Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarskyrka - Försvarslinje - Försvarslån - Försvarslös - Försvarsminister - Försvarsområde (Fo) - Försvarsordning - Försvarsrevisionen 1919 - Försvarsskadlig ryktesspridning - Försvarsstaben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSKYRKA
Försvarskyrka, kyrkobyggnad, vid vilken
särskilda anordningar för försvar vidtagits, ss.
fäst-ningstorn och skottgluggar. F. härstamma oftast
från looo- och noo-talen. I Sverige förekommo f.
på ö. kusten, i sht på Öland. Se vidare Kastal och
Rundkyrka.
Försvarslinje, se Stridsställning.
Försvarslån, statslån, som i Sverige upptogos
1940—42 i syfte att bidra till täckande av de
under 2:a världskriget starkt ökade
försvarskost-naderna. Det första f. emitterades Vs 1940 och
utgjordes av 4 °/o-obligationer till varierande
belopp och med en löptid av 5 år. För att förmå
allmänheten att teckna obligationer i f.
igångsattes en omfattande organisations- och
propagandaapparat, försvarslånefester höllos, löntagare
uppmanades att låta arbetsgivaren använda viss
del av lönen till att för deras räkning köpa
obligationer, goda teckningsresultat kungjordes i press
och radio etc. Resultatet blev också över
förväntan gott. Medan man hade planerat att
erhålla 500 mkr på 6 mån., tecknades detta belopp
redan på 3 mån., och under 6 mån. tecknades
800 mkr. Det andra f., ”för försvar och
arbete”, emitterades 15/i 1941. Organisation och
reklam voro i huvudsak desamma som vid första
lånet. Obligationerna voro av två slag: dels
4%-obligationer, dels 3 %-obligationer, vilka gåvo rätt
att delta i ett lotteri, där vinstchansen motsvarade
1 % ränta. Lånet avsåg att inbringa 500 mkr till
3Vs. Redan i april hade 600 mkr tecknats. Det
tredje f. emitterades 1942. Det bestod dels av
3 %-obligationer, löpande på 40 år, dels av 3 V2
%-obligationer, löpande på 5 år. Av de förra
tecknades 433, av de senare 644 mkr. Det goda
resultatet berodde främst på att räntenivåns fall gjorde,
att dessa obligationer, trots att räntan var lägre
än å de tidigare f., voro en god placeringsform för
större kapitalplacerare. Dessa låns framgång kan
dock ej bedömas enbart med hänsyn till att de
gåvo Staten långt mer än någon tidigare använd
låneform. Med det starka grepp, som Staten hade
möjlighet att skaffa sig över kapitalmarknaden,
hade samma belopp kunnat anskaffas på annat
sätt, antagl. t.o.m. till lägre ränta. Det betonades
starkt, att f. utgjorde ett medel i kampen mot
inflationen. Härför hade dock fordrats, att f.,
genom att föranleda långivarna att minska sin
konsumtion, framkallat ett sparande utöver det som
eljest ägt rum. Så skedde sannol. dock blott i
obetydlig omfattning, medan huvudparten av lånen
tecknades för belopp, som innestodo i bank el.
som under alla förhållanden hade sparats. — F.
i mening av patriotiska lån ha i alla tider
upptagits i krig. Den första nära motsvarigheten till
de svenska f. utgöra de tyska f., som upptogos
under i:a världskriget. Under samma krig införde
USA i samband med emittering av liberty bonds
den reklamteknik, som sedan ansetts erforderlig
vid f. C.Wr.
Försvarslös, se Försvar 1).
Försvarsminister, se Försvarsdepartementet.
Försvarsområde (Fo), militärterritoriell
indelning av riket (utom Gotland) i 28 lantmilitära
och 4 marina f., infogade i fastlandets
militärområden (se d.o. och Arméns indelning). F.
organiserades före 1942 års försvarsbeslut först vid förstärkt
försvarsberedskap el. mobilisering och enbart
jämlikt mobiliseringsplaner. F. äro numera
organiserade redan i fredstid. — Ett f., utom
marint sådant, utgör en militär enhet med
uppgift att försvara området, främst med inom f.
mobiliserade lokalförsvarsförband och hemvärn.
Inom f. finnas ofta, särsk. vid landgräns och
kust, i fredstid uppförda permanenta
befästningar, i vilka delar av lokalförsvarsförbanden
kunna grupperas. För planläggningen och
utförandet av försvaret — främst hemortsförsvaret
— skall intimt samarbete äga rum med de civila
myndigheterna. För att underlätta detta
sammanfalla f:s gränser oftast med länsgränserna.
Inom f. mobiliseras vissa lokalförsvarsförband,
bl.a. gräns- och kustförsvarsförband. Utrustning
och materiel för dessa förband finnas i förråd
inom f. F.-befälhavaren leder hemvärnets liksom
övrig frivillig utbildning inom f. — Som befälhavare
för f. tjänstgöra huvudsaki. pensionerade el.
förtidsavgångna regementsofficerare. Vissa större
f. stå dock under befäl av f.d. regementschefer
och några f. under befäl av personal på aktiv
stat. Till befälhavarens förfogande finnes en
f.-stab, i vilken bl.a. ingå instruktionsofficerare
och -underofficerare för hemvärnet och den
övriga frivilliga utbildningen samt förvaltnings- och
förrådspersonal. Vissa befälhavare och staber
äro gemensamma för ett par f.
Marina f. motsvara tidigare svenska
kustfästningar (jfr Fästning, sp. 1015 f.) men ha
befästningarna anordnade i yttre skärgårdslinjer med
härför i fredstid organiserat kustartilleriförsvar*.
Inom vissa marina f. finnas infanteribefälhavare
med staber ur armén. S.E.B.
Försvarsordning, allmän benämning på ett av
statsmakterna fattat beslut på längre sikt
rörande organisationen av ett lands hela försvar,
exempelvis ”1936 års försvarsordning”.
Försvarsrevisionen 1919, se
Försvarskommis-sioner.
Försvarsskadlig ryktesspridning, jur., utgör från
Vi 1949 beteckningen för ett i Strafflagen kap.
27 § 6 upptaget brott, bestående däri, att
krigsman, då riket är i krig, bland krigsmän sprider
falskt rykte el. annat osant påstående, ägnat att
framkalla trolöshet el. modlöshet. Straffet kan
uppgå till straffarbete i 2 år. Jfr Försvarsfientlig
propaganda.
Försvarsstaben. Enl. 1936 års försvarsordning
organiserades en gemensam försvarsstab med
huvudsaklig uppgift att i fred omhänderha det
operativa krigsförberedelsearbetet samt i krig
utgöra överbefälhavarens stab i högkvarteret.
Genom 1942 års försvarsbeslut, enl. vilket
överbefälhavaren tillsättes redan i fred, fick F. en
något ändrad uppgift. F. handhar sålunda
närmast under överbefälhavaren dels det
operativa krigsförberedelsearbetet inom krigsmakten, i
fråga om armén i den mån detta arbete icke
ankommer på militärbefälhavare samt i fråga
om marin- och flygstridskrafterna endast i vad
avser dessa stridskrafters uppgifter i stort och
deras samverkan med övriga försvarsgrenar, dels
krigsförberedelsearbetet i övrigt, i den mån det
är gemensamt för försvarsgrenarna, dels även
den ytterligare verksamhet, som är gemensam
— 79 —
— 80 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
