Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föryngringshuggning - Förystning - Förzinkning - Förädling - Förädlingsverk - Föräldrabalk - Föräldraföreningar - Föräldramöten - Föräldrarätt - Föränderliga stjärnor el. variabler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRÄNDERLIGA STJÄRNOR
de delar av skogen, som stå i tur att förnyas under
de närmaste 20—40 åren, och inträffande fröår
endast utnyttjas inom dessa delar, rör sig den rena
blädningen över hela skogen. Träden avverkas
enstaka el. gruppvis alltefter de växlande
förhållandena i varje särskilt fall.
Beståndsvårdshugg-ningar, ss. röjningar, gallringar och
ljushuggningar, försiggå samtidigt med f. över hela skogen.
Denna metod förutsätter stor påpasslighet och
skicklighet hos skogsvårdaren och torde endast
kunna tillämpas för skuggfördragande trädslag på
mycket god mark. — De metoder, som i Sverige
ha den största betydelsen, äro trakthuggning med
fröträdställning samt luckhuggning, modifierad på
olika sätt. — Under begreppet
skärmföryng-r ing brukar man sammanfatta de olika
föryng-ringsmetoder, där återväxten uppkommer i skydd
av ett äldre överbestånd. Hit kunna sålunda
hänföras både trakthuggning med fröträdställning och
flertalet av de olika blädningsmetoderna. F.A.Bn.
Förystning, se Ost.
Förzinkning, beläggning av ytan på järnföremål
med ett tunt skikt av zink som skydd mot
röstning. Zinkens förmåga att skydda järnet beror
på att beläggningen, som i och för sig är mycket
motståndskraftig, hindrar järnet att komma i
beröring med luft och fuktighet och påverkas av
dessa. Från en äldre uppfattning, att
skyddsver-kan skulle vara huvudsaki. av galvanisk natur
och bero på att zink är elektropositivt i förhållande
till järn, härstammar den vanliga benämningen
galvaniserat järn. — F. utföres i tekniken på 4
olika sätt, näml, som smältförzinkning, galvanisk
f., sherardisering och sprutförzinkning.
Smältförzinkning (varmförzinkning,
varmgalvani-sering) är den mest använda av dessa metoder.
Den tillgår så, att det genom betning i utspädd
svavelsyra väl rengjorda järnföremålet neddoppas
i ett bad av smält zink med en temp. av c:a
460°. Man måste tillföra ett flussmedel till
föremålets yta, för att zinken skall fästa. Vid den s.k.
torra metoden sker detta genom doppning av
det betade föremålet i zinkklorid med efterföljande
torkning före doppningen i zinkbadet, som har
bar yta. Vid den våta metoden är badets yta
delvis täckt med en fluss av zinkklorid och
sal-miak. Arbetsstycket nedföres i badet genom
flus-sen och upptages genom en annan, avskärmad
del av badytan, som är bar. Detta sista är för att
undvika föroreningar på godsets yta. Den bildade
zinkbeläggningens tjocklek brukar angivas i g
zink pr m2 av föremålets yta. Tjockleken växlar
mellan 150 och 600 g pr m2. Denna metod är
billigast och användes särsk. för f. av tråd, plåt
och rör m.m., varvid man i stor utsträckning
till-lämpar automatiska arbetsmetoder. Vid
galvanisk f. nedsättes det föremål, som skall
för-zinkas, i ett elektrolytiskt bad, bestående av
zinksulfat i svagt sur vattenlösning. Som anod
användes ett valsat zinkbleck. Under den
elektriska strömmens inverkan utlöses zink från
anoden och utfälles på järnföremålet. Metoden ger
en jämn beläggning och användes ofta för skruv,
bult o.d. Sherardisering användes
huvudsaki. för samma typ av föremål, varvid dessa
inbäddas i zinkpulver och upphettas till en temp.
nära zinkens smältpunkt. Därvid intränger zinken
SU n. — un —
5 — Red. avsl. 22/s 49.
genom diffusion i järnet och bildar ett ytskikt
av järn-zinklegering. Processen genomföres i
stora, cylindriska behållare, som rotera under
ut-vändig upphettning i en ugn. Ang.
sprutförzinkning se Metallisering. — Litt.:
”Verkstads-boken”, 2 (1943); ”Handbok i verkstadsteknik”, 1
(2 uppl- 1947). [IS.]L.Fr.
Förädling, se Husdjursförädling och
Växtförädling.
Förädlingsverk, industrianläggning, som
bearbetar råvaror och halvfabrikat.
Föräldrabalk, jur., en ny avd. av Sveriges rikes
lag, avsedd att från 1950 inflyta i lagboken och
omfatta rättsreglerna mellan föräldrar och barn,
vilka hittills varit fördelade på ett flertal spridda
lagar (jfr Föräldrarätt). I den nya balken skola
sammanföras bestämmelser om äktenskaplig börd,
om barn i och utom äktenskap, om adoption, om
förmynderskap m.m., men någon helt ny
omarbetning av förut gällande grundprinciper i ämnet är i
allm. ej åsyftad.
Föräldraföreningar, se Föräldramöten.
Föräldramöten, pedag., möten, vid vilka
skolelevernas lärare och föräldrar kunna få tillfälle
att sammanträffa och rådslå med varandra. Vid
läroverk och kommunala mellanskolor äger rektor
skyldighet att anordna f., vid vilka lärarna äro
pliktiga att närvara. Sådana möten anordnas ofta
i anslutning till pedagogiska föredrag,
uppläsnings-el. musikaftnar o.d. Även vid folkskolorna
anordnas mångenstädes f. På sina håll arrangeras
dessa så, att klassföreståndare och föräldrar
samlas till gemensam diskussion omedelbart före el.
efter ett för hela skolan gemensamt möte. För
att skapa bättre möjligheter till
kommunikation mellan hem och skola ha på åtskilliga
platser föräldraföreningar upprättats.
Dessa ha i allm. till uppgift att verka för
bättre samförstånd mellan hem och skola samt
att intressera föräldrarna för pedagogiska frågor
och skolans lokala angelägenheter. För att
ytterligare vidga samarbetsmöjligheterna bildades 1941
Målsmännens förening, vilken 1945 uppgick i den
större samorganisationen Målsmännens
riksförbund*. E.Bng.
Föräldrarätt, jur., den del av familjerätten, som
behandlar föräldrars och barns inbördes
rättigheter och skyldigheter, ss. vårdnadsrätt, tuktorätt,
rätt till arbete, underhållsskyldighet samt
uppfost-rings- och utbildningsskyldighet. Rättigheter och
skyldigheter för ställföreträdare, vilka vid
föräldrars frånfälle el. eljest må finnas nödvändiga,
behandlas i en annan huvudavd.,
förmynderskaps-rätten. Med uttrycket ”barn” förstås i f. icke
endast ett visst lägre åldersstadium utan huvudsaki.
en persons egenskap att stå i
härstamningsförhål-lande till sina föräldrar, varav följer, att f:s regler
om barn kunna äga tillämning långt efter
”barnaåren”. Reglerna om rätt till arv för barn efter
föräldrar och omvänt behandlas inom ännu en
annan huvudavd. av rättssystemet, arvsrätten. —
Jfr Föräldrabalk. — Litt.: A. Winroth, ”Svensk
civilrätt”, 3 (1901); ö. Undén, ”Föräldrar och barn”
(2 uppl. 1927J. Ögd.
Föränderliga stjärnor el. variabler kallar
man sådana stjärnor, för vilka ljusstyrkan
varierar. Ehuru alla stjärnors ljusstyrka nödvändigt
— 130 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
