Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förstämning - Förstämpling - Förstäng - Förstärkare - Förstärkarrör - Förstärkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTÄMPLING
vid bristfällig samhörighet olustförstämning
(negativt känsloläge med olust). En
mellanställning intar retlighetsförstämningen,
som kännetecknas av mindre omfång hos de
neu-rala processerna och därmed avtagande
verksamhetslust och starkare irritation. E.Bng.
Förstämpling, bergstekn., se Förbyggnad.
Fö’rstäng (av för[märs]stång’), sjöw., i
sammansättningar betecknar tackling m.m., tillhörande
fock-mastens märsstång, t.ex. förstängstag. Ofta kallas
det å förstängstaget löpande stagseglet för f.
Förstärkare, elektrotekh., fotogr., se Förstärkning.
Förstärkarrör, fys., se Elektronrör.
Förstärkning. i) Elektrotekn., motsatsen till
d ä m p n i n g*. Graden av f. kan uttryckas i
decibel (db) el. i neper. Till f. erfordras en
apparatur, praktiskt taget alltid innefattande ett
el. flera elektronrör, vilka förbruka energi från
en yttre spänningskälla, dels för
katoduppvärm-ning, dels för matning av anodkretsen. Av den
sistn. energimängden tages en del i anspråk för
f. — I regel avser f. växelspänning, ss. vid
telefonledningar (telefonöverdrag), hög- och
lågfre-kvensstegen i radiomottagare och -sändare,
högtalaranläggningar, ljudfilmsaggregat,
televisionsap-parater, vissa mätinstrument o.s.v.; mera sällan
förekommer ”likströmsförstärkning”. — Ett typiskt
kopplingsschema för en förstärkningsfyrpol i form
av ett motståndskopplat steg framgår av fig. i,
där Cg är en gallerkondensator, Ck
kopplingskon-densator, Rg gallermotstånd, Ra anodmotstånd, B
ett B-batteri o.s.v. Vid öppen utgångskrets blir
spänningsförstärkningen (i stort sett
oberoende av frekvensen) = p ■ där =
Ri —Ra
rörets förstärkningsfaktor och Ri = dess inre
motstånd. Vid anslutning av belastning på
utgångs-sidan reduceras f.; den blir entydigt bestämd,
endast om storleken av den anslutna impedansen är
känd. — Den angivna kopplingen ger en
fasvrid-ning mellan in- och utgående spänning av i8o°
(”fasvändning”). Vid drosselkoppling (fig. 2) är
anodmotståndet ersatt med en drossel, L, vilket
bl.a. medför, att anodspänningskällan kan väljas
med lägre spänning, eftersom resistansen hos
drosseln i regel är obetydlig. Fasvridningen blir
vid denna anordning skild från 1800. Besläktad
med drosselkopplingen är f.-steget med avstämd
anodkrets enl. fig. 3, vilket är av bandpasstyp,
alltså selektiv med avseende på frekvensen. En
ökning av såväl selektivitet som f. erhålles genom
återkoppling från anodkretsen till en
in-gångskrets enl. fig. 4. Väljes återkopplingen
negativ (”motkoppling”), får man en sänkning av
selektiviteten, d.v.s. kan handha ett bredare
frekvensband, en ofta tillämpad metod inom
telefon-och televisionstekniken m.m. Vid
flerstegsförstär-kare kan motkoppling erhållas på ett flertal sätt,
t.ex. genom en resistans, som inkopplas mellan
anoderna till två på varandra följande rör.
Härigenom vinnes ökad stabilitet och minskad
distorsion hos förstärkaren, dock på bekostnad av
f.-graden. — Då flera f.-steg kopplas i rad
(kaskadkoppling), benämnes anordningen 2-stegs-,
3-stegs-förstärkare. Flera än 3 steg förekomma sällan i
samma apparatur på gr. av risken för
självsvängningar genom t.ex. oavsiktlig kapacitiv
återkopp
ling. I regel måste
redan vid
3-stegsför-stärkare en noggrann
skärmning ske
av utgångsstegets
ledningar. Den
totala f. kan härigenom
även i kommersiella
apparater bringas
upp till 120 db el.
högre, motsv. en [-spänningsförstärk-ning-]
{+spänningsförstärk-
ning+} av .1,000,000.
Vanl. använder man
p e n t o d e r i de
olika stegen, utom i
vissa fall för slut-1
steget. Principiellt
ändrar detta
ingenting i förstärkarnas
allmänna
konstruktion. Fig. 5 visar en
2-stegs
transforma-torkopplad kraftförstärkare med
push-pull-kopplat, d.v.s.
balanserat, slutsteg.
Enl. amerikansk
praxis skiljer man
mellan förstärkare
av klasserna A, B
och C. Vid klass A
är gallerspänningen
så vald, att
anod-ström framgår i
röret under alla faser
av arbetsperioden;
vid klass B användes
en sådan
arbetspunkt, att ingen
el. endast obetydlig
anodström uppstår,
då ingående
signalspänning är noll;
röret förstärker
sålunda blott ena
halvperioden. Vid klass
C ligger
arbetspunk
ten så, att anoden blir strömförande under
endast en del av halvperioden, varigenom behovet
av anodström sålunda väsentligt minskas och
förstärkarens verkningsgrad blir i motsv. mån höjd.
— I lågfrekvensförstärkare för ljudreproduktion
kan endast klass A användas, om ej samtliga steg
äro push-pull-kopplade, då även klass B el.
mellanklassen AB förekommer. Klasserna B och C
användas ofta vid högfrekvensförstärkning och
sän-darslutsteg, där distorsionen ej spelar väsentlig
roll, ävensom i sådana specialkopplingar, vid vilka
ändring av kurvformen eftersträvas. — Jfr
Elektronrör och Radioteknik. A.Lg.
2) Fotogr., metod att öka tätheten och
kontrasten hos den fotografiska silverbilden, när
denna på gr. av underframkallning el. felaktig
behandling blivit för kraftlös. F. användes i allm.
för att förbättra negativ och mera sällan för att
öka svärtningen hos den för ljusa positiva bilden.
Fig. 5.
— 47 —
- 48 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
