Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förskolåldern - Förskott - Förskottspremie - Förskrivning (mantalsskrivning) - Förskrivning (skuldebrev) - Förskruvning - Förskrämning - Förskärning - Förslag (musik) - Förslag (till ämbete) - Förslaggning - Förslagsanslag - Förslemning - Förslöv - Försnillning - Försockring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSOCKRING
mål utan söker utveckla barnens färdigheter och
underlätta deras sociala anpassning. Barnet
utvecklas också i avseende på sin förmåga att
leka med och anpassa sig till andra barn. Medan
barnet ännu under sitt 4:e levnadsår endast är
i stånd att leka med i kamrat, leker femåringen
ofta med 3 el. flera barn. Som tecken på den
skolmognad, med vilken f. kulminerar, räknar
man särsk. barnets förmåga till social
anpassning. Hit höra också tillräcklig utveckling av
finmotoriken, förmåga att kritisera ett eget arbete
och att uppställa mål för sin egen verksamhet.
Jfr Barn, Barnavård, Barnpsykologi,
Barnkam-marskola, Kindergarten, Lekteori och
Skolmognad. — Litt.: A. Gesell, ”Mental growth of the
pre-school child” (1925), ”The first five years of life”
(1940); J. Piaget, ”Le langage et la pensée chez
l’en-fant” (2 éd. 1930), ”Le jugement et le raisonnement
chez 1’enfant” (2 éd. 1935); ”A handbook of child
psychology” (utg. av C. Murchison, 1931; sv.
övers, i urval 1933—35); H. Hetzer, ”Kindheit und
Armut” (1937); Ch. Bühler,
”Entwicklungspsycho-logie” (1938; sv. övers, s.å.), ”Praktische
Kin-derpsychologie” (s.å.; sv. övers. 1939, 2 uppl. 1945);
J. J. B. Morgan, ”Child psychology” (3 ed. 1942); C.
Ulin, ”Från spädbarn till skolbarn” (1946); D.
Burlingham & A. Freud, ”Children without
fa-milies” (1945; sv. övers. 1948). E.Bng.
Förskott, penningbelopp, som utbetalas i
förhand. Inom statsförvaltningen sker ofta K.m:ts
utanordning av medel så, att en myndighet
an-befalles att utbetala medel i f. och balansera
dem, tills gottgörelse sker, el., då återbetalning
ej skett, avföra den gjorda utgiften å visst
anslag (ersättningsanordning). F.-anordning
förekommer bl.a., då utbetalningarna först efteråt
kunna prövas av den myndighet, som disponerar
anslaget. 1918 fanns en annan typ av f.,
bestående däri, att K.m:t beslutade utgifter utan stöd
av riksstat och utan användande av besparingar.
Dessa ”utgiftsantecipationer” anmäldes sedan för
riksdagen. Förfaringssättet, som ansågs stå i
strid mot grundlagen, avvecklades genom att
riksdagen ställde ett särskilt anslag för
oförutsedda utgifter till förfogande. — F. å arv, se
Förtida arv. T.Er.
Förskottspremie, se Premieaffär.
Fö’rskrivning, se Mantalsskrivning.
Förskri’vning, äldre namn på skuldebrev.
Förskruvning avser i allm. en lösbar
förbindning mellan två rör el. mellan ett rör och en
annan maskindel. Kännetecknande för f. är en
överfallsmutter, med vars tillhjälp förbindningen
hopdras utan att dess delar behöva vridas i förh.
till varandra.
Förskräm’ning (av ty. verschrämen, av Schram,
skåra, ränna), bergsbr., brytning av stenkolsflöts
med kilhacka el. numera särskild f.-maskin.
Brytningen tillgår så, att rännor huggas upp kring
det material, som skall brytas. Man hugger först
en ränna i det ofyndiga liggandet, sedan, om
erforderligt, vid sidorna, så att materialet blir fritt
på fyra sidor, varvid det ibland lossnar av egen
tyngd el. annars lossas med hjälp av spett, kilar
el. sprängämne. Metoden användes även vid lösa
bergarter, ss. vissa sandstenar och kalkstenar. S.G.
Förskä’rning, uppblandande av en sprit- el.
vin
sort med en annan (vanl. enklare) el. med
alkohol för att ändra kvaliteten el. tillfredsställa vissa
smakriktningar. Adj.: f ö r s k u’r e n.
Fö’rslag (ital. appoggiatura), mus.,
prydnadsto-ner, som föregå den egentliga meloditonen och
ej medtagas i beräkning vid taktindelningen samt
därför skrivas med små noter. Det långa f.
utföres efter noteringens tidslängd, med vilken
huvudtonen minskas (notex. a, b, c), det korta,
vanl. betecknat med en åttondelsnot, vars flagga
överstrykes med ett tvärstreck, mycket kort och
med accent (notex. d, e, f). Besläktade
prydnads-figurer, ss. glidförslaget (notex. g, h) och
anslaget (notex. 1), utföras på samma sätt som
det korta f. och med samtliga toner lika starka som
huvudtonen. Jfr Efterslag. F.Sl.
Försla’g till besättande av ämbeten och tjänster,
se Tjänsteförslag.
Förslaggning säges en metall undergå, om den
vid någon metallurgisk process oxideras och
övergår till slaggen.
Förslagsanslag, finansr., se Statsanslag.
Förslemning, bot., se Cellvägg.
Förslöv, socken i Bjäre hd i n.v. Skåne,
Kristianstads län, och församling i Förslövs och
Grevie pastorat i Bjäre kontrakt av Lunds stift,
mellan Båstad och Ängelholm; 32,32 km2, därav
32,16 land; 1,956 inv. (1948). F. sträcker sig från
Skälderviken upp på Hallandsåsen (195 m ö.h.
längst i n.ö.); större delen tillhör dock slätten
med dess bördiga jordmån. Åkern utgör 69%
av landarealen, skogsmarken 15%. Vid
västkustbanan ligger stationssamhället Förslövsholm
(580 inv.) med bl.a. strump-, toffel- och
kemiskteknisk fabrik. Egendom: Ljungbyholm. Av
kyrkan är det mäktiga, fogstrukna
gråstenstor-net från 1775, skepp och sakristia från 1850. Om
den äldre kyrkan erinra några träskulpturer från
1600-talet och ett mässingsdopfat i renässansstil.
— Namnet är bildat till gen. av ett personnamn
Fär (jfr Färs härad), kanske uppkommet av
’Fäar, och lev, löv, arvegods (se J. Sahlgren i
”Namn och bygd”, 1920, sid. 59, 173). Namnet
skrevs 1289 Færslef (avskrift). P.;Er.
Försnillning, dets. som förskingring.
Försockring, kem., omvandling av cellulosa el.
stärkelse till socker på kemisk väg. Att trä kan
försockras genom inverkan av syror, är känt
sedan gammalt. En praktisk metod utarbetades
dock först under i:a världskriget av F. Bergius
och E. Hägglund, det s.k. Rheinau-förfarandet
(benämnt efter orten för den första
försockrings-fabriken). Såväl vid denna som vid senare metoder
var dock sockerutbytet lågt. Trots detta anlades
i flera länder, bl.a. Sverige, Tyskland, USA,
Schweiz och Frankrike, träförsockringsfabriker,
vid vilka de erhållna sockerlösningarna förjästes
till alkohol. Snabbare f. och bättre utbyte
er-hålles enl. en av O. Ant-Wuorinen utarbetad metod,
enl. vilken en med statsbidrag 1942 upprättad
— 29 —
— 30 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
