Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förfrukt - Förfrysning - Förfånga - Förfäders-dyrkan, -kult - Förföljelseidéer - Förföljelsemani - Förgaddring - Förgarn - Förgasa - Förgasare - Förgasarmotor - Förgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRGIFTNING
grönfoder, tidig potatis, emedan god tid för
efterföljande jordbearbetning erhålles. Dålig f. är
stråsäd, emedan befintligt ogräs vanl. ökas och
jorden blir mera hopslagen, samt växter, på vilka
sådana parasiter trivas, som kunna angripa
efterföljande gröda. Av denna anledning är varje
växtslag i regel dålig f. till sig själv. — Vid
uppgörande av växtodlingsplan för året bör detta alltid
ske med större hänsynstagande till f. [Hj.P.]Eo.
Förfrysning. i) Bot., zool., se Köldhärdighet.
2) Med. Blir köldpåverkan på kroppen för stark,
inträder f. Köldens inverkan beror dels på temp.,
dels på köldverkans längd och dels på det
inverkande avkylningsmedlets art, men också på den
ifrågavarande individens konstitution, klädsel,
näring och rörelsemöjlighet. Avkylning i t.ex. kall
luft går långsamt, då kroppsvärmen härvid
bortgår huvudsaki. genom strålning. Sker
avkylning-en däremot i vatten el. t.ex. genom våta kläder,
bortföres värmen betydligt hastigare genom
ledning. Man kan därför t.ex. leva länge i en
luft-temp. av —45° förutsatt att man är kraftig,
välklädd och får god näring och tillfälle till rörelse,
men dukar under samma omständigheter fort
under i vatten vid fryspunkten. Klena, uthungrade
och dåligt klädda individer kunna förfrysa även
vid en lufttemp. över o°. Fotsvett ökar
förfrys-ningsrisk, ansiktssalvor, som innehålla vatten,
likaså. Vid f. draga sig först hudens blodkärl
tillsammans, huden blir blek till vit, blodet samlas
i kroppens inre, och köldskakningar inställa sig.
Kroppstemp. börjar sjunka, en djup sömn
inställer sig, och andningen och hjärtverksamheten bli
långsammare för att slutl. helt upphöra. Har
kroppstemp. sjunkit till o. + 20° anser man döden
oundviklig. Köldinverkan gör sig först gällande
i händer, fötter, öron och näsa, särsk. vid
otillräcklig el. otjänlig beklädnad. Som lindrigaste
frostskada kunna räknas de hos vissa personer
uppträdande hudförtjockningarna med åtföljande
sprickbildningar. Vid något starkare f. inträder
en blåröd missfärgning av huden, frosterytem (se
Erytem), stundom följt av genom tillstötande
in-flammationsprocesser uppkomna blåröda knölar,
frostknölar, pernio’nes. Dessa förändringar,
frostskador av första graden, kunna bli kvarstående
el. kvarlämna, om de försvinna, en stark
känslighet hos huden för kyla, så att de med lätthet
återkomma. Vid frostskador av andra graden
tillkomma större el. mindre blåsbildningar, ofta med
blod-färgat innehåll, liknande dem av brännskador. Vid
frostskador av tredje graden blir cirkulationen på
platsen fullst. upphävd, och brand inställer sig.
Frostskador av första graden behandlas genom
tryckning och knådning mot skadan med torrt ylle
el. med den av en mjuk vante beklädda handen:
snö el. isvatten får icke användas för massagen.
Sedan cirkulationen kommit i gång i den förfrusna
kroppsdelen, baddas denna med kallt vatten, vars
temperatur sakta höjes till rumstemperatur (bäst
mellan 150 och 350), hett vatten får ej användas.
Frostskador av andra graden behandlas som
bränn-blåsor och av tredje graden kirurgiskt. Av vikt
vid förfrysningstillfällen är, att patienten först
småningom utsättes för starkare värme. [T.Hn]A-U.
Förfång’a, sjöv., avlösa.
Förfäders-dyrkan, -kult, se Ankult.
Förföljelseidéer, sjukligt betingade, grundlösa
föreställningar hos en person om mot honom
riktad förföljelse (jfr Tankevilla). F. förekomma som
symtom vid flera sinnessjukdomar, särsk. några
av kronisk natur, ss. kronisk förryckthet
(paranoia), vissa former av schizofreni samt senil
sinnessjukdom. F. äro i allm. tecken på ett kroniskt
sjukdomsförlopp men förekomma dock även som
övergående symtom vid sinnessjukdomar, som gå
till hälsa, och vid lättare psykiska rubbningar.
Förföljelsemani, se Förföljelseidéer.
Förgaddring, krigsv., tidigare använd signal för
sammandragande av trupp.
Förgarn, ett mycket lössnott, grovt garn,
utgörande ett halvfabrikat.
Förgasa, bringa vätska el. fast kropp i gasform.
Förgasare. 1) Anordning för omvandling till
gas av vätska el. fasta ämnen. — 2) Motortekn.,
dets. som karburator, anordning med el.
utan upphettning för finfördelning av bränsle i
insugningsluften till förbränningsmotorer. Se
Automobil, sp. 882, och Fallförgasare.
Förgasarmotor, se Förbränningsmotor.
Förgiftning. 1) Jur., att giva annan gift, så att
han ”får giftet i sig”, t.ex. genom nedsväljning,
inandning el. insprutning. Som gift anses ämne,
ägnat att även i ringa mängd på kemisk väg
orsaka människors död el. svårare kroppsskada. Med
dylikt gift likställas skadliga bakteriekulturer. F.
av annan i uppsåt att skada honom och med
påföljd att han dör, bestraffas enl. svensk rätt som
mord (giftmord). Blir följden av sådan f.
endast större el. mindre kroppsskada el. stannar f.
vid försök, nedsättes straffet till lägst straffarbete
i 4 år. Även tillredande av gift i dylikt uppsåt
straffas som förberedelse till f., där
gärningsmannen icke av egen drift förstör giftet. F. av
saluförda varor (t.ex. mattor, tapeter, tändstickor) el.
annat, t.ex. vatten, i uppsåt att skada annan till
liv el. hälsa, bestraffas också strängt, om allmän
fara för människors liv el. hälsa därav
uppkommer. K.
2) Med. F., i n t o x i k a t i o n, föreligger, då ett
organismen tillfört el. inom densamma bildat gift*
framkallar ett upphävande el. en rubbning av de
normala livsfunktionerna. En särställning intaga
de matförgiftningar*, där
sjukdomstillståndet framkallas av giftämnen, toxiner, som
alstras inom organismen av de med den infekterade
födan tillförda bakterierna. Ur denna synpunkt
kan även varje annan infektionssjukdom betecknas
som f. (jfr Blodförgiftning). En annan särklass
utgöres av de e n d o g e n a f., som bero på
giftverkan av normala el. sjukliga
ämnesomsättnings-produkter (jfr Autointoxikation). Ex. härpå
utgöra acetonkroppsförgiftning vid sockersjuka, f.
med produkter från sköldkörteln vid Basedows
sjukdom, urinförgiftning vid oförmåga hos
njurarna (vid äggvitesjukdomar) att utsöndra de
slaggprodukter, som normalt lämna kroppen med
urinen. De egentliga, exogena f. framkallas
av syntetiska el. i naturen förekommande gifter,
vilka kunna inkomma i kroppen genom
matsmält-ningskanalen, genom lungorna (gaser, stoft),
genom sår (bett, styng, insprutningar) el. (ss. vissa
anilinföreningar) intränga genom oskadad hud.
F. kunna förete en högst skiftande bild. Man
— 1265 —
— 1266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
