förläggare,
medan upphovsmännen till den andliga
verksamhetens alster, förf., lämnades utanför tanke på
skydd. En omsvängning i uppfattningen ägde
därefter rum och fullbordades i England genom
en parlamentsakt 1709, som uttryckligen fastslog
förf:s ensamrätt att bestämma om tryckningen
av sitt verk och gav den skydd genom
bötesstraff. Danmark blev föregångslandet på
kontinenten med en förordning 1741 i samma anda.
Frankrike tog steget fullt ut genom
revolutions-lagstiftningen, som avskaffade alla slag av
privilegier och oinskränkt erkände förf:s rätt att
råda över sitt verk i alla avseenden. Den av
konventet 1793 utfärdade lagen, som ännu gäller,
men med ändringar och tillägg, betecknar förf:s
rätt som en äganderätt. Äganderättsbeteckningen
har bibehållits i de romanska ländernas
lagstiftning men efter hand övergivits av de
germanska. Enl. den tyska och den nordiska lagstiftningen
kunna auktorsrätterna sägas bilda en särskild
grupp mellan person- och förmögenhetsrätterna.
Tysklands f.-lag utfärdades 1901 (senare delvis
ändrad). Danmarks nuv. Lov om Forfatterret
og Kunstnerret antogs 2% 1933, Finlands lag
om upphovsmannarätt till alster av andlig
verksamhet 3/e 1927 och Norges Lov om åndsverker
% 1930. Island fick en lag om f. 1905 och om
konstnärsrätt 1912. — I Sverige har f.
utvecklat sig efter i huvudsak samma linjer som
i det övriga Europa. Utgångspunkten var även
här privilegiesystemet. 1752 tillkom ett kungl.
regi, för boktryckerierna med bestämmelser om
f. samt om förlagsrätt* m.m. Genom 1812 års
TF borttogos privilegierna och erkändes utan
förbehåll förf:s rätt. Vår första särskilda lag
på området var lagen om äganderätt till skrift
10/s 1877. Denna avlöstes av nu gällande lag
om rätt till litterära och musikaliska verk 30/s
1919, som i väsentliga delar undergick ändring
genom en lag 24A 1931 och som nu dessutom
kompletteras av en provisorisk lag 3/s 1946 om
tillfällig förlängning av skyddstid för litterära
och musikaliska verk. Förf, är ensam
berättigad bl.a. att mångfaldiga, översätta, dramatisera
el. eljest bearbeta (t.ex. för filmen), uppläsa,
föredraga, uppföra samt utsända verket genom
radio. Till mångfaldigande räknas även
överförande på mekaniskt tal- el. musikinstrument
(speldosa, grammofon, ljudfilm o.d.) Rätten
skyddas genom straff- och
skadeståndsbestäm-melser. F. kan av förf, överlåtas till annan
person. Vid förf:s död övergår f. till hans
efterlevande enl. reglerna om giftorätt och arv.
F. varar t.o.m. 3o:e året efter förf:s dödsår,
dock att giltighetstiden i vissa fall är förlängd
enl. 1946 års provisoriska lag. Skyddstiden i de
övriga nordiska länderna är 50 år. F.n. pågår
kommittéarbete i syfte att skapa nya enhetliga
regler om auktorsrätt över hela Norden. — I
ett större sammanhang har mycket uträttats för
att efter hand bringa de nationella
lagstiftningarna till närmare inbördes överensstämmelse
genom den 1886 antagna Bernkonventionen*
ang. bildande av en internationell union för
skydd av litterära och artistiska verk, vilken
undergått revision vid olika tillfällen, senast i Bryssel
1948, och tillträtts av ett mycket stort antal stater,
däribland Sverige. Konventionens grundprincip
är, att förf, och konstnärer, som tillhöra
unions-land, i övriga unionsländerna för sitt verk
åtnjuta samma rättigheter, som varje lands
lagar tillerkänna el. komma att tillerkänna
landets egna medborgare (art. 4). — Litt.: G.
Eber-stein, ”Den svenska f.” (1923—25); R. Knoph,
”Ändsretten” (1936); U. v. Konow,
”Författares och tonsättares rätt” (1941); J. H.
Ja-cobsen, ”Ophavsretten” (s.å.); M. Nicholson,
”A manual of American Copyright practice”
(1945); tidskr. ”Le droit d’auteur”, utg. av
Bern-unionen (1888 ff.). . [U.v.K.]A.M.
Författarstipendier, ekonomiskt understöd åt
förtjänta förf., främst skönlitterära. I en rad
länder anslås för detta ändamål medel av
parlament el. regering; f. kunna stundom få
karaktären av regelbundet understöd el. pension. På
förslag av Sveriges författareförening beslöt
riksdagen 1907, att till förtjänta förf, skulle utgå
ett anslag på 10,000 kr, vilket 1920 höjdes till
20,000 kr, 1937 till 25,000 kr och 1938 till 30,000
kr men 1940 sänktes till 16,000 kr för att 1942
höjas till 25,000 kr, 1944 till 35,000 kr, 1945 till
40,000 kr, 1946 till 50,000 kr och 1947 till 75,000
kr; från 1947 användes anslaget dels för
understöd, dels för stipendier. Anslaget fördelas
av en nämnd, i vilken 3 led. utses av K.m:t, 1
av Svenska akad. och 1 av Sveriges
författareförening. F. utdelas vidare av Svenska akad.
(c:a 18,000 kr samt dessutom 10,000 kr, som
ställas till förfogande av ab. Nordiska
uppslagsböcker). Svenska akad. utser dessutom innehavare
av Bellmanspriset (sedan 1943 12,000 kr).
Sveriges författareförening, som förfogar över ett
visst antal livstidspensioner och de s.k.
Sigtuna-stipendierna, som möjliggöra två författares
vistelse under två månader på Sigtunastiftelsen,
vars styrelse utser stipendiaterna, utdelar bl.a.
de s.k. Vi—Vår gårds-stipendierna samt en rad
s.k. lyrikerstipendier, som utgå ur avkastningen
av Gunnar Mascoll Silfverstolpes minnesfond. F.
utdelas vidare av Bonniers hundraårsminne,
Albert Bonniers stipendiefond för svenska förf.,
Samfundet De nio (De nios pris, som utgår
med 10,000 kr), Frödingfonden, Kooperativa
för
— 1259 —
— 1260 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
