Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förvittring, vittring - Förvälla - Förvärmare - Förvärmning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRVÄLLA
Förvittrad diabas från triasperioden. New Jersey, USA.
sa genom urlakning. En enkel förvittringsform
är utlösning och bortföring av sådana i vatten
lätt-lösliga mineral och bergarter som gips och
stensalt, vilka därför blott kunna bestå i regnfattiga
trakter el. under ett skyddande täcke av ej
vat-tengenomsläppliga lager, t.ex. lersten. Även
kar-bonatbergarter utlösas raskt av kolsyrehaltigt
rinnande vatten, ofta under bildning av grottor och
underjordiska flodlopp, mindre vanliga dock i
Sverige. Undermineringen leder lätt till ovanliggande
lagers instörtande med bildning av doliner och
karstlandskap (se Karst). — Kännedomen om de
nutida för varje klimattyp karakteristiska
vitt-ringsföreteelserna gör möjligt att bedöma klimatet
under gångna geologiska tider med tillhjälp av den
under en sedimentformation, som ju betyder en
transgression över en forntida landyta, stundom
befintliga fossila vittringszonen och dess
beskaffenhet. — Genom nedisningen bortskaffades från
Fennoskandia de massor av lösa
vittringsproduk-ter, som tidigare sannolikt täckte berggrunden.
Blott undantagsvis, ss. i vissa bergslagsgruvor
träffas ännu kvarvarande, mer djupgående delar av
denna prekvartära vittringszon. Frånsett bl.a.
fjälltrakterna med deras starka frostsprängning samt
vissa grovkorniga eruptivbergarter av t.ex.
rapaki-vityp (se Granit), där den mekaniska
söndergrus-ningen är ovanligt stark, har den postglaciala f.
hos oss varit obetydlig. I stort ligga markytans
hällar friska och föga sönderbrutna. Den särsk.
vid mossmarker befintliga, gråvita vittringshuden
på stenar och hällar är ej kaolinvittring utan en av
podsolvittringen framkallad avfärgning av
mineralen. Utanför nedisningsområdet äro däremot
mäktiga vittringsjordar allmänt förekommande och
ofta den övervägande kulturjorden. [G.Fn]E.Nn.
Förvälla, kok., ge ett hastigt uppkok, vanl. i
saltat vatten. Jfr Blanchera.
FöTvärmare, tekn., se Förvärmning.
Fö’rvärmning, tekn., förberedande uppvärmning
av ett medium (gasformigt, flytande el. fast), vanl.
med hjälp av mindervärdigt värme. Vid
ångpanne-anläggningar utnyttjas härför i första hand
rökgasvärmet, därnäst lågtrycksånga från
avtapp-ningsturbiner. De medier, som härvid skola
förvärmas, äro matarvattnet och förbränningsluften.
F. av matarvattnet sker vanl. i en e c o n o m
i-s e r*, även, ehuru oegentligt, kallad
rökgasför-värmare, medan förbränningsluften värmes i en
luftförvärmare. Bägge dessa anordningar
äro av väsentlig betydelse för erhållande av god
värmeekonomi hos anläggningen. I regel är
byggnadssättet sådant, att rökgaserna först få passera
economisern, varvid matarvattnet uppvärmes till
vattnets kokpunkt i pannan (el. något tiotal
grader lägre temp.), och sedan föras vidare till
luft-förvärmaren, varifrån de avgå till fria luften med
en temp. av 130—1800. Båda dessa förvärmare
bruka vara anordnade enl. motströmsprincipen.
Den grad av luftförvärmning, som kommer till
användning, begränsas uppåt av ett flertal
faktorer, bl.a. av hänsyn till det material, varav
luft-förvärmaren, resp, eldningsapparaturen är utförd.
En annan begränsande faktor är, att slaggen i
fyrbädden gärna bakar, om luftförvärmningen
drives för högt, varför man brukar stanna vid en
temp. av 125—1750 vid eldning med styckekol.
Användes ved som bränsle, kan man tillåta 2500
på förbränningsluften; kolpulvereldning medger
maximalt utnyttjande av förvärmaren, i det att
lufttemp. kan stegras till c:a 3000. —
Luftförvärmare utföras antingen rekuperativa, varvid
värmet överföres kontinuerligt från det ena
mediet till det andra genom en vägg, el.
regenerativa, varvid en värmeackumulerande kropp
växelvis bestrykes av rökgaser och luft. De förra
kunna utföras i form av tubsatser, system av
plåtväggar e.d. Det är t.o.m. möjligt att utföra
en rekuperativ värmeväxlare roterande, så att den
på samma gång tjänstgör som både rökgas- och
— 123 —
— 124 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
