Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSFRÅGAN
vårriksdag antogos ett flertal förordningar, som
reglerade de värnpliktigas ekonomiska
förhållanden samt beslöts införa värntjänst för
skolungdom vid de allmänna läroverken och därmed
jämförliga läroanstalter. Viktigast var dock, att
riksdagen tog det första steget mot en ökning
av utbildningstiden, i det att beslut fattades om
att de värnpliktiga, som skulle rycka in våren 1941,
skulle inkallas till 360 dagars 1 :a tjänstgöring.
Under samtliga nu omnämnda riksdagar hade
stora anslag beviljats till materielanskaffning.
Den omfattande utbyggnaden av
krigsorganisationen, som ägde rum under de första åren av
2:a världskriget, kom av naturliga skäl att äga
rum successivt. Strävandena att snarast stärka
landets försvarsberedskap fingo gå i första hand,
medan ett avpassande av fredsorganisationen efter
krigsorganisationen fick anstå. Åtgärderna fingo
därför ofta en provisorisk prägel. För att råda
bot härpå tillsattes sommaren 1941 en särskild
utredning (se Försvarsutredningen 1941) med
uppgift att göra upp en plan, som skulle ligga
till grund för försvarets organisation under åren
1942—47. Hösten 1941 framlade utredningen en
P.M. ang. övningstidens längd, vilken resulterade
i 1941 års värnpliktslag. Denna, som i princip
fortfarande (1949) gäller, innebär 12 mån. i:a
tjänstgöring samt 2 repetitionsövningar och 1
efterutbildningsövning om vardera 1 mån.
Värnpliktiga, som uttagas till underofficers- och
officersutbildning, skola fullgöra 6, resp. 12 mån.
utbildning i omedelbar anslutning till i:a
tjänstgöringen. Denna lag innebär även, att regeringen,
utan riksdagens hörande, kan kalla in
värnpliktiga till högst 6 mån. beredskapsövning när som
helst under de 1 V2 närmaste åren efter 1 :a
tjänstgöringens slut. Denna möjlighet utnyttjades vid
ett flertal tillfällen under 2:a världskriget.
Värn-pliktsåldern höjdes till 47 år. Utredningens i dec.
1942 avgivna betänkande rörande försvarets
organisation resulterade i 1942 års försvarsbeslut,
som avsåg tiden V? 1942—V7 1947. Enl. detta
beslut skulle överbefälhavaren finnas redan i fred.
Landet blev indelat i 7 militärområden och 5
flygbasområden. Arméns krigsorganisation
utökades väsentligt, varvid förbanden skulle ges en
större grad av rörlighet och ökad eldkraft. Även
fredsorganisationen utvidgades. Sålunda
tillkom-mo pansartrupperna om 4 reg., bl.a. genom
omorganisation av 2 inf.- och 1 kav.-reg. Art.
utökades med 1 reg. Luftvärnsart. bildade ett
eget truppslag om 7 reg. och kårer m.m. För
marinens del skulle de 1940 beslutade
kryssar-byggena m.m. fullföljas, Göteborgs örlogsdepå
utbyggas och kustart. utökas med 1 reg.
Flygvapnet skulle tillföras ytterligare 5 flottiljer, så
att antalet skulle bringas upp till 16, varav 6
bomb-och 6 jaktflottiljer. Kaderökningarna inom de
tre försvarsgrenarna voro stora.
Medelkostnaderna under de 5 åren beräknades, med
utgångspunkt från prisläget V7 1941, bli c:a 755 mkr pr år.
1942 års femårsplan fullföljdes i huvudsak enl.
fattat beslut. Anslagna medel till materiel kommo
dock icke att helt utnyttjas, varför materielen ej
blev tillgodosedd i avsedd omfattning. Därutöver
kunna främst framhållas följ, tilldragelser efter
1942. Försvarets centrala förvaltning*
omorga
— 75 —
niserades 1943. Civilförsvarsfrågan löstes 1944
genom antagandet av en intill V7 1949 gällande
civilförsvarslag, som bl.a. reglerade
civilförsvarets organisation och genom vilken
civilförsvars-plikt infördes. V7 1945 upphörde den förstärkta
försvarsberedskapen, och en omfattande avveckling
av beredskapen vidtog. Denna avslutades först
under budgetåret 1946/47. Av riksdagen 1947
beslöts en ökning av antalet jaktflottiljer. Därjämte
minskades i:a tjänstgöringen provisoriskt från 12
till 11 mån., varjämte repetitions- och
efterutbild-ningsövningarna inställdes. Av 1948 års riksdag
beslöts, att civilförsvarslagen skulle ges icke
tidsbegränsad giltighet samt att anslagen till
civilförsvaret skulle höjas avsevärt.
Repetionsövningar-na och huvuddelen av efterutbildningen inställdes
även detta år.
Omedelbart efter beredskapens upphörande
tillsattes 1945 års försvarskommitté (se
Försvars-kommissioner) för att utreda försvarets
organisation efter utgången av budgetåret 1946/47.
I april 1946 överlämnade överbefälhavaren till
försvarskommittén ett förslag till försvarets
organisation. Detta var uppgjort på grundval av
mycket omfattande strategiska beräkningar och
taktiska studier. Kommittén ansåg emellertid det
av överbefälhavaren framlagda
organisationsför-slaget för dyrbart att genomföra, varjämte den
önskade ytterligare underlag för sitt arbete.
Därför begärdes nya utredningar om olika
försvarsorganisationer, som finge kosta alternativt 650,
750 och 900 mkr pr år. Vid dessas uppgörande
skulle hänsyn ej tagas till det utrikespolitiska
läget. De nya förslagen avlämnades till
kommittén i mars 1947. De ansågos på militärt håll
som mycket otillfredsställande, varför
överbefälhavaren i mars 1947 framlade ett förslag, som
gick ut på ett huvudsakligt bibehållande av dåv.
försvarsorganisation. Förslaget kostade med
fullständig materielersättning c:a 1,000 mkr pr år,
ett belopp, som med hänsyn till prisstegringen
var mindre än vad 1942 års försvarsbeslut kostade
pr år.
Kommittén framlade sitt förslag i nov. 1947.
Den gick vid utformandet av sitt förslag ut från
”att nu rådande motsättningar icke skola leda
till öppen konflikt och att trots dagens läge,
återuppbyggnadsarbetet i de krigshärjade länderna
skall kunna bidraga till att utjämna
motsättningarna samt att härigenom väg skall banas för
en fredsperiod av icke alltför obetydlig längd”.
Förslaget innebar en betydande nedrustning och
skulle kosta c:a 810 mkr pr år. Det tog
knappast hänsyn till vad som verkligen krävdes av
ett effektivt försvar utan innebar främst ett
försvar till visst maximipris. Utbildningstiden
föreslogs sänkt till sammanlagt 11 mån. (9 mån. 1 :a
tjänstgöring och 2 repetitionsövningar om vardera
1 mån.), varjämte kategoriklyvningen skulle
återinföras. Anslagen till materielanskaffning voro
helt otillräckliga. Förslaget var emellertid icke
på långt när enhälligt, ty 8 av de 10 civila
ledamöterna och samtliga de militära sakkunniga
reserverade sig. Den debatt, som följde efter
förslagets framläggande, visade, att en starkt
positiv försvarsvilja fanns hos samtliga
demokratiska partier. Meningarna bröto sig dock om hur
— 76 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
