Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsstaben - Försvarsutredningen 1941 - Försvarsverkens civila personals förbund - Försvarsväsen - Försvarsväsendets bostadsnämnd - Försvarsväsendets centrala förvaltning - Försvarsväsendets kemiska anstalt (FKA) - Försvarsväsendets lönenämnd - Försvarsväsendets personalvårdsnämnd - Försvarsväsendets underbefälsförbund - Försvarsväsendets verkstadsnämnd - För Sverige och kristen tro - Försvårande omständigheter - Försvärm - Försyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSYN
för försvarsgrenarna. F. skall dessutom arbeta
för samverkan och enhetlighet mellan de olika
försvarsgrenarna ävensom främja samverkan
mellan krigsmakten och civila myndigheter. — F.
är organiserad på en chef med adjutant samt
sektion I—III. Varje sektion står under ledning
av en sektionschef. Chefen för sektion I är
tillika souschef. Sektion I består av armé-,
marin-, flyg- och luftförsvars-, kvartermästar-,
kommunikations- och signaltjänstavd., sektion II
av utrikes- och inrikesavd. samt en fotoanstalt,
sektion III av press- och film-,
personalvårds-och krigshistoriska avd. Till F. äro för
samverkan med de civila myndigheterna knutna
militärassistenter*. På F:s stat äro även
försvars-attachéer* placerade. S.E.B.
Försvarsutredningen 1941. Försvarsordningen
från 1936 medgav ej på långt när, att landets
försvarsmöjligheter kunde utnyttjas (jfr
Försvarsfrågan). Under början av 2:a världskriget tvingades
man att successivt utöka försvaret utöver 1936 års
ram. Någon plan på längre sikt härför fanns
emellertid icke. För att utreda den erforderliga
utökningen av försvarsorganisationen samt
framlägga plan härför tillsattes i juni 1941 den av
statssekr. T. G. Wärn ledda f. I denna ingick,
förutom Wärn, endast militära sakkunniga. F.
fick som huvudsakliga uppgifter att komma
fram till en plan, som skulle ligga till grund
för det fortsatta organisationsarbetet inom
försvaret under viss tidrymd, att ge försvaret högsta
möjliga kvalitet, samtidigt som dess storlek
skulle anpassas efter landets ekonomiska
bärkraft, samt att ta upp spörsmålet om
organisation av försvarets högsta ledning. I okt. 1941
överlämnade f. en PM med förslag till ny
värnpliktslag. Denna innebar en utökning av
såväl tjänstetiden som tjänstgöringstiden för
värnpliktiga. På 1941 års höstriksdag beslöts
om ny värnpliktslag (1941 års värnpliktslag) i
enlighet med nyssnämnda PM. F. avgav i jan.
1942 efter endast 7 mån. arbete ett förslag till
försvarets organisation under 1942—47. Detta
innebar en mycket stor utökning av försvaret,
vilken skulle vara fullt genomförd 1947.
Förslaget godkändes nästan i sin helhet av 1942
års vårriksdag och har kallats 1942 års
försvarsbeslut. S.E.B.
Försvarsverkens civila personals förbund, bildat
1917, utgör den fackliga sammanslutningen för
försvarets civila arbetare (varvsarbetare,
tygarbetare, marketenteripersonal etc.). F. är anslutet
till Landsorganisationen (se Fackförening) och
hade Vi 1949 o. 18,700 medl., fördelade på 63 avd.
Försvarsväsen. Härunder inbegripas vanl.
samtliga militära anstalter, verk och organisationer
m.m., avsedda för ett lands försvar. Ang. deras
omfattning och beskaffenhet i olika länder se
art. om resp, länder. Jfr Totala kriget.
Försvarsväsendets bostadsnämnd, tillsatt 1921,
handlägger och avgör frågor rörande
tjänste-bostäder för officerare och underofficerare samt
likställda. F. ingår numera i Statens
bostadsnämnd.
Försvarsväsendets centrala förvaltning, se
Försvarets centrala förvaltning.
Försvarsväsendets kemiska anstalt (FKA)
upp
rättades 1937 för att utgöra ett försvarsväsendets
centrala organ för med gasskyddet
sammanhängande vetenskapligt och tekniskt arbete ävensom
för övrig kemisk forskningsverksamhet.
Utvecklingen av krigstekniken under 2:a världskriget
förde med sig många nya problem. F.
utvecklades i hög grad och blev ett av landets största
forskningsinst. 1945 uppgick det i Försvarets
forskningsanstalt*. Lj.
Försvarsväsendets lönenämnd, som tillsattes
1921, ingår numera som en avd. i Statens
lönenämnd*.
Försvarsväsendets personalvårdsnämnd, se
Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd.
Försvarsväsendets underbefälsförbund. 1918
bildades Svenska furirernas riksförbund, som
1925 ombildades till F. Aktivt medlemskap i F.
kan vinnas av såväl underbefäl som meniga
fast anställda, ävensom av civilmilitära
beställ-ningshavare av underbefäls tjänsteklass och
re-kryteringspersonal. Medlemsantalet var 1948 o.
11,400. F:s uppgift är främst att hävda
med-lemsopinionen i frågor av gemensamt intresse,
att verka för underbefälets sociala höjande samt
att åstadkomma en ömsesidig förståelse mellan
civila och militära medborgare. F. utger ”Svensk
underbefälstidn.”, vilken utkommer varannan
vecka i o. 8,000 ex. F:s kapital är bl.a. fonderat
i en nödhjälpsfond (c:a 285,000 kr) och en
studiefond (c:a 135,000 kr). S.E.B.
Försvarsväsendets verkstadsnämnd, se
Försvarets fabriksverk.
För Sverige och kristen tro, se Stiftelsen För
Sverige och kristen tro.
Försvårande omständigheter, jur.,
omständigheter, som enl. lagens anvisningar el. mening äro
ägnade att vid domarens utmätning av straffet för ett
brott förlägga sagda straff till en högre punkt på
straffskalan (se Latitudsystem), än i allm. är
fallet vid bestraffandet av samma slag av brott.
Exempel å f. erbjuder Strafflagen 11 kap. 14 §:
våld å någon i hans hemvist, samt kap. 14 § 36
mom. 1: dråp å skyldeman, maka m.fl. Det hör
eljest till undantagen, att Strafflagen
uttryckligen angiver, vilka omständigheter som böra
tillläggas karaktär av f. Att avgöra detta är i regel
lagt i domarens fria skön, enär nämnda
omständigheter äro så mångfaldiga och skiftande, att en
uttömmande uppräkning i lag är omöjlig. I allm.
betraktas som f. allt, som vittnar om en mera
betydande intensitet i den brottsliga viljan. Även
sådana omständigheter som angreppsobjektets större
vikt, skadans svårhet och omfång och ännu
åtskilligt annat äro att hänföra till f. Jfr Förmildrande
omständigheter. Ögd.
Fö’rsvärm, se Biskötsel, sp. 1214.
Försy’n. I det teologiska språkbruket
förekommer ordet f. dels som uttryck för Guds omvårdnad
och beskärm, dels som beteckning för det
gudomliga världsregementet över huvud. Den gamla
skolastiska teologiens utförliga försynslära
kännetecknas därav, att den sammanblandade
kristna och icke-kristna, framför allt stoiska,
motiv samt att den sökte utbygga den
kristna försynstron till en rationell världsförklaring.
Därvid uppehöll man sig särsk. vid tanken på Guds
”uppehållelse” (conserva’tio Dei) samt hans
”med
— 81 —
— 82 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
