Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsfrågan - Försvarsfrämjandet - Försvarskommissioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSKOMMISSIONER
försvarets organisation skulle utformas samt hur
mycket försvaret finge kosta.
Det utrikespolitiska läget i början av 1948,
som främst kännetecknades av det
kommunistiska övertagandet av styrelsen i Tjeckoslovakien,
omintetgjorde definitivt försvarskommitténs
betänkande. Den av regeringen 1948 framlagda
försvarspropositionen följde därför icke alls
kommitténs förslag. Propositionen, som i stort
godkändes av 1948 års riksdag, innebar i
huvudsak, att försvarsorganisationen skulle
bibehållas, att överbefälhavaren fortfarande skulle
finnas i fred men att denne och de tre
för-svarsgrenscheferna tillsammans skulle bilda ett
nytt organ, Militärledningen*. En
arméingenjör-kår inrättades. Ett kav.-reg. skulle indragas samt
luftbevakningen överföras till flygvapnet. 1941
års värnpliktslag skulle fortfarande gälla, men
övningstiden minskades provisoriskt till
sammanlagt 12 mån. (9 mån. i:a tjänstgöring, 2
repetitions- och 1 efterutbildningsövning om vardera
1 mån.). Inom krigsorganisationen skulle antalet
brigader ökas på bekostnad av antalet
fördelningar. För flottans del skulle 2 större jagare,
3 ubåtar och 4 mindre torpedbåtar byggas.
Flygvapnets jaktflyg skulle utökas väsentligt samt
helt bestå av reaktionsjaktplan. Kostnaderna pr
år skulle belöpa sig till c:a 800 mkr. Häri var
dock ej inräknat huvuddelen av erforderlig
ma-terielanskaffning, som avsågs äga rum successivt.
F. ansågs emellertid icke härmed löst ens för
de närmaste åren, utan under sommaren 1948
anbefalldes ett flertal ytterligare utredningar, bl.a.
rörande de värnpliktigas utbildningstid, arméns
organisation med särskild hänsyn till krigs- och
mobiliseringsorganisationen, befälsrekryteringen
till armén, de frivilliga försvarsorganisationerna,
utflyttning av Stockholms örlogsvarv och -station
samt fortsatt utbyggnad av jaktflyget.
Med hänsyn till det hotande utrikespolitiska
läget begärde överbefälhavaren i mars 1948, att
försvarsberedskapen måtte förstärkas, dels genom
inkallelser till lagenliga repetitionsövningar
(sådana avhöllos varken 1947 el. 1948) el.
förstärkning av den personella beredskapen på annat
sätt, dels genom ytterligare materielanskaffning.
Denna framställning föranledde ingen åtgärd. I
nov. 1948 framlade överbefälhavaren åter en
skrivelse med ung. motsvarande innehåll. Denna
resulterade i att repetitionsövningar anbefalldes
äga rum i april och maj 1949 för personal
motsvarande ung. V2 åldersklass.
Under 1948 och 1949 fördes f. in på ett annat
plan, därigenom att frågan om försvarssamverkan
mellan Sverige, Danmark och Norge togs upp
vid ett flertal överläggningar mellan
representanter för dessa länder (se Nordisk
försvarssamverkan). E.Ths ;B.;S .E.B.
Försvarsfrämjandet, se Förbundet för
folkförsvarets främjande.
Försvarskommissioner. Förslag i försvarsfrågor,
rörande Sveriges hela försvar, under 1800-talet och
även de förslag, som ledde till 1901 och 1914 års
försvarsordningar, byggde på initiativ av sittande
regering. Dock hade de första parlamentariska
utredningarna satts i gång i och med de Staaffska
för-svarsberedningarna, av vilka den första och mest
omfattande påbörjades 1911 och vilka dock ej ledde
till några slutförslag. Särskilda
försvarskommissioner (försvars kommittéer) ha
senare vid flera tillfällen varit tillsatta för att
utreda det svenska försvarets organisation. F. ha
som regel bestått av ordf., medl. (riksdagsled.,
i undantagsfall även militär el. framstående repr.
för näringslivet) och generalsekr. (civil
ämbetsman). För att biträda vid utredningen ha använts
militära sekr. samt tillkallats militära sakkunniga.
I dec. 1918 tillsattes 1918 års försvar
s-kommission med uppgift att utreda vissa
begränsningar av de militära utgifterna. Denna
f. avgav under förra hälften av 1919 utlåtanden
i till f. hänskjutna frågor. — I nov. 1919
tillsattes en ny f., 1919 års
försvarsrevi-s i o n, med landshövding S. H. Kvarnzelius
som ordf. Dess uppdrag var att dels föreslå
provisoriska förkortningar av de värnpliktigas,
enl. 1914 års härordning fastställda, första
tjänstgöringstid, dels taga upp hela försvarsfrågan
till utredning, sedan genom frederna och
tillkomsten av Nat. förb. de yttre förutsättningarna
tagit klarare form. F:s betänkande med förslag
i mars 1923 utmynnade i 1924 års
försvarspro-position, vilken emellertid icke resulterade i
någon försvarsordning förrän 1925, och då efter
en mycket stark nedskärning av föreslagen
organisation. — I okt. 1930 tillsattes 1930 års
försvarskommission. Ordf, var redaktör
P. A. Hansson samt från 1932 häradshövding
T. Borell. 1930 års f. hade att utreda
försvars-problemen enl. följ, huvudriktlinjer: 1) förstärkta
militära försvarsanordningar med
hänsynstagande till landets ekonomiska förutsättningar; 2) en
militärorganisation inom den kostnadsram, som
åsyftats 1925, med inriktning tillika på ev.
rust-ningsminskning och avrustning i samband med
internationella överenskommelser; 3) isolerad
nationell avrustning. Den sistn. riktlinjen
avfördes dock redan på ett tidigt stadium från
f:s arbete såsom varande ett otänkbart
alternativ. F:s betänkande med förslag i juli 1935
utmynnade i 1936 års försvarsproposition, vilken
emellertid avvek betydligt från f:s förslag. En
partimotion, vilken i allt väsentligt anslöt sig
till propositionen, vann riksdagens bifall och
resulterade i 1936 års försvarsordning. — I juni 1945
tillsattes 1945 års försvarskommitté med
landshövding K. S. Levinson som ordf. 1945 års
f. hade att utreda försvarsproblemen enl. följ,
huvudriktlinjer: 1) anpassa försvarets
organisation och inriktning efter erfarenheterna från
2:a världskriget; 2) frågan om utbildningstidens
längd borde bedömas med utgångspunkt från
att en god utbildning vore en viktig
förutsättning för att ett försvarsväsen skulle kunna
effektivt fylla sina uppgifter; 3) en ingående
granskning av organisationen borde ske i avsikt
att skära bort alla kostnader, som icke vore
strängt nödvändiga, och för att skapa
betingelser för större stramhet i medelsanvändningen.
F. avlämnade sitt betänkande med förslag i nov.
1947. Förslaget kom i huvudsak endast i fråga om
förkortningen av värnpliktsutbildningens längd till
behandling i vårriksdagen 1948. — Jfr
Försvarsfrågan samt Försvarsutredningen 1941. S.E.B.
— 77 —
— 78 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
