Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Församlingsvård - Försatslins - Förseelse - Försegel - Försegling - Försignal - Försilvring - Förskansning - Förskarp - Förskepp - Förskiffring - Förskingring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSKINGRING
skola, i ungdomsarbete av olika slag och
för-samlingsintressets stärkande över huvud samt
fattig- och sjukvård. Urbilden för f. är den
ur-kristna församlingens gemensamhetsliv i
gemensamma andliga erfarenheter och gemensamt
ansvar för varandra även i yttre förhållanden.
Efter hand övertog kyrkan som sådan såväl
själa- som fattig- och sjukvården, vilken senare
i modern tid huvudsaki. övergått till stat och
kommun. I Tyskland blev begreppet f.
(Ge-meindepflege) under 1800-talet föremål för ivriga
utredningar, och församlingsarbete efter denna
linje organiserades i allt större utsträckning. I
Sverige utövas f. (utom av församlingarnas mera
fasta organ) bl.a. av föreningar för frivilligt
kyrkligt arbete, ss. stifts- och ungdomsråd,
diakoniråd, Stockholms kyrkliga socialråd, samt
sakligt sett av inst. som Svenska kyrkans
diakonistyrelse, stadsmissioner och diakonianstalter, ehuru
dessa ej äro resp, församlingars egna organ. I
lagen av 6/« 1930 om församlingsstyrelse ingår
stadgande om f. En av f:s arbetsformer är även
anordnandet av s.k. församlingsaftnar el.
församlingsveckor med uppbyggliga och
församlingsarbetet belysande föredrag. Jfr
Församlingshus och Församlingssyster. — Litt.: O.
Holmström, ”Evang.-luthersk f.” (1898); ”Vår
kyrka”, 1, 4 (1911, 1926); B. Jonzon,
”Församlingslivets förnyelse” (i ”Svenska kyrkans årsb.”,
1921); G. Kyhlberg, ”Min församling” (1924). S.N.
Fö’rsatslins, fotogr., se Försättslins.
Förseelse, jur., med straff belagt överträdande
av mindre viktiga allmänna stadgar,
ordningsföreskrifter o.d. Jfr Brott.
Försegel, vanl. benämning på de snedsegel, som
föras för om förligaste masten. Uttrycket f.
begagnas även i vidsträcktare bemärkelse för
betecknande av alla de segel, som verka till avfallning.
Försegling. 1) Jur., tillslutande med sigill, lack
el. gummi. F. avser att bevara innehållet, det
tillslutna, och åtnjuter i åtskilliga fall i svensk rätt
straffrättsligt skydd. Främst gäller detta offentlig
myndighets (t.ex. utmätningsmans) f. Försnillning
av gods, som anförtrotts åt någon under f.,
straffas som olovligt tillgrepp, och stöld ur
förseglade brev el. andra förvaringspersedlar kan ådraga
gärningsmannen straffarbete. Redan olovligt
öppnande av annans enskilda förseglade brev* el
handling medför straff, oftast böter. K.
2) Postv. Enl. 1941 års allmänna poststadga skola
alla assurerade och sådana rekommenderade brev,
vilka innehålla penningar el. andra värdesaker,
förseglas med sigill. Användes vanligt s.k.
korsku-vert, anbringas ett sigill på brevets mitt och 4
övriga däromkring, så att de fästa kuvertets
flikar. Begagnas s.k. värdekuvert, får f. verkställas
genom 2 sigill. Sigillavtrycken utföras i lack, och
som sigill godkännes endast sådant, på vilket
finnes initialer, namn, vapen e.d. Assurerade paket
skola på likartat sätt förseglas, så att innehållet
icke kan åtkommas utan sigillens förstörande. För
inrikes assurerat brev och för assurerat paket —
inrikes såväl som till utlandet — kunna
metallplomber el. metallsigill, präglade med avsändarens
namn, firma el. särsk. märke användas. Y.Nr.
Försignal, järnv., signal, uppställd på visst med
hänsyn till tåghastigheten bestämt avstånd från
huvudsignal och angivande dennas ställning (se
Järnväg).
Försilvring, beläggning av ett föremål med
silver. Föremål av metall försilvras genom dels
plätering, dels varm, kall, våt el. galvanisk f.
Vid plätering sammanpressas en tunn
silverplåt med en tjockare plåt av grundmetallen vid
hög temp., varvid plåtarna vällas tillsamman.
Materialet utvalsas därefter till önskad tjocklek
och formas genom pressning. För
varmför-s i 1 v r i n g bestrykes metallföremålet med
silveramalgam el. med en blandning av finfördelat
silver, salmiak, koksalt och kvicksilverklorid samt
upphettas, då kvicksilvret och salterna
förflyktigas. Kallförsilvring utföres så, att
metallytan ingnides med en fuktig blandning av
sil-vernitrat, silverklorid, krita och pottaska el. med
silvernitrat och kaliumcyanid, varvid ett tunt skikt
av silver utfälles. Våtförsilvring sker
genom kokning i en lösning av silverklorid, vinsten
och koksalt. Vid galvanisk f. utfälles silver
på föremålet ur ett elektrolytiskt bad, bestående
av silver- och kaliumcyanid i vattenlösning.
Föremål av koppar och kopparlegeringar försilvras
vanl. på galvanisk väg. F. av glas utföres på
samma sätt som våt f. av metaller, d.v.s. genom
att silver utreduceras ur en silversaltlösning
under inverkan av organiska reduktionsmedel, ss.
vinsyra el. druvsocker. Föremål av trä m.m.
försilvras genom beläggning med b 1 a d s i 1 v e r. I.S.
Förskansning, äldre benämning på
fältbefästning.
Förskarp, det undre förligaste utrymmet i ett
fartyg. Jfr Skarp.
Förskepp, den del av ett fartyg, som är belägen
för om dess bredaste del (nollspantet).
Förskiffring, geol., den process, varigenom
bergarter under inverkan av olikformigt tryck, t.ex.
genom rörelser inom berggrunden, erhålla sin
skiff-righet. Glidningsytorna ställa sig sinsemellan
parallellt i förskjutningsriktningen, och samma
riktning antaga kristaller av glimmer, talk och
liknande mineral med bladig klyvbarhet; kvarts och
fältspatkristallerna bli ofta utvalsade till
linsfor-miga korn el. uppkrossade. När deformationen
åtföljes av en omkristallisation av bergarten, tvingas
mineralen att växa ut i riktningen för minsta
motståndet, d.v.s. vinkelrätt mot tryckriktningen.
— Eruptivbergarter ha stundom undergått en
för-skiffringsprocess av primär art, ant. genom
inverkan av ensidigt tryck under stelnandet el. på
gr. av magmaströmningar, t.ex. längs kontaktytor,
varvid en parallellorientering av mineralen
uppkommit. E.Nn.
Förskingring, jur., förmögenhetsbrott,
straffbelagt i Strafflagen, kap. 22. F.-brotten enl. svensk
rätt fingo en helt ny utformning och delvis ny
innebörd genom lag 12/e 1942, som trädde i kraft
Vi 1943. För f.-ansvar förutsättes, dels att
gärningsmannen på gr. av avtal, allmän el. enskild
tjänst el. dylik ställning fått egendom (äver.
penningar) i besittning för annan med
skyldighet att utgiva egendomen el. redovisa för
densamma, dels att han genom att tillägna sig
egendomen el annorledes åsidosätter, vad han
har att iakttaga för att kunna fullgöra sin
skyl
— 25 —
— 26 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
