Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förvarsarrest - Förvedning - Förverkande - Förvirringstillstånd - Förvisning - Förvittring, vittring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRVEDNING
ningsberättigade om f. och skälen därtill. Denne
åligger att omedelbart besluta, huruvida f. skall
bestå el. den arresterade frigivas. Har icke
inom 4 dagar målet hänskjutits till åklagaren el.
avgjorts, skall den arresterade omedelbart
frigivas. — Krigsman, som uppträder berusad och stör
ordningen, må enl. förmans order tagas i f., så
länge ruset fortfar. K.
Förvedning, bot., se Cellvägg.
Förverkande, jur., en straffpåföljd, bestående
däri, att egendom, som varit på något sätt
förknippad med det begångna brottet (som medel för dess
utförande, som resultat av detsamma el. på annat
sätt), övergår i Kronans ägo el. någon gång i
dens ägo, som genom brottet förfördelats (se
Strafflagen, kap. 24 § 1). Ex.: någon har
olovligen infört tullpliktiga varor: både varorna och
vid införseln anlitade dragare, fordon o.a.
fors-lingsredskap, jämväl fartyg under 250 ton,
förverkas; likaledes så vid olovlig
brännvinstillverkning de använda pannorna etc. Ögd.
Förvirringstillstånd, akuta psykiska
sjukdomstillstånd, vilkas symtombild karakteriseras av störd
apperception (den sjuke kan ej rätt förstå el.
värdera sinnesintrycken), försämrad allmän
orientering, nedsatt uppmärksamhet och en förstämning
av ängslig-retlig typ. Uppträdandet präglas av
villrådighet. I svårare fall förekommer en ofta
utpräglad motorisk oro, illusioner och
hallucinationer. F. uppträder främst vid organiska
hjärnskador av olika art, ss. i samband med
hjärn-skakning, infektioner (t.ex. ”feberyrsel”) och
utpräglade trötthetstillstånd. B.G.
Förvisning. 1) Jur., en fordom förekommande
men 1864 ur vår rätt avförd form av straff för
svårare brott, vilken bestod däri, att man förbjöd
brottslingen att uppehålla sig inom ett visst
område el. utom ett visst område. I vissa, framför
allt sydeuropeiska, kulturländer tillämpas
fortfarande detta slags straff. Jfr Landsförvisning och
Utvisning.
2) Underv. F. från allmän läroanstalt, även kallad
relegation. I fråga om de allm. lärov.
återfinnas bestämmelserna om f. i §§ 53 och 54 i gällande
läroverksstadga (17/s 1933, med ändring 29/e 1945).
Om en lärjunge icke låter sig rätta av tilldelad
bestraffning el. det eljest finns anledning att anse
honom ovärdig att undervisas vid lärov., kan
fråga om hans f. upptagas i kollegiet. Lärjungens
målsman underrättas i så fall omedelbart,
skolläkaren el. någon specialutbildad läkare skall
undersöka eleven, och till relegationskollegiet
kallas barnavårdsnämndens ordf. Har lärjungen
begått någon brottslig gärning, som kan medföra åtal,
skall resultatet av rannsakningen i regel
avvaktas. F. innebär, att lärjungen skiljes från lärov. för
viss tid, i allm. högst 3 terminer utöver den, då
beslutet meddelas; i särsk. svåra fall kan dock f.
gälla viss längre tid. Förvisningsbeslutet skall
underställas Skolöverstyrelsens prövning. — F. är lärov:s
strängaste form för bestraffning. Den tillgripes
dock högst sällan. Enl. en i ”Tidn. för Sveriges
lärov.”, 1941, sid. 361 f., av Ingeborg Blomberg
publicerad undersökning, avseende åren 1915—40,
uppgick antalet f. mot slutet av 1930-talet till 20 å 30
pr år för samtliga allm. lärov., högre kommunala
skolor och statsunderstödda enskilda skolor med
en lärjungeomslutning på inemot 100,000 elever. I
flertalet fall är förvisningstiden 1 el. 2 terminer,
sällan mer. Den vanligaste orsaken till f. är tillgrepp
— ofta i förening med andra förseelser, skolk, fusk,
förfalskning —, mera sällan äventyrslusta, skolleda
o.d. De förvisade ha av betygen att döma i regel
varit klena studiebegåvningar. I huvudsak
liknande bestämmelser gälla ang. f. från
folkskolesemi-narierna m.fl. läroanstalter. — Ang. f. från univ.
och högsk. finnas bestämmelser i kungl. stadga
18/i2 1908 ang. den disciplinära myndigheten över
de studerande vid rikets univ. och Karolinska inst.
samt kungl. stadga 7/t 1921 ang. den disciplinära
myndigheten över de studerande vid Tekniska
högsk. Organet för den disciplinära myndighetens
utövning: vid univ. rektor el. det mindre
konsistoriet, vid Karolinska inst. och Tekniska högsk.
rektor el. kollegienämnden. Sedan konsistoriet el.
kollegienämnden, som vid handläggning av
disciplinmål äger från vederbörande nationsförening
(vid univ.) el. den medicinska föreningen (vid
Karolinska inst.) infordra intyg över den studerandes
föregående vandel och uppförande, undersökt
beskaffenheten av målet, må konsistoriet el. nämnden, därest
disciplinär bestraffning anses böra äga rum, döma den
studerande till något av följ, straff: föreställning och
varning inför konsistoriet el. nämnden, med el. utan
förlust av stipendium el. annan sådan förmån för
viss tid el. för alltid; utestängning från
tjänstgöring vid inst. el. klinik el. från deltagande
i seminarieövning el. annan dyl. undervisning
under viss tid intill 2 mån., skiljande från
univ. el. inst. för viss tid av minst V2, högst 2 år el.
för alltid. Beslutet skall underställas prövning av
kanslern för rikets univ.. Den dömde kan anföra
besvär över konsistoriets, resp, kollegienämndens beslut
hos kanslern, och över avgörandet i denna instans kan
vardera parten, d.v.s. disciplinorganet och den
dömde, anföra besvär hos K.m:t i Ecklesiastikdep. F. för
alltid får ej ådömas någon, utan att han av domstol
dömts till påföljd, varom i 2 kap. 19 § Strafflagen
förmäles, el. han, ehuru varnad och tillrättavisad, i
sitt leverne gjort sig känd för så osedligt föredöme
el. så skadlig inverkan på andra, att det för god
ordnings upprätthållande prövas nödigt att fullst.
skilja honom från läroanstalten. Liknande
bestämmelser gälla för Stockholms och Göteborgs högsk. samt
för Tekniska högsk. [Ögd]B.Bj.;W.N.
Förvittring, v i 11 r i n g, bergarters (och
jordarters) genom klimatets inverkan framkallade
kemiska och mekaniska sönderdelning och
omvandling. Den försiggår inom en närmast markytan
belägen zon av växlande djup, den s.k.
vittrings-zonen, som genom avvikande färg brukar skilja
sig från det oförvittrade underlaget. F. är av två
slag, mekanisk och kemisk, oftast dock intimt
samverkande. Den mekaniska f., som blott
är en uppluckrings- och sönderbrytningsprocess,
förlöper efter flera linjer: frostsprängning,
saltsprängning och solsprängning, och sker snabbast
i sprickrika bergarter.
Frostsprängningens klimatiska förutsättningar äro
temp.-växling-ar kring fryspunkten, då det i bergarternas otaliga
sprickor och förklyftningsplan cirkulerande
neder-bördsvattnet växelvis övergår till is med relativt
större volym än vattnet. På så sätt vidgas
sprickorna och orsakas bergmassans gradvisa sönder-
— 119 —
— 120 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
